Den sÄ kallade ?gröna revolutionen? inom jordbruket inleddes pÄ 1960-talet och innebar högavkastande grödor, ett oreflekterat högt anvÀndande av kemiska bekÀmpningsmedel, samt intensiv bevattning och mekanisering. En underdrift Àr att pÄstÄ att detta skapat minst sagt stora problem för jordens ekosystem. Ett alternativ för hÄllbar matproduktion Àr agroforestry, som innebÀr produktion av trÀd pÄ samma mark som produktion av jordbruksgrödor. Systemet Àr bland annat utvecklat för att förbÀttra ekologiska samspel.

Bakgrunden till mitt Àmnesval grundar sig i Försvarsmaktens nya inriktning med stÄende förband som med kort varsel skall kunna sÀttas in runt om i vÀrlden och hur Försvarsmakten kan öva dessa förband.Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ om övning i vinterklimat ger soldater och chefer sÄdan erfarenhet att de bÀttre kan bibehÄlla ett högt stridsvÀrde i ett varmt klimat. För att svara pÄ denna frÄgestÀllning har jag nyttjat komparation för att jÀmföra det kalla och varma klimatets pÄverkan pÄ kroppen.För att besvara syftet med uppsatsen har jag formulerat tre frÄgestÀllningar:I vilken utstrÀckning Àr effekten av pÄfrestningarna, pÄ soldatens stridsvÀrde, i ett kallt klimat jÀmförbar med den i ett varmt?Vilka ÄtgÀrder krÀvs pÄ soldat- och chefsnivÄ för att minska klimatets pÄverkan pÄ stridsvÀrdet?Vad krÀvs för att acklimatisera sig till ett kallare respektive varmare klimat?.

Ett förÀndrat klimat kan komma att utsÀtta samhÀllet för en rad olika pÄfrestningar, vilket förvÀntas stÀlla ökade krav pÄ den fysiska planeringen av samhÀllet. Detta examensarbete innefattar en studie vars syfte Àr att ta reda pÄ hur tjÀnstemÀn som arbetar med fysisk planering pÄ kommunal nivÄ upplever ansvarsförhÄllandet, liksom det praktiska arbetet med att anpassa samhÀllelig bebyggelse till ett förÀndrat klimat. Studien syftar ocksÄ till att ge svar pÄ den mer övergripande frÄgan om huruvida fysisk planering Àr ett lÀmpligt verktyg att anvÀnda för att anpassa samhÀllelig bebyggelse till de situationer som kan tÀnkas upptrÀda i ett förÀndrat klimat. Studiens genomförande grundas pÄ kvalitativa intervjuer med tjÀnstemÀn som arbetar med fysisk planering i Helsingborgs stad, Kristianstads kommun, Landskrona kommun och Vellinge kommun samt en dokumentstudie av ovanstÄende kommuners översiktsplaner. Resultaten frÄn studien visar bland annat att fysisk planering Àr ett lÀmpligt verktyg att anvÀnda för att anpassa samhÀllelig bebyggelse till ett förÀndrat klimat om klimathÀnsyn integreras i planeringen.

FörÀndringar Àr ett aktuellt Àmne som dagens organisationer ofta stÀlls inför i olika sammanhang. Denna uppsats behandlar Àmnet förÀndringsmotstÄnd och undersökningen Àr gjord utifrÄn ett ledningsperspektiv. Syftet med uppsatsen Àr att förstÄ ledningens strategier för hur organisationen kan bemöta och kringgÄ förÀndringsmotstÄnd. Vi har genomfört personliga intervjuer med sex aktörer pÄ ledningsnivÄ i tre organisationer. Undersökningen har syftat till att beskriva hur ledningen upptÀcker motstÄnd vid förÀndringar, hur ledningen upplever olika bakomliggande faktorer till motstÄnd samt hur och varför ledningen hanterar motstÄnd vid en förÀndring.

TillfÀlliga anstÀllningar har de senaste 20 Ären blivit allt vanligare pÄarbetsmarknaden till följd av större konkurrens och arbetsgivarenskrav pÄ flexibilitet. Tidigare studier visar att tillfÀlligt anstÀllda kÀnnerett visst utanförskap och missnöje. Huvudsyftet med studien Àr dÀrföratt, med stöd av Social Identity Theory och Parkers modell (2003) ompsykologiskt klimat, testa om tillfÀlligt anstÀllda upplever sÀmrearbetsgruppssammanhÄllning och arbetsattityder Àn fast anstÀllda.EnkÀter skickades ut till 796 sjuksköterskor och sedan gjordesberÀkningar med t-tester för oberoende stickprov. ResultatetbekrÀftade tidigare teori om sambandet mellan psykologiskt klimat ocharbetsattityder dvs. ju bÀttre arbetsgruppssammanhÄllning desto bÀttrearbetsattityder.

Mot bakgrund av regeringens mÄl för klimat- och energipolitik ska Stockholm bedriva utveckling och utbyggnad av miljöprofilerade stadsdelar och ligga i frontlinjen inom omrÄdet tillÀmpning av miljöteknik och kunnande i stadsutveckling, byggande och förvaltning till Är 2030.Projektet Àr en oberoende förstudie om införandet av smÄskalig vindkraft för att öka mÀngden energi frÄn hÄllbara energikÀllor för stadsdelen Kvarnholmen som 2011 Àr i utbyggnadsfasen.Projektets syfte Àr att sammanstÀlla kunskap om befintliga tekniska lösningar, urval av passande vindkraftverk för omrÄdet utifrÄn geografiska förutsÀttningar, infrastruktur, prestanda, störningspotential och kostnadsanalys. MÄlet Àr att bedöma hur stort energitillskott lokal vindkraft kan ge omrÄdet.SammanstÀllning av kunskaper och befintliga lösningar har genomförts med information frÄn publicerade vetenskapliga artiklar, böcker och skrifter inom omrÄdet. Strategin för att enkelt och metodiskt presentera informationen Àr att inleda litteraturstudien brett för att mer och mer riktas in pÄ huvudmÄlet, vindkraft i stadsmiljö. Innan vindkraften kan beskrivas mÄste vinden och dess fenomen redogöras dÀrefter beskrivs vilka lagar och regler som styr uppförandet av vindkraftverk. Störningsmomentet Àr viktigt, dÄ stadsmiljö med nÀrliggande boende medför en kÀnslig omgivning.Införandet av vindkraft pÄ Kvarnholmen ger cirka 202 MWh per Är i energitillskott med den uppsatta modellen.

Problematisk skolfr?nvaro ?r ett v?xande problem, b?de i Sverige och internationellt. H?g fr?nvaro resulterar i l?gre m?luppfyllelse, ?kar sv?righeterna att i vuxenlivet komma in p? arbetsmarknaden, samt ?kar risken f?r exempelvis missbruk, kriminalitet och psykiska besv?r. Forskning inom omr?det skolfr?nvaro har tidigare fr?mst fokuserat p? riskfaktorer och konsekvenser av fr?nvaro, samt behandlingsmetoder n?r skolfr?nvaron ?r ?ngestrelaterad. Detta har genererat ett i viss m?n individinriktat perspektiv.

Hemlock och douglasgranar Ă€r inte okĂ€nda slĂ€kten i Sverige, dock Ă€r det endast fĂ„ arter som finns till försĂ€ljning och som anvĂ€nds i offentliga miljöer i landet. Det saknas en svensk sammanstĂ€llning av slĂ€ktenas samtliga arter sĂ„ syftet med denna litteraturstudie Ă€r att beskriva arterna morfologiskt samt deras naturliga utbredning och associerade arter. UtifrĂ„n detta förs en diskussion med mĂ„let att svara pĂ„ frĂ„gan om fler arter kan vara hĂ€rdiga i svenskt klimat. Även odling och förökning beskrivs översiktligt och författarnas meningsskiljaktigheter angĂ„ende taxonomin tas upp. Resultatet indikerar att fĂ„ nya arter kan tĂ€nkas hĂ€rdiga i svenskt klimat men frĂ€mst att fler arter Ă€r lĂ€mpliga för anvĂ€ndning i större utstrĂ€ckning. Dock krĂ€vs provodling för att med sĂ€kerhet faststĂ€lla arternas hĂ€rdighet..

Den afrikanska kontinenten berÀknas att drabbas mer Àn nÄgon annan region av klimat-förÀndringarnas direkta effekter. Samtidigt Àr anpassningsmöjligheterna hÀr begrÀnsade och ekonomin sÀrskilt beroende av klimatrelaterade sektorer. Samband mellan ekonomisk svaghet och sÄrbarhet Àr relativt kartlagda i det internationella klimatarbetet. Dessa kopplingar belyser inte minst kvinnors utsatta position i utvecklingsregioner, eftersom kvinnor utgör majoriteten av vÀrldens fattiga befolkningar. SÄrbarhet inför ett förÀndrat klimat grundas dock inte enbart pÄ ekonomiska och finansiella tillgÄngar.

I en förÀnderlig vÀrld Àr det viktigt att snabbt möta skiftande krav ochatt medarbetare Àr initiativrika, menar bÄde företagare och forskare.Medarbetare som gör mer Àn plikten krÀver och tar egna initiativ,uppvisar Innovative Work Behaviour (IWB). Syftet med studien varatt undersöka om organisationsfaktorerna autonomi, öppet klimat ochrolltvetydighet kan förklara variationer i IWB, med hÀnsyn taget tillen individuell faktor. Samtliga variabler mÀttes genom ettfrÄgeformulÀr online i ett stickprov om 119 personer.KorrelationsberÀkningar visar att samtliga organisationsfaktorer harsignifikanta samband med IWB. En regressionsanalys visar att det Àrindividfaktorn som har störst prediktionskraft, följt av öppet klimat,autonomi och bakgrundsvariabeln personalansvar. Studien visar attbÄde personlighet och villkor i arbetet har betydelse för IWB..

I en förÀnderlig vÀrld Àr det viktigt att snabbt möta skiftande krav ochatt medarbetare Àr initiativrika, menar bÄde företagare och forskare.Medarbetare som gör mer Àn plikten krÀver och tar egna initiativ,uppvisar Innovative Work Behaviour (IWB). Syftet med studien varatt undersöka om organisationsfaktorerna autonomi, öppet klimat ochrolltvetydighet kan förklara variationer i IWB, med hÀnsyn taget tillen individuell faktor. Samtliga variabler mÀttes genom ettfrÄgeformulÀr online i ett stickprov om 119 personer.KorrelationsberÀkningar visar att samtliga organisationsfaktorer harsignifikanta samband med IWB. En regressionsanalys visar att det Àrindividfaktorn som har störst prediktionskraft, följt av öppet klimat,autonomi och bakgrundsvariabeln personalansvar. Studien visar attbÄde personlighet och villkor i arbetet har betydelse för IWB..

Detta examensarbete har som syfte att undersöka hur lÀrare lÀr inom hÄllbar utveckling. Denna studie gjordes möjlig nÀr en fortbildningskurs inom hÄllbar utveckling hölls av Malmö stads projekt, Klimat-X. Projektet Klimat-X innehÄller en fortbildningskurs inom hÄllbar utveckling för lÀrare. Detta Àr en kvalitativ studie med tre infallsvinkar; observation, intervju och enkÀt. Den undersökta gruppen bestod av 31 lÀrare, med stor spridning avseende Älder pÄ elever och Àmnen de undervisade i.

Vad hÀnder om de stÀndiga förbÀttringarna tar slut?FörmÄgan att stÀndigt utvecklas och förÀndras har i vÄrt samhÀlle och inom den svenska industrin blivit en allt viktigare konkurrensfördel för att skapa framgÄngsrika organisationer. MarknadsförÀndringar förekommer numera i en alltmer progressiv takt och det framstÄr att organisationer med ett gott kreativt klimat förmÄr att skapa goda förutsÀttningar för att hantera omvÀrldens förÀnderlighet. KÀrnan för industriella organisationer Àr ytterst att upprÀtthÄlla en accepterad produktionstakt och samtidigt skapa ett kreativt klimat som ger goda förutsÀttningar för att utveckling kan frodas. Det rÄder en enighet om att organisationer med ett gott kreativt klimat som ger medarbetare stöd, möjlighet och utrymme att omsÀtta idéer till verklig nytta, skapar goda förutsÀttningar för organisationers utvecklingsförmÄga.

Hur skapar man arkitektur för sociala och kulturella sammanhang pÄ en plats som framstÄr som en ogÀstvÀnlig boplats för mÀnniskor?Syftet med studien var att fÄ bÀttre förstÄelse för relationen mellan natur, kultur, landskap, mÀnniska, teknik och miljö i ett av vÀrldens nordligaste samhÀlle, Longyearbyen pÄ Svalbard, vars extrema klimat med rÄdande istid och lÄnga mörkerperioder framstÄr som en skrÀmmande boplats för mÀnniskor. Finns det plats för arkitektur som Àr nÄgot mer Àn bara ett konstruktivt skydd mot rovdjur, vÀder och vind?MÄlet var att skapa en plats för aktiva och oförpliktade möten; ett Campus Kultur som fungerar som knutpunkt dygnet runt..

Fukt i kyrkans krypgrund Ă€r ett ?vĂ€xande? problem som pĂ„ senare tid uppmĂ€rksammats alltmer. I denna studie har flera möjliga lösningar undersökt, vidare har en allmĂ€n angreppsmodell formulerats för att underlĂ€tta framtida utredningar. Studien visar bland annat att styrning efter mögelrisken Ă€r önskvĂ€rt för att fĂ„ ett energioptimerat och garanterat mögelfritt klimat. ÅtgĂ€rdsförslag sĂ„som sorptionsavfuktare samt vĂ€rmning genom elradiator direkt i krypgrunden Ă€r möjliga lösningar som med ett litet energitillskott förbĂ€ttrar klimatet i krypgrunden avsevĂ€rt..