Uppsatsen följer upp SOU utredningen, Klimat- och sÄrbarhetsutredningen frÄn 2007 och den efterföljande propositionen En sammanhÄllen klimat- och energipolitik dÀr man redogör för hur Sverige kommer att drabbas av klimatförÀndringar samt hur man ska arbeta för att möta dessa. Fokus i undersökningen ligger pÄ Hallands lÀn och arbetet dÀr med att möta klimatförÀndringarna och förbereda samhÀllet inför dessa, har man gjort nÄgot av det som utredningen och propositionen tar upp och slÄr fast? Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som frÀmst baseras pÄ intervjuer men till viss del Àven pÄ dokument frÄn de berörda aktörerna. Klimatanpassningsarbetet har kommit olika lÄngt i Hallands lÀn, vissa kommuner ligger relativt lÄngt fram med sitt arbete medan andra inte har gjort nÄgot alls. En av de frÀmsta förklaringarna till detta, Àr enligt denna studie, i vilken utstrÀckning som man hittills drabbats av olika vÀderrelaterade hÀndelser..

Utifr?n ett planerings- och policyperspektiv finns det en stark uppfattning om att bostadsblandning p? grannskapsniv? kan bidra till en ?kad social sammanh?llning och en h?gre livskvalitet f?r de boende i dessa grannskap. Bland forskare r?der det d?remot en oenighet kring hur starkt sambandet mellan bostadsblandning och social sammanh?llning verkligen ?r, d? studier uppvisar varierade resultat. Denna studie ?mnar att unders?ka social sammanh?llning i urbana grannskap som tidigare dominerats av hyresr?tter, men som sedan millennieskiftet blandats upp med andra bostadstyper.

För att öka energisÀkerheten och garantera en rÀttvis och trygg energiförsörjning för alla medlemslÀnder har EU försökt skapa en gemensam energipolitik gentemot Ryssland. I empiridelen av vÄr kvalitativa fallstudie har vi dock kommit fram till att EU-lÀndernas olika relation till Ryssland försvÄrar för EU att hÄlla enad front gentemot Ryssland.Vi har valt att anvÀnda oss av teorierna neofunktionalism och intergovernmentalism för att analysera förutsÀttningarna för en gemensam europeisk energipolitik gentemot Ryssland. Vi har funnit att bÄda dessa teorier hjÀlper till att förklara samarbetets utfall hittills och hur samarbetets framtida förutsÀttningar ser ut.VÄr slutsats Àr att EU kan lyckas med ambitionen om en gemensam energipolitik gentemot Ryssland om fler av medlemsstaterna, speciellt de större och mer inflytelserika, Àr villiga att engagera sig i frÄgan. Om hotet om energibrist skulle bli mer överhÀngande eller om Rysslands beteende i energifrÄgan skulle bli mer oberÀkneligt ökar ocksÄ chanserna för ett lyckat samarbete..

Denna rÀttspolitiska uppsats behandlar de viktigaste delarna i framtagandet av en gemensam energipolitik. Med bakgrund av en vÀxande energianvÀndning, en mÄlsÀttning om ökad tillvÀxt och konkurrenskraft, den osÀkerhet som extern energitillförsel bÀr med sig samt vÄr oro för vÀxthuseffektens globala pÄverkan, har energifrÄgan fÄtt allt större betydelse. Europa- kommissionens grönbok frÄn 2001 identifierar gemenskapens förutsÀttningar för en trygg energiförsörjning. Syftet med denna studie Àr att beskriva beslutsprocesser och ramar för EU:s politiska samt juridiska tillvÀgagÄngssÀtt för att trygga en hÄllbar framtida energiförsörjning i Europa. Uppsatsen behandlar Àven den strategiska roll som energifrÄgan har vilket ocksÄ skildras i de olika beslutsunderlagen.

Ryssland Àr en av vÀrldens största olje- och gasproducenter. Detta tillsammans med landets bristande demokrati utgör ett hett debattÀmne i dagens energikonsumerande samhÀlle. I uppsatsen analyseras den ryska energipolitiken ur ett nationellt sÄvÀl som internationellt perspektiv. Den politiska och ekonomiska dimensionen utreds men uppsatsen gÄr ocksÄ djupare in pÄ olika gruppers identiteter och hur deras intressen styr politikens utformning. Resultatet pekar mot att den syn som det ryska folket och ledarna har pÄ sig sjÀlv spelar en stor roll.

Försvarsmakten genomför skarpa uppdrag pÄ flera platser i vÀrlden, bÄde i extrem kyla och hetta för att lyckas lösa pÄfrestande uppgifter krÀvs bÄde kunskap och erfarenhet. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om MilitÀrhögskolan Karlberg bör utbilda sina kadetter i varmt klimat, sÄ att de innehar kunskapen innan de kommer ut pÄ sina förband. Syftet har brutits ned i följande frÄgestÀllningar. HuvudfrÄgestÀllning: Bör kadetter pÄ militÀrhögskolan utbildas i varmt klimat?DelfrÄgor: Definiera vad varmt klimat Àr, Hur pÄverkar vÀrmen mÀnniskan och vilka risker finns? Vilka utbildningar bedriver Försvarsmakten idag över varmt klimat?Varför utbildar inte MilitÀrhögskolan Karlberg sina kadetter i varmt klimat? Jag har anvÀnt mig av metoden induktion vilket innebÀr att jag gjort empiriska iakttagelser i form av intervjuer samt litteratursökning och sedan dragit slutsatser utifrÄn dessa.

Arbetet handlar om grupper och gruppers klimat. Genom litteraturstudier, intervjuer med lÀrare och en elevundersökning har jag försökt att besvara frÄgestÀllningarna. FrÄgestÀllningarna Àr fokuserade pÄ vad som kÀnnetecknar ett positivt respektive negativt gruppklimat och hur man som lÀrare kan arbeta för att skapa ett positivt klimat. Resultatet av undersökningen Àr att tryggheten Àr grunden för ett bra gruppklimat, de intervjuade lÀrarna betonade att ett gott klimat Àr avgörande för att eleverna ska kunna ta till sig av de kunskaper som lÀrs ut i skolan. Det som eleverna betonade som viktigt för att de ska trivas i skolan Àr att de har bra kompisar och en bra lÀrare som kan hÄlla ordning pÄ klassen, flertalet av eleverna trycket pÄ att de vill ha arbetsro nÀr de arbetar..

Äldreomsorgen stĂ„r inför stĂ€ndiga förĂ€ndringar och i dagslĂ€get neddragningar. I Norrköpings kommun har ett projekt startats för att kunna ta tillvara pĂ„ personalens innovativa förmĂ„ga. Personalen verkar tillsammans med chefen i ett arbetsklimat som kan vara bĂ„de bra och dĂ„ligt. Klimatet kan Ă€ven prĂ€glas av om idĂ©er kan genomföras mer eller mindre enkelt. Den hĂ€r studien har gjorts för att bidra till att utöka kunskapen om enhetschefens roll i innovativa klimat i Ă€ldreomsorgen.Syftet med uppsatsen Ă€r att ta fram och sprida kunskap om enhetschefers roll i hanteringen av innovativt klimat.

Jag har i detta arbete stÀllt mig frÄgan Vilka kunskaper/fÀrdigheter behöver en soldat utbildad i subarktiskt klimat kompletteras med innan insats i tropiskt klimat? vilken jag valt att svara pÄ genom tvÄ delproblem:-          Vilka krav pÄ individens fÀrdigheter stÀller det tropiska klimatet?-          Vilka fÀrdigheter utvecklar soldaten vid utbildning i subarktiskt klimat? Jag har sedan anvÀnt svenska vinterreglementen för att ta reda pÄ vilka kunskaper och fÀrdigheter som en soldat utbildad i subarktiskt klimat införskaffar sig under sin grundutbildning. DÀrefter har jag fördjupat mig i den amerikanska djungelmanualen för att skapa mig en bild av vilka krav det tropiska klimatet stÀller pÄ individens fÀrdigheter.Under studierna av de olika reglementena urskiljde jag dÄ ett antal pÄverkansfaktorer vilka jag valde att anvÀnda som analysverktyg för att kunna göra en komparation mellan de olika klimatens krav pÄ individen. Dessa olika pÄverkansfaktorer Àr Acklimatisering, VÀtska/mat, Fysisk status, KlÀdsel, Hygien, Psykisk status och Sjukdomar/skador. Jag har sedan utifrÄn varje analysverktyg jÀmfört vad respektive miljös litteratur sÀger om individen kopplat till just den pÄverkansfaktorn och sedan diskuterat respektive pÄverkansfaktor var för sig.

En hel del av forskning inom kognitiv neurovetenskap tyder pa? att effektivare uppla?gg av repetitionstillfa?llen fo?rba?ttrar inla?rningsprocessen hos eleverna, eller ra?ttare sagt hos ma?nniskor i alla a?ldrar.Uppsatsen handlar om yngre instrumentalelevers inla?rningsprocess i relation till hja?rnans minnesfunktioner och underso?kningen fokuserar fiolundervisning pa? nybo?rjarniva?. Jag har utfo?rt ett empiriskt experiment av tajmade repetitionstillfa?llen via interaktiva onlinebaserade samtal med tre yngre elever.Alla de tre eleverna har under projektens ga?ng a?stadkommit fo?rba?ttringar av de fa?rdigheter som stod i fokus vid de tajmade repetitionerna. Experimentperioden har haft positiv inverkan pa? elevernas motivation, men deras uppna?dda fo?rba?ttringar bedo?mer jag vara av icke besta?ende karakta?r.

Äldreomsorgen stĂ„r inför stĂ€ndiga förĂ€ndringar och i dagslĂ€get neddragningar. I Norrköpings kommun har ett projekt startats för att kunna ta tillvara pĂ„ personalens innovativa förmĂ„ga. Personalen verkar tillsammans med chefen i ett arbetsklimat som kan vara bĂ„de bra och dĂ„ligt. Klimatet kan Ă€ven prĂ€glas av om idĂ©er kan genomföras mer eller mindre enkelt. Den hĂ€r studien har gjorts för att bidra till att utöka kunskapen om enhetschefens roll i innovativa klimat i Ă€ldreomsorgen.Syftet med uppsatsen Ă€r att ta fram och sprida kunskap om enhetschefers roll i hanteringen av innovativt klimat.

Denna undersökning ska se om faktorerna klimat, image, pris och transporter pÄverkar populationens miljömedvetenhet vid resa.

Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.

Idag har ma?nniskor friheten att va?lja var, na?r och pa? vilket sa?tt de vill anva?nda sina smartphones och dess funktioner, oavsett a?ndama?l. Hur ga?r den anva?ndarmo?jligheten ihop med inla?rning? Hur mycket av koncentrationen kan beha?llas under en inla?rningsprocess med en smartphone na?rvarande och anva?ndandes? Pa?verkar na?rvaron och anva?ndningen av smartphones anva?ndarnas fo?rma?ga att skilja och bearbeta information fra?n olika ka?llor? Den ha?r studien syftar till att underso?ka deltagarnas fo?rma?ga och uppfattning att kunna sa?rskilja och bearbeta information ifra?n olika ka?llor genom diagnosiska prov, baserade pa? fo?rela?sningarnas inneha?ll som deltagarna fick ta del av under tva? fo?rela?sningstillfa?llen. Deltagarna delades in i tva? grupper da?r den ena gruppen fick beha?lla sina smartphones under fo?rsta fo?rela?sningen medan den andra gruppen ombads la?gga undan sina smartphones.

 Uppsatsen analyserar klimatterminologin pÄ NaturvÄrdsverkets webbplats under vÄrvintern 2009. Fokus ligger pÄ termerna miljö, klimat, klimatbelastning och klimatpÄverkan. Syftet Àr att se om terminologin Àr enhetlig för om den Àr enhetlig, sÄ nÄr man lÀttare ut med sitt budskap. Genom att sÄlla ut klimattermerna frÄn NaturvÄrdsverkets webbplats har begreppen faststÀllts och terminologin analyserats med hjÀlp av fackexperter och terminologisk metod. Nybildning av klimattermer innebÀr ofta sammansÀttningar med ordet klimat. Vissa termer anvÀnds konsekvent medan andra förklaras pÄ olika sÀtt i en och samma text. Klimat Àr en term som Àr tydligt och klart definierad och anvÀnds konsekvent i texten.