Sök:

Sökresultat:

879 Uppsatser om En sammanhållen klimat- och energipolitik - Sida 17 av 59

Effektivisering vid bedömningsprocessen av  indikatorn Dagsljus för miljöcertifieringsmetoden Miljöbyggnad : Ett förprojekteringsverktyg

Dagsljus i byggnader är viktigt för både den fysiska och psykiska hälsan. Dagsljusinsläpp i byggnader sker genom fönster, men fönster är även den byggnadskomponent som medför störst energiförluster i en byggnad. Därför finns det problem i att skapa en god balans mellan utformning, energieffektivisering och termisk komfort samtidigt som ett tillfredsställande dagsljus ska tillämpas i byggnader där människor vistas.Detta examensarbete som omfattar 15 hp syftar till att effektivisera samt förenkla bedömningen av ett tillfredsställande dagsljus, för att uppnå kraven i miljöcertifieringsmetoden Miljöbyggnad, där även intilliggande faktorer som energi och termiskt klimat studeras. Målet var att upprätta ett förprojekteringsverktyg för indikatorn Dagsljus som i framtiden kan användas av konsulter, arkitekter och andra inom byggbranschen när en byggnad ska miljöcertifieras enligt metoden Miljöbyggnad. För att skapa verktyget gjordes datamodeller av testrum med olika förutsättningar, där dagsljusfaktorn, DF, kontrollerades.

Miljöundervisning i Dharamsala

During the last years, enviromental issues has been higly topical and everyone is involved in the end. To raise children into citizents who cares abuot the enviroment, the education has to start in the early years of school. The purpose of the examination is to investigate how the eniviromental education looks in a village called Dharamsala in northern India.Intervjues has ben done with three teachers working in different schools and one teacherstudent. I´ve also intervjued one tibetan munk whoes ben working as teacher and director. I´ve also studied a societyorgan that have a close realationship with most schools in the area.

När befolkades östra skärgården? : Bosättningsmönster under stenåldern.

Denna uppsats beskriver artefaktfynd som gjorts inom området. Genom att tidsbestämma artefakterna och i den mån det är möjligt att fastställa dess fyndplatser skapas ett spridningsmönster. Genom att samtidig granska klimat, havsnivå och topografi mm skapas genom bearbetning och analys, diskussion och tolkning en schematisk bild över undersökningsområdets utveckling. Av denna kan man utläsa hur området befolkades, bosättningsmönster, det första jordbruket mm. Dessa fragment från stenåldern visar också på förändringar över tiden.

Om omklädningsrummens betydelse för närvaron i ämnet Idrott och Hälsa

Vårt arbete handlar om omklädningsrummens fysiska och psykiska miljö. Vår frågeställning är: ?Om omklädningsrummens utformning och psykiska klimat har någon betydelse för närvaron i ämnet Idrott och Hälsa?? Syftet är att uppmärksamma och skapa en medvetenhet hos elever, personal och kommuner om vad som sker i omklädningsrummen och hur dess utformning kan påverka eleverna. Vi har velat undersöka om det finns andra orsaker till elevers frånvaro på idrotten än själva idrotten, då menar vi exempelvis ovilja att byta om inför andra. Vad gör att en del människor tycker det är okej att vara naken inför andra och en del tycker att det inte är något normalt? Pierre Bourdieu anstiftade begreppet habitus, som enkelt kan uttryckas att det är hur vi agerar, uppfattar och värderar givna situationer utifrån vår socialisation..

Aspektorienterade vittringsprocesser : En studie i ett nordiskt klimat

Weathering on rocks is an important component of the world?s geomorphology. One way to measure weathering on rocks is to analyse rock hardness. This is a study conducted in the northern hemisphere on granite rocks in Uppsala, Sweden. A Schmidt hammer is used to create a correlation analysis between the aspects on three glacial erratic boulders and rock weathering.

Den traditionella föreningsformen - ett minne blott? : En studie om företagisering av ideella idrottsföreningar

Ideella organisationer befinner sig i ett föränderligt klimat där de ständigt utsätts för nya utmaningar. För att bemöta dessa utmaningar samt anpassa sig efter den rådande utvecklingen har föreningar börjat anamma styrmedel och tankesätt från företagsvärlden, så kallad företagisering. Studien inriktar sig på hur en extern reglering kan påverka ideella fotbollsföreningars organisation. Genom kvalitativa intervjuer kommer studien fram till att denna reglering innebär flertalet organisatoriska effekter för berörda föreningar. Resultatet påvisar att fotbollsföreningar kan ses som en blandform av förening och företag där en företagisering både är påbörjad samt i nutid är en pågående process.

Flerstämmighet - Teori/Praktik

Uppsatsen handlar om begreppet flerstämmighet och syftet med studien är att undersöka hur lärare ser på begreppet flerstämmighet och hur denna flerstämmighet kan visa sig i teori och praktik. Empirin har bestått av intervjuer med fem lärare som undervisar i de tidiga åldrarna på samma skola. Resultatet visar att begreppet flerstämmighet kan ses utifrån tre utgångspunkter, dels som en miljöbeskrivning, ur ett lärarperspektiv och utifrån ett elevperspektiv. Kännetecken för flerstämmighet som lyfts fram är ett tillåtande klimat, att det finns mottagare och ett mottagande för elevernas arbete och att eleverna upplever delaktighet. Det muntliga språkandet står i centrum men att skrivprocessarbete förekommer för att kommunicera med.

Chefers förhållningssätt

Denna uppsats handlar om chefer och deras ledarskap. Frågeställningarna som denna uppsats bygger på är Hur uppfattar cheferna sitt eget ledarskap? Hur agerar de som chef utifrån två bestämda situationer, arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal? Vad anser cheferna är bra arbetsmiljö? För att bevara vår frågeställning har vi valt att använda oss av kvalitativ metod. Vi har genomfört olika intervjuer med fyra chefer med ansvar för medarbetare som arbetar på särskilda boenden för personer med funktionshinder i två mindre kommuner i Skåne. I vår resultatredovisning har vi bearbetat resultatet genom att analysera utifrån olika teoretiska perspektiv.

Direktgjuten slitbetong på broar: stålfiberarmerad och
självkompakterad

Vanligaste beläggningen pÃ¥ broar är asfalt pÃ¥ ett tätskikt/broisolering av bitumen. Dessa kräver mycket underhÃ¥ll och har kort livslängd. Betongbeläggning ersätter bÃ¥de asfalten och broisoleringen. Därmed minskar riskerna med skador man inte kan inspektera okulärt samt man undviker en relativt sett underhÃ¥llsintensiv asfaltbeläggning. Vid följande fall är direktgjuten slitbetong (stÃ¥lfiberarmerad & självkompakterande) att föredra enligt mig: • stora geografiska avstÃ¥nd där inspektioner och underhÃ¥ll kräver lÃ¥nga resor • klimat som kräver dubbdäck under lÃ¥ng tid • broar där underhÃ¥ll försvÃ¥ras tack vare hög trafikintensitet.

Grundläggning av vindkraftverk i kallt klimat: Simulering av tjälfront på vindkraftverksfundament med TEMP/W

Riksdagen har satt upp mål att det år 2020 ska vara möjligt att bygga vindkraft för en elproduktion på 30 TWh. Jämfört med de 3,5 TWh som vindkraften producerade år 2010 är det en kraftig utbyggnad som kräver planering. Över hälften av den kommande kapaciteten projekteras för i områden med kallt klimat. Vid grundläggning i kallt klimat är problematiken kring tjäle något som ständigt måste beaktas. Grundläggning av fundament sker vanligtvis på frostfritt djup, oftast uppskattat från enklare beräkningar eller generaliserade kartor.

Sjuksköterskors uppfattningar kring lustgasadministrering till barn vid smärtsamma procedurer : - en kvantitativ studie

Bakgrund: Inom va?rden fo?rekommer det ofta sma?rtsamma procedurer i form av behandlingar och underso?kningar. Dessa procedurer kan vara obehagliga fo?r barn vilket go?r sma?rtlindring till en viktig del av pediatrisk va?rd. Lustgas a?r ett bra alternativ till barn pa? grund av att den har lugnande effekt, inte kra?ver na?gon ytterligare sma?rtsam procedur som na?lstick och har snabb och kortvarig effekt.

V?gen mot h?llbarhet: En f?ltstudie om allemansr?tten, milj?m?ssig - och social h?llbarhet vid Kungsledens norra signaturled.

Denna uppsats unders?ker begreppet h?llbar naturturism i kontexten utav Sveriges k?ndaste vandringsled, Kungsleden. Genom en f?ltstudie utmed den norra signaturleden syftar studien att unders?ka allemansr?tten, den milj?m?ssiga- och den sociala h?llbarheten i omr?det. Utmaningarna med att balansera naturv?rd med turismutveckling studeras utifr?n milj?p?verkan och intressekonflikter.

God gemenskap: med hjälp av gruppstärkande övningar?

Syftet i studien var att beskriva, analysera och försöka förstå på vilket sätt gemenskapen i en grupp påverkas genom gruppstärkande övningar. Under fem veckor genomförde vi 27 övningar på en grundskola i en 1-2:a med 25 elever. Gemenskapen studerades ur perspektiven samarbete, delaktighet, identitet, kamratskap, ledarskap och klimat i gruppen. I val av metod använde vi oss av enkäter, intervjuer samt veckoutvärderingar i syfte att få svar dels ur en kvalitativ och en kvantitativ synvinkel. Resultatet av denna studie visar att eleverna behövde tid på sig för att reflektera kring begrepp gällande gemenskap i klassen.

Sjuksköterskestudenters uppfattning av möten med palliativa patienter och handledning samt stöd i detta

Bakgrund: Sjuksko?terskestudenter kommer i kontakt med palliativa och cancerpatienter flertalet ga?nger under sin kliniska utbildning. Detta pa?verkar studenterna olika ka?nsloma?ssigt. Fo?r att hantera dessa nya upplevelser tilldelas studenter en handledare som skall ge sto?d, undervisa och guida dem under den kliniska utbildningen.Syfte: Syftet med studien var att underso?ka sjuksko?terskestudenter uppfattning av mo?tet med palliativa patienter samt erha?llen handledning i samband med dessa mo?ten.Metod: Metoden till denna kvalitativa studie var tva? semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med ett bekva?mlighetsurval av studenter som haft klinisk utbildning pa? hematolog, onkolog eller palliativ avdelning.Resultat:Va?rd av palliativa patienter eller patienter med cancer uppfattades som en sorglig, sva?r, obekva?m men la?rorik upplevelse.

Projektering av ventilationen till studio Acusticum

Arbetet handlar om Piteås nya konserthus studio Acustikum som skall byggas vid musikhögskolan. En studie är gjord på stora konsertsalen. Ett bra inomhusklimat är ej lätt att uppnå eftersom hårda ljudkrav gör det svårt att tillföra luft i tillräcklig omfattning. Det finns vissa krav avseende luftflöden, men bara för att de är uppfyllda så är det ändå inte säkert att det blir ett bra klimat. För att kunna förutse lufttemperaturen i salen så användes CFD simulering.

<- Föregående sida 17 Nästa sida ->