Bakgrund: Downs syndrom Àr den vanligaste formen av kromosomförÀndring hos mÀnniskan. En person med Downs syndrom har totalt 47 kromosomer istÀllet för mÀnniskans vanliga 46 och bÀr pÄ en extra kromosom 21. ADHD stÄr för Attention Deficit Hyperactivity Disorder vilket innebÀr uppmÀrksamhetsstörning, koncentrationssvÄrigheter och planeringssvÄrigheter, nedsatt arbetsminne samt dÄlig tidsuppfattning.Syfte: Att fÄ större kunskap om hur förÀldrar upplevde och reagerade, nÀr de blev informerade om att deras barn har Downs syndrom eller ADHD. Med större kunskap ökar vÄr och andras förstÄelse och dÀrmed möjlighet till förbÀttrade relationer till bÄde förÀldrar och barn.Metod: Examensskrivarna har intervjuat tre förÀldrapar vars barn har fÄtt diagnosen ADHD och tvÄ förÀldrapar som fÄtt barn med Downs syndrom. Genom intervjuerna och dess svar har vi jÀmfört förÀldrarnas eventuellt olika sÀtt att bearbeta sin sorgResultat och analys: En mamma hade bara negativa tankar kring dotterns diagnos ? Downs syndrom.

En traumatisk kris Àr en reaktion pÄ en yttre hÀndelse och omstÀndighet. Krisen har fyra faser som de drabbade gÄr igenom, dÀr chockfasen Àr den första och slutar med nyorienteringsfasen. Studien syftar till att utifrÄn ett emotionssociologiskt perspektiv studera fyra kvinnliga informanters upple-velser och kÀnslor under och efter en traumatisk kris, som bestÄr av kata-strof, dödsfall och sjukdomsdiagnos. Studien söker Àven svar pÄ hur infor-manternas omgivning, i form av familj och vÀnner, har agerat i samband med krisen. Genom kvalitativ metod med intervjuer berÀttar fyra krisdrab-bade informanter om den hÀndelse som utlöste krisen och hur de hanterade detta.

Min undersökning behandlar representationer av mÀnniskokroppen i konsten. FrÄgestÀllningarna Àr: hur har konsten anvÀnt modellteckning för att skapa bilden av mÀnniskan och vilken funktion har den i konsten representerade mÀnniskokroppen? Representationen undersöks ur ett maktperspektiv och inriktar sig pÄ den vetenskapliga och akademiska synen av mÀnniskan, utifrÄn vilken en bild av den "politiska kroppens" historia ges. Undersökningen visar hur representationen utgÄr frÄn en mÀnniskosyn dÀr mÀnniskans kropp primÀrt tolkas som ett ting och inte som en förkroppsligad mÀnniska eller person, vilket kom att anvÀndas av konsten och odlas genom modellteckning. Det Àr under renÀssansen som det vetenskapliga tÀnkandet och modellteckningen etablerande inom konsten.

Bakgrund: En ökad medveten nÀrvaro kring mÄltiden och Àtandet genom mindful eating har i ny forskning visat sig vara en effektiv metod för att minska en rad olika sjukdomar och hÀlsorelaterade problem samt bidra till gynnsamma hÀlsoeffekter. Trots detta finns fÄ studier genomförda i en svensk kontext.Syfte: Undersöka och beskriva graden av mindful eating hos en grupp individer pÄ sociala medier i förhÄllande till Body Mass Index och demografiska variabler.Metod: Deskriptiv tvÀrsnittsstudie med en kvantitativ ansats. Ett tidigare utvecklat instrument, Mindful Eating Questionnaire (MEQ), översattes och distribuerades som en webbaserad enkÀtundersökning. Respondenterna rekryterades under en veckas tid genom ett snöbollsurval pÄ det sociala nÀtverket Facebook. Inklusionskriterierna var att deltagarna skulle behÀrska det svenska sprÄket, vara mellan 20-65 Är och anvÀndare av Facebook.

Bakgrund och problem: Bankerna har en viktig roll i samhÀllet genom att vara ett system för hantering av sparande, finansiering, betalningsförmedling och riskhantering. Under 2008 startade en global finanskris. EU ? kommissionen har som en reaktion pÄ den pÄgÄende finanskrisen lagt fram ett förslag som innebÀr en förÀndring av bankernas kapitalkrav. Enligt förslaget skall kapitalkravet pÄ den andel av bostadens vÀrde som överstiger 40 procent höjas kraftigt.

ProblemformuleringVarför och vad gör revisionsbyrÄerna för att behÄlla personalen och hur upplevs detta av revisorerna?SyfteUppsatsens syfte Àr att undersöka varför och vad revisionsbyrÄerna gör för att behÄlla personalen och hur detta upplevs av revisorerna.Metod Uppsatsens metod Àr en förklarande undersökning som grundas pÄ den positivistiska ansatsen och dÀr vi utgÄr frÄn den deduktiva metoden. Med tidigare forskning som grund har vi utvecklat en bild över vÄr teori. Teorin omfattar 24 underhypoteser som tillsammans ska svara pÄ huvudhypotesen. Den empiriska metoden bestÄr av ett icke sannolikhetsurval och en enkÀtundersökning omfattande 12 kontorschefer och 169 övriga revisorer (varav 9 resp.

En traumatisk kris Àr en reaktion pÄ en yttre hÀndelse och omstÀndighet. Krisen har fyra faser som de drabbade gÄr igenom, dÀr chockfasen Àr den första och slutar med nyorienteringsfasen. Studien syftar till att utifrÄn ett emotionssociologiskt perspektiv studera fyra kvinnliga informanters upple-velser och kÀnslor under och efter en traumatisk kris, som bestÄr av kata-strof, dödsfall och sjukdomsdiagnos. Studien söker Àven svar pÄ hur infor-manternas omgivning, i form av familj och vÀnner, har agerat i samband med krisen. Genom kvalitativ metod med intervjuer berÀttar fyra krisdrab-bade informanter om den hÀndelse som utlöste krisen och hur de hanterade detta.

Syftet: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka i vilken mÄn tÀnkesÀttet bakom begreppet kundlojalitet anvÀnds i samarbetet mellan Resurs Bank och butikerna, samt att analysera hur kundlojalitetsprogram kan anvÀndas för att fördjupa samarbetet mellan en sidoleverantör och dess betjÀnade butiker.UndersökningsfrÄgor: Hur arbetar Resurs Bank med sin kundlojalitet? Hur vÀrvar Resurs Bank sina kunder och pÄ vilka sÀtt kan man kvarhÄlla sina kunder pÄ sikt?Slutsats: Vi har genom hela uppsatsen försökt betona vikten av starka relationer. Konklusionen som blev avgörande för vÄrt studiefall Àr att bankens roll som sidoleverantör Àr betydande. För att dessa relationer ska fungera krÀvs det ett vÀlfungerat samarbete som bygger pÄ tÀta förbindelser. Vidare betraktar vi situationen som sÄdan att bÄda parterna har stora möjligheter att nyttja varandras tjÀnster pÄ ett resultatinriktat sÀtt.

Stressrelaterad psykisk ohÀlsa har blivit ett vÀxande problem för folkhÀlsan. Stress, som Àr en normal reaktion, Àr i sig inte farlig för hÀlsan men vid lÄngvariga fysiska och psykiska pÄfrest-ningar och brist pÄ ÄterhÀmtning frÄn stress leder det till olika stress- och sjukdomstillstÄnd. Ur ett folkhÀlsoperspektiv Àr det viktigt att lyfta fram förebyggande och hÀlsofrÀmjande faktorer mot stress, vilket möjligtvis naturen kan inneha. Syftet med denna studie har varit att belysa de möjliga restorativa och ÄterhÀmtande effekter av naturen som förebyggande resurs mot stressrelaterad ohÀlsa. FrÄgestÀllningen Àr: PÄ vilket sÀtt kan naturen anvÀndas som resurs för ÄterhÀmtning frÄn stress? Metoden i detta arbete Àr en systematisk litteraturstudie baserad pÄ nio vetenskapliga artiklar.

Jag upplever det som att dagens samhÀlle Àr i ett konstant lÀge av förÀndring, vilket borde medföra att de företag som finns ute i samhÀlle mÄste befinna sig i ett konstant lÀge av anpassning. UtifrÄn det undrar jag hur företagen kan klara av att hantera de mÀnskliga resurserna samtidigt som de mÄste klara av den förÀnderliga omgivningen. Jag har dÀrför valt att undersöka personalhanteringen pÄ tre företag inom samma bransch för att faststÀlla ifall personalhanteringen utvecklas Ät liknande hÄll. Eller om företagen utvecklas Ät helt olika hÄll utan nÄgra likheter. De företag som jag undersöker lyckas uppenbarligen med konststycket att anpassa sig samtidigt som de hanterar sin personal och det jag Àr intresserad av Àr hur lyckas de med en sÄdan balansering.Mitt syfte Àr sÄledes inte att hitta ett gyllene snitt för personalhantering utan om möjligt finna liknelser mellan hur de företag jag kommer i kontakt med hanterar personal.

Bakgrund: Studien undersökte hur deltagarna affektivt och kognitivt upplever en fallbeskrivning som simulerar en oförutsedd situation i en kontorsmiljö. Det beskrivna fallet handlar om en personalfrÄga och krÀver ett omedelbart beslut eftersom en försening kanske inte bara pÄverkar arbetsprestationen och klimatet i organisationen, men ocksÄ kan leda till att organisationen förlorar ett kontrakt med en lÄngsiktig inkomst.Method/DesignStudien Àr en explorativ och oberoende design som genomfördes vid Karlstads universitet. Deltagarna var 72 studenter i tvÄ olika kurser, personal- och arbetsliv och psykologi. Data för denna undersökning samlades in genom en enkÀt som mÀtte deltagarnas kognitiva (Situationsuppfattning efter Kleins RPD-modellen, 1993) och affektiva reaktioner (PANAS, Watson, Clark, & Tellegen 1985) pÄ fallbeskrivningen. Den affektiva och kognitiva reaktionen backades upp av tvÄ tester som mÀter en persons priorierade sÀtt att bearbeta information (PMPI, Burns och D'Zurilla, 1999) och att hantera situationer (Personal Temperament efter MBTI-skala).

Jag har skrivit en essÀ om det politiska "hantverket". Om att utveckla en yrkesroll i en praxis. Jag anvÀnder mig av egna exempel och speglar dem mot det forskningsomrÄdet hittills har producerat av vetande, filtrerar det genom konst, litteratur och filosofi i försöket att synliggöra ett oformulerbart kunnande. EssÀformen Àr mitt sökande efter detta kunnande. Min huvudfrÄga Àr: hur fÄngar vi in den tysta kunskapen för att utveckla vÄrt eget yrkeskunnande och samtidigt vara en del i en tradering av kunskap?.Jag beskriver min bakgrund in i politiken och mina drivkrafter.

Ett livligt debatterat Àmne Àr huruvida det var pÄ grund av media som USA förlorade Vietnamkriget. Denna diskussion har skapat ett förhÄllningssÀtt mellan försvarsmakter och media vÀrlden över. Ett förhÄllande dÀr journalisterna hÀvdar att medborgarna har rÀtt att veta och militÀren hÀvdar att soldaten har rÀtt att leva. Vidare tar de stora vÀrldsledarna stora mÄtt och steg i syfte att sÀkerstÀlla att hemmaopinionen Àr positivt instÀlld till deras gÀrningar. NÀr Saddam Hussein planerade att anfalla Kuwait och i dennes bedömning av omvÀrldens reaktion, lÀgger han stor vikt vid hur eventuella intervenerande nationers hemmaopinion skulle inverka pÄ deras deltagande.

En operation framkallar en icke önskvÀrd fysiologisk reaktion hos patienten som benÀmns som kroppens stressvar. Stressvaret innebÀr att sympatiska nervsystemet aktiveras och att endokrina Àndringar erhÄlls, bland annat minskning i sekretionen av TSH och insulin samt ökning i sekretionen av ACTH, kortisol och ADH. En viktig uppgift för en veterinÀr Àr att vÀlja premedicineringslÀkemedel innan en operation. PremedicineringslÀkemedel har som frÀmsta uppgifter att motverka det perioperativa stressvaret hos djuret, minska smÀrta och förstÀrka anestesimedlens effekt. Syftet med det hÀr arbetet Àr att beskriva vad som hÀnder i kroppen vid ett perioperativt stressvar och hur svaret kan motverkas med hjÀlp av premedicineringslÀkemedel. PremedicineringslÀkemedel vÀljs och kombineras frÄn klasserna sedativa, analgetika och antikolinergika. De vanligaste anvÀnda sederande lÀkemedlen pÄ svenska veterinÀrkliniker Àr dopaminantagonisten acepromazin och alfa2-agonisten medetomidin.

En operation framkallar en icke önskvÀrd fysiologisk reaktion hos patienten som benÀmns som kroppens stressvar. Stressvaret innebÀr att sympatiska nervsystemet aktiveras och att endokrina Àndringar erhÄlls, bland annat minskning i sekretionen av TSH och insulin samt ökning i sekretionen av ACTH, kortisol och ADH. En viktig uppgift för en veterinÀr Àr att vÀlja premedicineringslÀkemedel innan en operation. PremedicineringslÀkemedel har som frÀmsta uppgifter att motverka det perioperativa stressvaret hos djuret, minska smÀrta och förstÀrka anestesimedlens effekt. Syftet med det hÀr arbetet Àr att beskriva vad som hÀnder i kroppen vid ett perioperativt stressvar och hur svaret kan motverkas med hjÀlp av premedicineringslÀkemedel. PremedicineringslÀkemedel vÀljs och kombineras frÄn klasserna sedativa, analgetika och antikolinergika. De vanligaste anvÀnda sederande lÀkemedlen pÄ svenska veterinÀrkliniker Àr dopaminantagonisten acepromazin och alfa2-agonisten medetomidin.