Ett tydligt samband mellan alfabetiseringsundervisning och deltagares verklighet utanför skolan är avgörande för alfabetiseringens framgång.  Syftet med följande uppsats är att belysa hur alfabetiseringslärare arbetar för att knyta ihop undervisningen med elevernas vardag utanför skolan. I undersökningen som här presen­teras har observationer av alfabetiseringsundervisning och intervjuer med alfabetiseringslärare gjorts. Resultatet visar bland annat att lärarna i undervisningen tar till vara autentiska texter, verkliga föremål, besök i samhället, vardagsnära ämnen och deltagarnas erfarenheter från den nya kulturen.De slutsatserna som dras är att undervisningen knyts till vardagen på flera olika sätt, främst genom ett vardagsnära innehåll i vokabulär och texter. Dock finns endast få exempel på skriftspråkets vardagsnära funktioner i undervisningen. Steget till att använda de nya kun­ska­perna i det dagliga livet är därmed stort..

Syftet med examensarbetet är studera inledningsskedet av en förändringsprocess på en skola som ålderintegrerar högstadiet. Studien ämnar inte ta ställning för eller emot åldersintegrering i sig, eller besvara några frågor som rör åldersintegrationens vara eller icke vara, utan fokuserar på lärarnas förhållningssätt i denna förändringsprocess. Arbetet ger en inblick i litteraturens olika förhållningssätt i synen på skolledningens och lärarnas ansvar i ett förändringsarbete. Genom observationer av lektioner, samt intervjuer med lärare och skolledning på den berörda skolan framkommer deras syn på hur en förändringsprocess har skett i realiteten. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att eftersom snabba förändringar är en del av skolans vardag är det ännu viktigare att ha ett klart uttalat syfte, så att inte förändringen sker för förändringens skull. Viktiga aspekter i sammanhanget är värdet av en gemensam vision och lärarnas delaktighet i beslutsfasen..

Denna uppsats är en kvantitaiv undersökning om hur fysisk aktivitet påverkar självrapporterad stress. Det har utgåtts från syftet att undersöka hur fysisk aktivitet påverkar stress i människors vardag och beskriva om skillnader finns mellan två olika gym i olika städer. Undersökningen genomfördes som en tvärsnittsstudie på två gym, ett gym i Borås och ett gym i Mjölby. Föreliggande uppsats vände sig till gymbesökare, män och kvinnor, som var minst 15 år fyllda. För att få in svar som var av intresse användes enkäter med följebrev där respondenterna var helt anonyma.

Bemanningsbranschen har eskalerat under 2000-talet och är här för att stanna. Branschen är enorm och avser att underlätta samhällets arbetssituation. För många unga är det den första språngbrädan in på arbetsmarknaden. Arbetstillfredsställelse och motivation är en viktig aspekt att ta till vara på i rekryterarnas vardag för att kontinuerligt behålla den goda atmosfären. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som är utmärkande för rekryterarnas arbetstillfredsställelse.

Syftet med denna studie var att via en kvalitativ studie med intervju somdatainsamlingsmetod ta reda på hur elevinflytandet fungerade i skolår fyra och skolårfem. Jag ville även ta reda på om lärare och elever har samma syn på elevinflytandesamt på vilket sätt man skulle kunna utveckla elevinflytandet. Resultaten visade atteleverna hade mer inflytande över praktiska saker som rör deras vardag än vad dehade i planering av undervisning. Elever och lärare var överens om att det är viktigtmed elevinflytande, men även att båda parter trivs med en tydlig lärarroll som hartydlig struktur. Resultaten visade även att klassråd och elevråd var två forum somlärare och elever uppskattar, då elevernas åsikter kan komma till tals.

Friåret var ett fenomen som under en begränsad period fanns i Sverige. Det infördes år 2005 i alla Sveriges kommuner och avskaffades från och med 1 januari, 2007. Friåret som företeelse är intressant ur den aspekten att för första gången fick människor en möjlighet att vara lediga från arbetet mot ersättning utan någon form av motprestation. Samtidigt som de fick chansen att göra något helt annat än sitt ordinarie arbete hade de ändå tryggheten att återvända dit efter ledighetens slut. När man befinner sig i femtioårsåldern har man fortfarande relativt många år kvar av yrkeslivet, men närmar sig ändå pensionen.

Friåret var ett fenomen som under en begränsad period fanns i Sverige. Det infördes år 2005 i alla Sveriges kommuner och avskaffades från och med 1 januari, 2007. Friåret som företeelse är intressant ur den aspekten att för första gången fick människor en möjlighet att vara lediga från arbetet mot ersättning utan någon form av motprestation. Samtidigt som de fick chansen att göra något helt annat än sitt ordinarie arbete hade de ändå tryggheten att återvända dit efter ledighetens slut. När man befinner sig i femtioårsåldern har man fortfarande relativt många år kvar av yrkeslivet, men närmar sig ändå pensionen.

Sociala digitala spel har ökat i popularitet sedan genren etablerades år 2007. Sociala spel är en vardag för många människor och återfinns på- eller runtomkring sociala nätverk, exempelvis Facebook. För att skapa kvalitativa sociala spel kan tydliga direktiv användas för hur design och utvärdering ska genomföras. En brist uppmärksammades av denna typ av direktiv i form av färdigutvecklade heuristiker för att designa och utvärdera sociala spel. För att undersöka hur sociala spel kan designas och utvärderas användes initiala heuristiker som kompletterades via en litteraturstudie.

Studiens syfte har varit att undersöka hur transsexuella personer passerar som sitt upplevda kön och om det finns några skillnader mellan hur transsexuella män respektive transsexuella kvinnor passerar. Transsexuella personer beskrivs ofta som en utsatt grupp i samhället som ibland råkar ut för negativ uppmärksamhet genom olika typer av stigmatiseringar, till exempel för att de inte följer heteronormen. Därför valde jag stigma och queer som teoretiska begrepp för att analysera empirin. Materialet varvas även utifrån de centrala teman som vuxit fram genom tio kvalitativa intervjuer i en abduktiv analys. Resultatet ger sedan exempel av hur transsexuella personers vardag kan se ut genom kopplingar med hur väl de passerar som deras upplevda kön.

Syftet med studien är att belysa lärares arbetssituation när det gäller arbetet med elever med diagnosen utvecklingsstörning som är inkluderade i grundskoleklasser. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med två lärare som har jobbat med eller jobbar med inkludering av elever med utvecklingsstörning. Resultatet visade att de två lärarnas elever var kopplade till särskolans läroplan och de var på olika sätt inkluderade i grundskoleklasser. Lärarna använde sig av olika hjälpmedel för att underlätta i elevernas vardag. Det fanns även extra resurser i form av personal.

Utifrån tanken att alla använder sig av återberättande i sin vardag för att förmedla information undersöker det här arbetet om abstraktionsnivån på ett spel kan skifta fokuset skiftar mellan det förkonstruerade, vilket ger spelaren motivation och kontext till sina handlingar, och det emergenta narrativet, de händelser som sker under spelet, i ett återberättande av spelet. Via två versioner av ett spel, en abstrakt version utan återkopplingar till de förkonstruerade narrativet och en med återkopplingar, fick testare efter att de spelat en av versionerna göra ett kort återberättande utifrån frågor. Testningen visade att de som spelade den abstrakta versionen gjorde mer referenser till det emergenta narrativet och de som spelade versionen med återkopplingar till det förkonstruerade narrativet gjorde mer referenser till det. Vidare undersökningar skulle vara att se om spelvana spelar roll för vad som hamnar i fokus under återberättandet..

Läroplanen fastslår att det är förskollärares uppdrag att försöka utveckla barns skapandeförmåga, och deras förmåga att uttrycka sig via musik. Musik ses av många som en självklaringrediens i förskolans vardag. Men varför ska egentligen musikundervisning bedrivas iförskolan, och på vilket sätt sker denna oftast? Fyra förskolepedagogers uppfattningar omfenomenet musik i förskolan, och vilken betydelse musiken har för barns utvecklingundersöks genom intervjuer. Arbetssättet på musikinriktade förskolor jämförs medickeinriktade förskolors arbetssätt.

I studien undersökte vi inom vilka områden barn uppfattar att de har inflytande i verksamheten och vilka områden barn vill ha inflytande över. Syftet med denna studie är att synliggöra hur barnen själva tänker kring barns inflytande. I studien använde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod i form av barnintervjuer. Vi intervjuade 20 barn i par från två förskoleklasser från två skolor. I resultatet har det framkommit att barnen inte anser sig ha mycket inflytande i verksamheten.

Forskning benämner de barn och ungdomar som föddes under åttio- och nittiotalet som internetgenerationen. Innebörden av detta begrepp är att vi har en hel generation som vuxit upp med nätet som ett ständigt närvarande fenomen samt att detta i sin tur påverkat ungas vardag, socialisation och inlärning. Den omfattande effekt nätet haft på samhället och våra yngre generationer har i sin tur påverkat det pedagogiska uppdraget. Jag har gjort en kvalitativ undersökning där jag intervjuat fem pedagoger om deras tankar kring internet och dess inverkan på pedagogens uppdrag. Pedagogerna är alla eniga om att internet spelar en viktig roll i barns och ungas tillvaro samt att barn visar kunskaper om IT och nätet redan första året i skolan.

Vårt syfte med arbetet var att få bättre insikt i fenomenet läxor som inslag i elevers vardag. Utgångspunkten för vårt arbete var det ökade intresset för läxor i media och i skolan. För att uppnå våra frågeställningar, om hur elever och lärare tänker kring läxor samt om läxor påverkar elevers fritidsaktiviteter, valde vi att göra en kvalitativ undersökning. Genom att intervjua elever och lärare fick vi fram ett resultat som visade att eleverna var övervägande positiva till läxor och att de förstod syftet som deras lärare hade med dem. Lärarnas huvudsakliga syfte med läxorna var att befästa kunskaper.