Sökresultat:
1445 Uppsatser om En läsande klass - Sida 18 av 97
Rotstock av tall : Hur blir den framtida virkeskvaliteten?
För tallen finns mÄnga alternativa slutanvÀndningsomrÄden, och kraven pÄ virket varierar. NÄgra egenskaper som har stor betydelse Àr stamrakhet, grengrovlek, grenvinkel och om det finns sprötkvist eller ej. KvalitetsförsÀmringen i Sydsveriges tallskogar kan vara ett allvarligt problem och hÀrör bl.a. till ökad produktion och rationaliseringar inom skogsbruket. Lönsamhet har varit mÄlet, men har det skett pÄ bekostnad av kvalitet?För att nÀrmare belysa frÄgan om förekomsten av tall av god kvalitet syftar denna studie till att bedöma rotstockar i konventionellt skötta och stamkvistade bestÄnd samt deras potential att vÀxa in i vÀrdefulla klasser eller sortiment.FÀltstudien Àr avgrÀnsad till Bergslagen.
Genus och historielÀroböcker
Syftet med denna studie var att avgöra vilka attityder idrottslÀrare har till nivÄgruppering inom Àmnet Idrott och HÀlsa samt vilka argument de har för att anvÀnda eller inte anvÀnda sig av arbetssÀttet. Studien undersöker Àven vilka för- och nackdelar idrottslÀrarna ser med nivÄgruppering samt hur de löser det rent praktiskt. Den metod som anvÀnts Àr en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer och mÄlgruppen har varit lÀrare som undervisar i Àmnet Idrott och HÀlsa. En jÀmförelse har gjorts mellan idrottslÀrare med lÄng erfarenhet och idrottslÀrare med kortare erfarenhet för att se om erfarenhet av yrket pÄverkar synen pÄ arbetssÀttet. Resultatet visar att majoriteten av idrottslÀrarna Àr positivt instÀllda till nivÄgrupperad undervisning men att de inte kan anvÀnda sig av arbetssÀttet sÄ ofta de vill pÄ grund av bristande resurser. Samtliga idrottslÀrare i undersökningen var överens om att den idrottsliga utvecklingen gick snabbare för alla elever i en klass, oavsett vilken grupp de tillhörde, nÀr nivÄgruppering anvÀndes jÀmfört med sammanhÄllen undervisning. Den slutsats som kan dras av undersökningen Àr att nivÄgruppering kan gynna alla elever i en klass om det anvÀnds pÄ rÀtt sÀtt.
Professionella bloggar - girl power eller genusfÀlla?
Denna uppsats Àr en kvalitativ studie av de tvÄ största professionella bloggarna i Sverige, blondinbella.se och kissies.se. Studiens syfte Àr att ta reda pÄ vilka markörer för klass och genus som kan hittas pÄ bloggarna och utifrÄn dessa vilken bild av att vara ung tjej det Àr som förmedlas till bloggarnas lÀsare. Debatten om de tvÄ aktuella bloggarna pÄgÄr i media och speciellt Àr det författarna bakom bloggarna som uppmÀrksammas, Isabella Löwengrip och Alexandra Nilsson. Med hjÀlp av teorier kring kön och klass analyserar jag bloggarnas innehÄll och försöker utkristallisera vilka teman som Àr dominerande pÄ dessa bloggar. Resultatdelen Àr uppdelad utifrÄn dessa teman som handlar om shopping, kroppsuppfattning och valmöjligheter.
Sambandet mellan fysisk aktivitet och psykiskt vÀlbefinnande i ett urval av den svenska befolkningen: resultat frÄn levnadsnivÄundersökningen 2000
Psykisk ohÀlsa Àr ett stort problem för individen bland annat eftersom det kan leda till sjukfrÄnvaro. Den psykiska ohÀlsan har Àven negativa konsekvenser pÄ företagsnivÄ och samhÀllsnivÄ, pÄ grund av de höga kostnaderna och den minskade produktionen pÄ arbetsplatsen (Baumann, Muijen & Gaebel, 2010). Preventiva ÄtgÀrder mot psykisk ohÀlsa Àr en framgÄngsrik metod (WHO, 2004) och en förebyggande ÄtgÀrd som Àr av betydelse för psykisk hÀlsa Àr fysisk aktivitet (Hellenius & Kallings, 2010). Det finns flera studier som visar att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och psykiskt vÀlbefinnande(Stephens,1988; Camacho, Roberts, Lazarus, Kaplan & Cohen, 1991). Dessa studier Àr dock baserade pÄ internationellt material.
Varför mÄste barn leka? En observationsstudie om barns spontana lek under raster
Arbetet handlar om barns motoriska och sociala utveckling och hur leken pÄverkar och Àr en förutsÀttning för att barnen ska utvecklas inom dessa omrÄden. I arbetet har en observation av barns lek under raster utförts. Observationerna Àr genom förda pÄ en skola i södra Sverige, i en 1:a klass..
Tiden har skapat fram en ny tip av kvinnor
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt kvinnornas olika roller Äterspeglas i de analyserade tidningarnas reklamannonser.
De frÄgestÀllningar som besvaras med hjÀlp av detta arbete Àr följande:
? PÄ vilket sÀtt Äterspeglar reklamverksamheten i tidskrifterna Hertha samt Tidevarvet kvinnornas roller inom den privata och den offentliga sfÀren?
? PÄ vilket sÀtt kan dessa roller analyseras utifrÄn perspektiven genus, klass samt etnicitet?
Det analyserade materialet utgörs av totalt 132 tidningsupplagor utgivna under tidsperioden 1930-1935. Uppsatsens teoretiska ramar har sin utgĂ„ngspunkt i Norman Faircloughs diskursordningar, Pierre Bourdieus kapitalarter samt JĂŒrgen Habermas privata och offentliga sfĂ€ren. Yvonne Hirdmans genuskontrakt och Nina Lykkes tankar om intersektionalitet anvĂ€nds ocksĂ„ för att besvara minafrĂ„gestĂ€llningar.
Uppsatsens huvudsakliga resultat visar att kvinnans frÀmsta roll var knuten till den privata (intima) sfÀren. De analyserade reklamverksamheterna Äterspeglade dock Àven olika möjligheter inom den litterera samt den politiska offentligheten, med roller inom dessa omrÄden verkade underordnas husmodersrollen.
NivĂ„grupperad idrottsundervisning : idrottslĂ€rares syn pĂ„ nivĂ„gruppering Â
Syftet med denna studie var att avgöra vilka attityder idrottslÀrare har till nivÄgruppering inom Àmnet Idrott och HÀlsa samt vilka argument de har för att anvÀnda eller inte anvÀnda sig av arbetssÀttet. Studien undersöker Àven vilka för- och nackdelar idrottslÀrarna ser med nivÄgruppering samt hur de löser det rent praktiskt. Den metod som anvÀnts Àr en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer och mÄlgruppen har varit lÀrare som undervisar i Àmnet Idrott och HÀlsa. En jÀmförelse har gjorts mellan idrottslÀrare med lÄng erfarenhet och idrottslÀrare med kortare erfarenhet för att se om erfarenhet av yrket pÄverkar synen pÄ arbetssÀttet. Resultatet visar att majoriteten av idrottslÀrarna Àr positivt instÀllda till nivÄgrupperad undervisning men att de inte kan anvÀnda sig av arbetssÀttet sÄ ofta de vill pÄ grund av bristande resurser. Samtliga idrottslÀrare i undersökningen var överens om att den idrottsliga utvecklingen gick snabbare för alla elever i en klass, oavsett vilken grupp de tillhörde, nÀr nivÄgruppering anvÀndes jÀmfört med sammanhÄllen undervisning. Den slutsats som kan dras av undersökningen Àr att nivÄgruppering kan gynna alla elever i en klass om det anvÀnds pÄ rÀtt sÀtt.
Estetik mellan raderna ? En diskursanalytisk studie av estetik, la?rande och kunskap
Under ho?stterminen 2013 fo?ljde vi ett projekt mellan en kulturskola och en grundskola, vilka vi i texten helt enkelt kommer att kalla Kulturskolan och Grundskolan. Projektet var ett led i ett utvecklingsarbete som pa?gick pa? Kulturskolan, och gick ut pa? att en av Kulturskolans dramapedagoger skulle arbeta med klass 4B pa? Grundskolan, info?r redovisningar som eleverna skulle ha?lla senare under terminen, inom a?mnet NO. Parallellt med detta hade klass 4A samma uppgift i NO, men inget samarbete med Kulturskolans dramapedagog.
Möjligheter och svÄrigheter iÄldersintegrerade respektive Äldershomogena klasser
Studien syftar till att undersöka lĂ€rares och elevers uppfattningar om lĂ€randesituationen i skolĂ€mnen och det sociala samspelet i Ă„ldersintegrerade respektive Ă„ldershomogena klasser. Studien Ă€r inte jĂ€mförande för att finna vilken skolform som Ă€r mest fördelaktig utan vi vill se svĂ„righeter och möjligheter i bĂ„da skolformerna. Tidigare forskning visar pĂ„ delade meningar gĂ€llande möjligheter och svĂ„righeter i det sociala samspelet och lĂ€rande i skolĂ€mnen i framförallt Ă„ldersintegrerade klasser. Vi har intervjuat sammanlagt Ă„tta personer, varav tvĂ„ lĂ€rare frĂ„n en Ă„ldersintegrerad skola och tvĂ„ lĂ€rare frĂ„n en Ă„ldershomogen skola. Ăvriga personer Ă€r fyra elever med erfarenhet frĂ„n bĂ„de Ă„ldershomogen och Ă„ldersintegrerad klass.
Atopon. En intersektionell studie över svenska gymnasieungdomars tal om religion, etnicitet, klass och kön
This master?s thesis problematizes how students in two Swedish secondary schools think and speak about, and relate to, topics such as gender, class, ethnicity, religion and sex, but also how they move in, make use of, and interact within, the school space. What categorizing and positionings, if any, can be found? Students in two Swedish secondary schools, in a medium sized Swedish town, have been observed (using participant observation) and interviewed (open ended), the material was then examined with intersectional theory. A majority of the ethnic Swedish respondents position ?the religious? as ?superstitious?, ?frightening? and/or ?backwards?, also many of them equated religion with ?muslim/islam?, a greater understanding for the others religious outlook was shown by students with an ethnic background from outside Europe.
NÀr bÄtarna sattes i vattnet : Genus och klass i Svenska Dagbladets och Aftonbladets rapportering om Titanic-katastrofen
The purpose of this paper is to examine the image of the Titanic disaster in two Swedish newspapers reports of the disaster. By analysing various newspapers reporting of the disaster, we wish to investigate whether there are differences in reporting of gender and class in order to say something about the contemporary outlook and the prevailing social beliefs.The source material that the study is based upon comes from the Swedish newspapers Aftonbladet and Svenska Dagbladet and their reports from the 15 April to the 30 April 1912 and the reporting from the time of the sea-hearings completion (22 May and 31 July 1912).The study finds that news reporting follows the same standards, however, are different in style of performance because of the newspapers' differing positions.The study finds that a distinction is made between the reporting of men's and women's behaviour. Whether a man followed or violated norms leads him criticized or praised in the newspapers. Women's behaviour is hailed independent if they followed the standard of what was feminine or masculine behaviour in a disaster.The study also finds that a distinction is made between passengers of the various classes in the reporting. The majority of reports concerning individuals in the First Class are in positive terms.
SjÀlvklarhet eller hÀmsko? : En studie av nÄgra grundskollÀrares syn pÄ inkludering
Undersökningens syfte Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare inom den svenska grundskolan ser pÄ inkludering och den bygger pÄ intervjuer som genomförts med klass- och resurslÀrare pÄ lÄg-, mellan- och högstadiet i en liten mellansvensk kommun. Resultaten visar att man har en positiv instÀllning till inkludering gÀllande den demokratiska aspekten och skapandet av "en skola för alla", men att det finns en skillnad mellan klass- och resurslÀrares tankar kring vilka som gynnas resultatmÀssigt av ett inkluderande arbetssÀtt. Resurspedagogerna i undersökningen menar att alla elever gynnas av ett inkluderande arbetssÀtt medan klasslÀrarna menar att barn utan svÄrigheter riskerar att missgynnas resultatmÀssigt vid en allt för lÄngtgÄende inkludering. Resurspedagogerna i undersökningen ser vÀldigt negativt pÄ segregerande lösningar men klasslÀrarna, framförallt pÄ lÄgstadiet, ser i viss utstrÀckning behov av sÀrskilda undervisningsgrupper. Alla informanter Àr eniga om att det behövs ökade resurser för att uppnÄ en lyckad inkludering i praktiken och en annan viktig faktor för en framgÄngsrik inkluderande praktik anser man att skolledningens instÀllning och stöd Àr.
Bland maffiasöner, hedersmördare och hemmafruar : En kvalitativ studie av gymnasieelevers konstruktion av genus, klass och etnicitet i pedagogiska rollspel
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur annonseringar om reporÀnteförÀndringar pÄverkar aktiekursen för banker och kommersiella fastighetsbolag samt om rÀntenivÄn har en lÄngsiktig effekt pÄ dessa branschers risk gentemot marknaden. Vidare ska det faststÀllas om det förekommer abnormala avkastningar för dessa tvÄ branscher gentemot marknaden vid annonseringstillfÀlle. Studien anvÀnder sig av en eventstudiemetodologi med sekundÀr data dÀr tillkÀnnagivanden angÄende rÀnteförÀndringar frÄn Riksbanken anvÀnds som eventdag frÄn perioden 2000-2009. Sju företag frÄn OMX Large Cap Àr indelade i tvÄ sektorer dÀr den abormala avkastningen frÄn varje bolag berÀknas för att se om det förekommer nÄgra skillnader gentemot ett marknadsindex. Vidare undersöks hur den Ärliga rÀntenivÄn pÄverkar beta och volatiliteten för banker och fastighetsbolag pÄ lÀngre sikt.Undersökningen finner en statistiskt signifikant men svag positiv korrelation mellan reporÀnteförÀndringar och banker dÀr dock inga avgörande slutsatser angÄende orsaken till detta kan faststÀllas. Kommersiella fastighetsbolag visar ingen signifikant korrelation mellan rÀnteförÀndringar och kumulativa abnormala avkastningar gentemot ett marknadsindex.
Interner och Personlighet: Personlighetsdragens diskrepans i förhÄllande till ?The Big Five? (IPIP) : En studie bland lÄngtidsdömda mÀn inom svensk kriminalvÄrd
Syftet med föreliggande studie var att studera huruvida intagna pĂ„ en störrekriminalvĂ„rdsanstalt (klass A) i Mellansverige, skiljer sig i personlighetsdragen Samvetsgrannhet, VĂ€nlighet, Extraversion, Emotionell Stabilitet och Ăppenhet ijĂ€mförelse med tvĂ„ kontrollgrupper. Tidigare forskning har visat att kriminella personer ligger lĂ€gre i skalorna (faktorerna) som mĂ€ter Samvetsgrannhet och VĂ€nlighet, i jĂ€mförelse med ostraffade individer (t.ex., Miller & Lynam, 2001). Den primĂ€ra hypotesen var följaktligen att söka diskrepans mellan just Samvetsgrannhet och VĂ€nlighet i enlighet med tidigare empiri. Studien genomfördes med ett sjĂ€lvskattningsformulĂ€r som stödjer sig pĂ„ en svensk översĂ€ttning frĂ„n Goldbergs (1992) International Personality Item Pool (IPIP)betrĂ€ffande grundlĂ€ggande personlighetskaraktĂ€rer. Studien utgjordes av intagna(n = 46) och tvĂ„ kontrollgrupper bestĂ„ende av studenter (n = 32) samt vaktpersonal (n = 45) vid en klass A anstalt i Sverige.
Tjej eller kille - Spela roll! : En jÀmförande studie av ett dramapedagogiskt likabehandlingsprojekt i tvÄ Äk 7-klasser
Denna studie utforskar vilka förestÀllningar Ätta högstadietjejer har om genus och huruvida de anser att ett dramapedagogiskt likabehandlingsprojekt pÄverkar dem eller omgivningen. De teoretiska perspektiv som anvÀnds innefattar begrepp som genusnormer, genuskontrakt och konstruktion av genus. Studien följer tvÄ Äk 7 klasser i tvÄ olika skolor medan de deltar i arbetet. Jag vÀljer att följa dessa bÄda, dÄ jag fÄr intrycket att klassernas gruppklimat skiljer sig Ät markant. Genom att observera det dramapedagogiska projektet fÄr jag inblick i vilka metoder som anvÀnds samt en uppfattning om hur eleverna sjÀlva problematiserar Àmnet genus, hur de reagerar pÄ uppgifterna, sÄvÀl som hur klasserna fungerar.