Syfte: Att undersöka upplevelser av hot och vÄld bland personal som arbetar pÄ akutmottagningaroch inom ambulanssjukvÄrden.Metod: En litteraturstudie dÀr 24 artiklar ingÄr.Resultat: Personal som blir utsatt för hot och vÄld kÀnner sig osÀkra pÄ sin arbetsplats.Psykosomatiska upplevelser i form av huvudvÀrk, minnesproblematik och sömnstörningar har visatsig förekomma. MÄnga anmÀler inte att de blivit utsatta för hot eller vÄld för att de kÀnner att det Àrmeningslöst. Majoriteten av deltagarna upplevde att de inte har tillrÀcklig utbildning för att hanteravÄldsamma personer.Slutsats: Hot och vÄld förekommer i stor utstrÀckning inom akut- och ambulanssjukvÄrden. DettaÀr ett arbetsmiljöproblem som pÄverkar personalen negativt. Mer trÀning i att bemöta hotfullapersoner Àr viktigt.

Bakgrund: MigrÀn rÀknas till en av vÄra vanligaste folksjukdomar och förekommer hos cirka 10% av befolkningen. Patienter som provade akupunkturbehandling hade oftast positiva upplevelser och erhöll god smÀrtlindrande effekt. De upplevde en kÀnsla av att ÄterfÄ kontrollen över sitt liv. Syfte: Att belysa migrÀnpatientens upplevelse av akupunkturbehandling vid migrÀn. Metod: Litteraturstudien baserades pÄ totalt tio vetenskapliga kvantitativa och kvalitativa studier.

Stroke Àr i sÀrklass en av de vanligaste sjukdomarna och mÄnga tusentals mÀnniskor drabbas varje Är. NÀr det gÀller omvÄrdnad av patienter med stroke har sjuksköterskan en central roll och det Àr viktigt att de omvÄrdnadsinsatser som ges till patienter med stroke Àr individuellt anpassade till varje enskild patient. Det finns skillnader mellan kvinnliga och manliga patienter med stroke att ta hÀnsyn till i rehabiliteringsarbetet. Idag vÄrdas fler och fler strokepatienter pÄ stroke-enheter i stÀllet för pÄ annan vÄrdavdelning. En stroke-enhet Àr en slutenvÄrdsenhet som tar hand om patienter med stroke, dÀr den specialistinriktade sjukvÄrden drivs av ett multidisciplinÀrt team.

Problemformulering: Varje Är avlider ett stort antal personer till följt av en cancerdiagnos. Patienter med en obotlig cancer vÄrdas palliativt och mÄlet med den palliativavÄrden Àr att uppnÄ bÀsta möjliga livskvalitet. Upplevelser sÄ som rÀdslor och Ängest Àr vanliga problem och har en speciell innebörd för varje patient. Det Àr dÀrför betydelsefullt att belysa upplevelser av att stÄ inför döden för att ökaförstÄelsen och kunskapen hos sjuksköterskor.Syftet: var att belysa upplevelser av att stÄ inför döden hos patienter med cancer iden palliativa fasen. Metod: En litteraturstudie som utgörs av 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ochkvantitativ ansats.Resultat och konklusion: Resultatet visar att existentiella upplevelser, upplevelsen av Ängest och oro, förlust, hopp samt acceptans infann sig hos merparten av patienterna som stod inför döden.Implikation: Patienternas upplevelser vid livets slut Àr varierande och Àr viktiga att uppmÀrksammaav sjuksköterskor för att tillgodose patienternas behov. Utbildning och ytterligare forskning utifrÄn ett patientperspektiv krÀvs för att optimera denpalliativa vÄrden för patienter med obotlig cancer..

BakgrundVanliga orsaker till att en person fÄr en tarmstomi Àr bland annat inflammatoriska tarmsjukdomar eller cancer. De tvÄ vanligaste typerna av tarmstomier Àr ileostomi och kolostomi. En tarmstomioperation pÄverkar kroppsuppfattningen och anpassning till den nya kroppen Àr en individuell process och kan krÀva mycket av patienten och nÀrstÄende. En tarmstomi kan ge kÀnsla av att vara mindre sexuellt attraktiv och orsaka rÀdsla för intimitet och sexuella relationer. Fysiska komplikationer till följd av operationen kan pÄverka sexualiteten negativt.SyfteSyftet var att beskriva om, och i sÄ fall hur tarmstomiopererade personers kroppsbild förÀndras och pÄverkar sexualiteten.MetodEn litteraturöversikt valdes för att besvara syftet.

Syfte: Syftet med studien Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser upplever/upplevt sin skolgÄng utifrÄn deras eget perspektiv. Teori: För att förstÄ ungdomarnas upplevelser anvÀnder vi ett relationellt perspektiv som hör hemma i det specialpedagogiska fÀltet. Metod: Studien utgÄr frÄn fenomenologin dÀr en livsvÀrldsansats har valts för att förstÄ ungdomarnas upplevelser och erfarenheter av deras skolgÄng. I en livsvÀrldsansats fÄr man möjlighet att ta del av mÀnniskors erfarenheter och upplevelser och synliggöra dem. Studiens datainsamling grundar sig pÄ fyra fenomenologiska intervjuer dÀr ungdomarnas upplevelser och erfarenheter synliggörs.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Estetisk kirurgi Àr ett ingrepp pÄ den friska kroppen dÀr inga medicinska skÀl föreligger. Detta innebÀr att estetisk kirurgi har lÄg prioritering inom den offentliga sjukvÄrden. Kvinnor stÄr för merparten av de genomgÄngna estetiska ingreppen, vilket tros ha sin grund i de skönhetsideal som rÄder. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av estetisk kirurgi och dÀrmed skapa en ökad förstÄelse för varför dessa ingrepp utförs. Upplevelser av estetisk kirurgi innefattar ett helhetsperspektiv dÀr sÄvÀl förvÀntningar, utförande av ingrepp och upplevelser efterÄt belyses.

Att söka hjÀlp pÄ en akutmottagning kan mÄnga gÄnger innebÀra ett första intryck i vÄrdkedjan pÄ ett sjukhus. Mötet pÄ en akutmottagning Àr ofta kort, dÀrför Àr det av stor vikt att bemötandet blir sÄ bra som möjligt. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att söka vÄrd pÄ en akutmottagning. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ litteraturstudie dÀr 12 vetenskapliga artiklar analyserades med stöd av Burnand (1996) samt en arbetsgÄng enligt Fribergs (2006) fem steg. Resultatet identifierade sju huvudomrÄden om patienters egna upplevelser pÄ en akutmottagning.

Barns fysiska uppvÀxtmiljö har genom förskolan homogeniserats. NÀstan 90% av alla 1-5Äringar vistas i förskola merparten av sin vakna tid. DÀrför Àr det angelÀget att kritiskt granska vad denna miljö erbjuder barn. Uppsatsen fokuserar pÄ vÀxtmaterialet barn klÀttrar i pÄ förskolor. Studien omfattar vÀxtmaterial med klÀtterslitage pÄ 65 förskolor i Lund. I studien har en metod att vÀrdera vÀxtmaterial efter barns klÀtterslitage uppfunnits och implementerats. Resultatet av studien har konkretiserats i en sammanstÀllning av anvÀndbara arter.

SammanfattningVÄrdhundar har börjat anvÀndas allt mer inom vÄrd och omsorg runt om i vÀrlden och i Sverige de senaste Ären. VÄrdhundar anvÀnds frÀmst inom ÀldrevÄrden men tidigare forskning pekar mot att en vÄrdhundsinsats Àven har flera positiva effekter pÄ symptombilden vid schizofreni. Schizofreni Àr en psykossjukdom som omfattas av tvÄ typer av symptom, positiva och negativa symptom. Det sistnÀmnda Àr relaterade till en stor funktionsnedsÀttning i personens sociala liv och Àr bÄde medicinskt och terapeutiskt mycket svÄrbehandlade. Syftet med föreliggande uppsats Àr att genom en fallstudie undersöka om och i sÄ fall hur en vÄrdhundsinsats kan fungera som resurs för en person med schizofreni i Uppsala kommun och hur vÄrdhunden kan bidra till en symptomförÀndring.

TitelKravhantering och anvÀndarmedverkanFörfattareHenrik GrundénTutorFranck TétardUniversitetUppsala UniversitetKursInformationssystem CPeriodHöstterminen 2012SyfteUtreda hur en webbutvecklare anvÀnder sig avanvÀndarmedverkan och hur denne arbetar medkravhantering.TeoriGulliksen och Göransson, Andersen, Bleek, Jeenicke ochKlischewski m.fl.MetodFallstudie, kvalitativ metod, intervjuNyckelordanvÀndarmedverkan, kravhantering, webbutveckling.

Bakgrund: Missfall Àr en vanlig komplikation till graviditet. Upplevelsen Àr individuell och kan innebÀra ett behov av stöd. Det finns olika typer av stöd, emotionellt och kognitivt stöd. I Sverige Àr det vanligt att kvinnor som fÄtt missfall blir inlagda pÄ en gynekologisk avdelning vilket gör att sjuksköterskan möter dessa kvinnor. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors behov av stöd frÄn sjuksköterskan vid missfall.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Misslyckade IT-satsningar Àr idag vÀldigt vanliga och ofta vÀldigt kostsamma. Det Àr dÀrför viktigt att anvÀnda sig av bra systemutvecklingsmodeller och kompetent personal. Uppsatsen syftar till att söka svar pÄ vad Polisen misslyckats med i systemutvecklingen av SiebelPUST och varför man valde just Siebel som plattform. För att ta reda pÄ detta har en fallstudie utförts dÀr data samlats genom dokumentanalyser, utförda intervjuer och enkÀter. Sedan har Siebelprojektet analyserats utifrÄn Beynon-Davies (2009) modell för dimensioner av misslyckande..

Introduktion: NÀr nÄgon i en familj drabbas av en stroke Àr det inte ovanligt att nÄgon annan i familjen blir anhörigvÄrdare. Det Àr inte endast individen som drabbas av en stroke som pÄverkas utan hela familjen berörs av sjukdomen. Syftet var att belysa anhörigvÄrdares upplevelser av att vÄrda en nÀra anhörig efter en stroke. Metod: AllmÀn litteraturstudie. Baserad pÄ 11 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna, CINAHL och PubMed.