Syfte: Att unders?ka det offentliga ledarskapet, s? som det gestaltar sig i en v?xelverkan mellan politik, f?rvaltning, f?retag och f?reningsliv samt i ett sammanhang av samh?llets alla tre niv?er; kommun, region och stat. Teori: Makt, organisationsstruktur, organisationskultur, f?r?ndring, kartellbildning. Metod: Kvalitativa intervjuer med ledare utifr?n ett sn?bollsurval.

Idag Àr skolan ofta föremÄl för debatt i massmedia. Ett vanligt förekommande Àmne Àr den bristande ordningen i klassrummen och hur den leder till försÀmrade resultat. Den allmÀnna uppfattningen Àr att hÄrdare disciplin Àr lösningen.          Studiens syfte Àr dÀrför att skildra hur fem förstelÀrare gör för att skapa ordning i sina klassrum. För att uppnÄ syftet utfördes kvalitativa intervjuer med utgÄngspunkt i en vinjett, vilken vÄra informanter fick ta del av. I analysen anvÀndes framför allt symbolisk interaktionism och ledarskapsteori som teoretiskt ramverk.          Resultatet visade att inga av informanterna var för metoder sÄ som skrÀmsel, kvarsittning, utkastning eller andra former av bestraffningar.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pĂ„ hur den försvarspolitiska debatten sĂ„g ut efter hĂ€ndelserna i Ådalen 1931. DĂ„ fanns en hetsig debatt om försvarets nyttjande i civila angelĂ€genheter. Efter mĂ„nga Ă„r, 1969, kom beslutet att militĂ€r inte skulle medverka till upprĂ€tthĂ„llande av ordningen i sociala konflikter i samhĂ€llet. Denna lag har inte Ă€ndrats, men under 2000-talet upptogs debatten igen efter Göteborgskravellerna och 11- september-attackerna i USA. Denna uppsats utreder hur försvaret har pĂ„verkats av olika beslut och ett resonemang förs ocksĂ„ om försvarets stöd till samhĂ€llet i framtiden..

I spÄren av de senaste Ärens debatt om antropogen klimatpÄverkan har en ny litterÀr genre vuxit fram: ?klimatböcker?. Dessa böcker fyller den viktiga funktionen att kommunicera problemet till allmÀnheten. I denna uppsats undersöker jag tre svensksprÄkiga klimatböcker och analyserar hur författarna, med olika utgÄngspunkt, tilldelar ansvaret att minska koldioxidutslÀppen. Gemensamt för böckerna Àr synen pÄ klimatfrÄgan som ett politiskt problem som krÀver politiska lösningar.

Sverige anses ofta vara ett av v?rldens mest sekul?ra l?nder och det religi?sa inflytandet i samh?llet har successivt blivit mindre. Denna uppsats diskuterar denna f?r?ndring genom att redog?ra f?r hur personer i en Equmeniakyrka utanf?r G?teborg lever ut sin kristna identitet. Den problematiserar dagens tolkning av vad det inneb?r att tro och visar hur gemenskapen i f?rsamlingen samt informanternas efterstr?van att hj?lpa andra ?r kroppsliga uttryck av tron. Slutligen diskuteras ?ven kristendomens roll i dagens samh?lle, d?r kyrkans uppgift anses vara att hj?lpa de som har det sv?rt och st?rka medm?nskligheten. Huvudargumentet i uppsatsen ?r att informanternas engagemang i kyrkan ?r ett embodiment av deras tro och kristna identitet.

I 1 Korintierbrevet finns tvĂ„ ofta diskuterade avsnitt som med speciellt fokus pĂ„ kvinnorna talar om ordningen vid kristna sammankomster: 11:2-16 och 14:34-36. Denna uppsats gör en analys av dessa texter och deras behandling i den vetenskapliga litteraturen. Hur ska man förhĂ„lla sig till att kompetenta forskare kommer till rakt motsatta slutsatser? Är det fel i argumentationen, i premisserna, eller saknar vi helt enkelt tillrĂ€cklig kunskap? GĂ„r det att skilja pĂ„ vad som Ă€r omstritt av exegetiska respektive teologiska skĂ€l?Slutsatsen Ă€r att bland tre typer av argumentation som förekommer i litteraturen, som jag kallar den vĂ€rderande, den datainsamlande respektive den konstruktiva, har forskningen en olycklig slagsida mot den första typen. Alltför mycket har skrivits utan att tillföra nĂ„got av varken fakta eller ideer - man refererar bara till tidigare forskning och vĂ€ger olika uppfattningar mot varandra.

I samband med en ?kad efterfr?gan och st?rre behov av fossilfri energi kommer storskaliga solcellsanl?ggningar p? mark att spela en allt viktigare roll. Samtidigt kr?vs ett h?nsynstagande till lokalbefolkningen som f?r anl?ggningen placerad i sin n?rhet. Tidigare forskning har visat att b?de ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga aspekter g?r att koppla till n?rboendes acceptans.

Multiplikatorer anvÀnds ofta som ett byggblock vid konstruktion av kretsar som digitala filter, FFT-processorer och aritmetiska enheter. Olika trÀdstrukturer anvÀnds i"höghastighet"applikationer för multiplikatorer. En typ av trÀd,"overturned-stairs"(OS) som Àr ett adderartrÀd av första ordningen har uppvisat lika optimal prestanda med avseende pÄ hastighet som Wallace-trÀd, vid 18 eller fÀrre ingÄngar. I moderna integrerade kretsar, ger ledningar och kopplingar upphov till fördröjningar och parasitiska laster. I en jÀmförelse mellan Wallace-trÀd, och OS1-trÀd har det sistnÀmda kortare och mindre komplicerad ledningsdragningar och Àr dÀrför mer ÀndamÄlsenlig för VLSI implementationer..

Under slutet av 1800-talet publicerades tidningen Svenska familj-journalen i flera a?rga?ngar som en tidning menad att la?sas av hela familjen som underha?llning. Ett inslag i tidningen var bera?ttelser om fra?mmande la?nder och folkslag. Skribenterna beskrev en exotisk och sensationell va?rld utanfo?r Sverige i sina artiklar och fo?r ma?nga i la?sarkretsen var detta deras enda kontakt med omva?rlden.

Nasdaq OMX Stockholms stadigvarande positiva utveckling kan resultera i ett dyrare, mindre attraktivt, aktiepris och fo?rorsaka beslut om att genomfo?ra en aktiesplit. I den ha?r uppsatsen underso?ks, genom en eventstudie, om annonsering och genomfo?rande av aktiesplit ger upphov till o?veravkastning fo?r bolag noterade pa? Nasdaq OMX Stockholm mellan a?ren 2004- 2014. I fo?ljande eventstudie har bolag kategoriserats efter bo?rsva?rde fo?r att a?ska?dliggo?ra om det fo?religger skillnader i o?veravkastning beroende pa? bolagsstorlek.

Syftet med studien var att ge en beskrivning av hur lÀrarna uppfattar sitt uppdrag nÀr det gÀller ordningsproblem och brott i skolan. Vi försökte Àven ta reda pÄ om lÀrarna Àr medvetna om vilka befogenheter de har att ingripa vid ordningsproblem, enligt Sveriges Lagar, tidigare Sveriges Rikes Lag. Studien genomfördes pÄ sju olika skolor i en kommun i norra Sverige. Studien visade att det finns en stark vilja att ingripa vid brottsliga handlingar, men det framkom Àven en rÀdsla för att bli skadad, polisanmÀld eller utsatt för repressalier. Vi kunde Àven se att det saknas en enighet om vad som ingÄr i lÀrarens uppdrag.

This thesis examines how power is constructed through language use in the Swedish mining policy with the legislative change proposition to enabling uranium mining. The aim is to analyze differences in how the government and municipalities formulate and justify their positions. The study adopts a qualitative case study design and applies Fairlough?s critical discourse analysis. The empirical material consists of a governmental press release and public consultation responses from municipalities.

Automatisering inom socialtj?nsten aktualiserar en diskussion om hur teknikens p?verkan p? m?nniskobehandlande organisationer ska f?rst?s. Den r?dande diskussionen inom forskningen ?r delad, d?r automatiseringen b?de beskrivs bidra till enhetliga och mer r?ttvisa bed?mningar samtidigt som andra menar att den hotar det professionella handlingsutrymmet och d?rmed kan utmana den individuella behovspr?vningen. Den teknologiska utvecklingen v?lkomnas av kommuner och regioner och beskrivs som en n?dv?ndighet f?r att m?ta framtida behov.

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ hur man kan integrera elever med Aspergers syndrom i skolan, samt ta reda pÄ vad verksamma pedagoger tycker om integreringen. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ olika material och undervisningsmetoder som kan anvÀndas för att integrera elever med Aspergers syndrom. För att fÄ fram svar pÄ dessa frÄgor har vi anvÀnt oss utav en kvalitativ metod, vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra olika personer med olika yrkeserfarenheter. Vi har Àven tagit del av tidigare forskning för att fÄ olika synvinklar pÄ vÄra problemformuleringar. Resultatet vi har kommit fram till stÀmmer vÀl överens med den litteratur vi lÀst.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur skogen kan anvÀndas för att gestalta en bild av identiteten. För att göra det analyseras musikvideor av Fever Ray och Iamamiwhoami. Gestaltningen bestÄr av tvÄ noveller. I dessa undersöks relationen till skogen pÄ ett mer individuellt plan. Metoden Àr mer sökande Àn teoretiserande. Uppsatsen analyserar musikvideor ur ett genusperspektiv, som bilder och metaforer.