SĂ€lpopulationerna i Östersjön bestĂ„r av tre arter: grĂ„sĂ€l, vikare och knubbsĂ€l. SĂ€larna befinner sig som rovdjur högst upp i nĂ€ringskedjan och livnĂ€r sig till största delen pĂ„ fisk. Detta gör att de i hög grad utsĂ€tts för de miljögifter som finns bĂ„de i vattnet och i fisken. Under 1970-talet sĂ„g man en en kraftig nedgĂ„ng av sĂ€lpopulationerna. Detta fanns vara delvis orsakat av reproduktionsstörningar som manifesterades som ocklusioner och stenoser av uterus med missade drĂ€ktigheter som följd.

Syftet med vÄr studie var att genom en lektionsseie uppbyggd pÄ ett kulturarbetet i temaform undersöka om man kan öka barns förstÄelse för andra kulturer. Studien har frÀmst genomförts i en Är 1 med tjugofem elever. Metoderna vi anvÀnt oss av vid detta examensarbete Àr litteraturstudie, kvalitativ intervju samt en empirisk studie som innehÄllit ostrukturerade observationer. Den kvalitativa intervjun bestod av att nÄgra utvalda elever fick diskutera öppet utan vÀgledning kring nÄgra bilder, före och efter lektionsserien, som hade anktnytning till kulturarbetet. Resultatet i studien pÄvisar att kulturarbetet har ökat elevernas kunskaper och förstÄelse för andra kulturer..

Arbetets syfte Àr att undersöka och diskutera om fysisk utformning kan bidra till eller förebygga segregation, samt att jÀmföra olika principer för att minska rumslig uppdelning och ge ökade möjligheter till social interaktion. Fokus Àr hur stadens struktur och utformning bidrar till, eller försvÄrar, att mÀnniskor befinner sig pÄ samma offentliga platser samtidigt, vilket skapar möjlighet att se och blir sedd av andra mÀnniskor. Att se och bli sedd av andra mÀnniskor Àr nÄgot som flera forskare lyfter som viktigt för att bli ömsesidigt medvetna om varandras existens, och minska uppdelning i ?vi? och ?dem?. I arbetet undersöks Nedre Norrby i BorÄs med hjÀlp av space syntaxverktyg och Gehls kvalitetskriterier.

Obemannade flygplan har de senaste °aren varit en všaxande bransch som hela tiden utvecklasoch nya anvšandningsomr°aden tillkommer i och med att tekniken g°ar fram°at och priset ned. Ettintressant anvšandningsomr°ade šar šovervakning och spanningsuppdrag. Detta šar en konceptstudiesom syftar till att presentera ett lšonsamt och miljšovšanligt alternativ till de helikoptrar som densvenska polisen anvšander men šaven fšor andra civila tillšampningar som šar av intresse fšor elbolagoch andra industrier. Resultatet šar ett autonomt všatgasdrivet flygplan som kommunicerar viamobilnšaten och som kan styras med endast en laptop och en antenn. Flygplanet har en spšannviddp°a 10 m, en marschfart p°a 175 km/h och en ršackvidd p°a 473 km.

Skolan Àr en mÄngkulturell mötesplats för mÀnniskor frÄn hela vÀrlden. Hur presenteras andra religioner i svenska skolböcker? Vilka bilder möter eleverna dÀr?Om man betÀnker att den första stora invandrargruppen kom för drygt 40 Är sedan, betyder det att allt fler muslimer Àr personer som Àr födda och uppvÀxta hÀr. De Àr sÄledes ?svenskar? men med en annan trosuppfattning Àn den traditionellt kristna som rÄder i Sverige.

SammanfattningStudien undersöker hur undervisning i modersmÄlet och studiehandledning pÄ modersmÄlet underlÀttar inlÀrning av svenska sprÄket samt huruvida goda modersmÄlskunskaper utgör ett stöd vid studier av andra skolÀmnen. Dessutom utreds vilka resurser pedagogerna ska anvÀnda i modersmÄlsundervisningen och studiehandledningen. Undersökningen har gjorts bland elever som har kurdiska som modersmÄl, nÄgra av deras förÀldrar, ÀmneslÀrare, mo-dersmÄlslÀrarna och studiehandledarna.Studien har genomförts med hjÀlp av en kvantitativ metod och Àr baserad pÄ vetenskaplig litteratur, forskningsrapporter och material frÄn Skolverket utifrÄn olika pedagogiska aspekter.Resultatet visar att elever, ÀmneslÀrare, modersmÄlslÀrare och studiehandledare tycker att modersmÄlsundervisning Àr ett viktigt hjÀlpmedel vid inlÀrning av svenska sprÄket. Ett stort ordförrÄd, goda kunskaper i modersmÄlets grammatik och god lÀsvana av böcker pÄ moders-mÄlet Àr viktigt för inlÀrning av ett andra sprÄk.I studien tas upp vilken betydelse skolans tillvÀgagÄngssÀtt, lÀrarens behörighet och förÀldrar-nas förhÄllningssÀtt har för att eleverna ska bli intresserade av att lÀsa modersmÄl.ModersmÄlsundervisningen och studiehandledningen har stor betydelse för att underlÀtta för eleverna att förstÄ och klara andra skolÀmnen. Dessutom ökar modersmÄlsundervisningen och studiehandledningen tryggheten för eleven, dÄ denne trÀffar vuxna i skolans vÀrld som talar och förklarar pÄ elevens modersmÄl.

Bakgrunden till detta val Àr att jag saknar utbildning i ledarskap för det jobb som vÀntar dvs. grundskollÀrare 4-9 SO. Syftet men studien Àr att jag vill ta reda pÄ vad det innebÀr att vara ledare avlÀrande och vilken aktuell forskning det finns om ledarskap i största allmÀnhet samt att jÀmföra andra ledarroller med lÀrarens. Jag har anvÀnt mig av dels en litteraturstudie och dels en empirisk studie i form av intervjuer och observationer. Det finns ingen "bÀsta" ledarstil enligt forskningen.

Den hÀr uppsatsen har för avsikt att undersöka och förstÄ hur det Àr att vara förÀlder till ett barn som Àr trans. Studien Àr kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har anvÀnts. Genom de fem intervjuerna som jag har genomfört med förÀldrar till transpersoner har jag undersökt förÀldrarnas upplevelser och erfarenheter samt förhoppningar och önskningar i relation till att deras barn Àr transpersoner. Resultatet pekar i tvÄ riktningar dÀr den ena handlar om förÀldrarnas tankar och kÀnslor och det andra om deras behov och förhoppningar. Det förÀldrarna tog upp i den första riktningen av resultatet handlade om sorg, tvivel, oro men Àven att det har varit berikande.

I den h?r studien unders?ker f?rfattaren hur man kan bli ?kta i sitt s?nguttryck. Dels genom en lyssningsanalys d?r f?rfattaren lyssnar p? s?ngare som hon anser ?r ?kta. S?ngarnas uttryck analyseras sedan f?r att komma fram till de kvaliteter och f?rm?gor de besitter och, till stor del, har gemensamt f?r att upplevas autentiska.

Datormodellerade karaktÀrer Àr vanliga inom spel- och filmbranschen. Vissa karaktÀrers topologier Àr modellerade med tris, andra med quads. En karaktÀrs topologi kan vara avgörande för hur slutresultatet blir. I det hÀr arbetet har en visuell jÀmförelse gjorts mellan en karaktÀr med tvÄ olika topologier, en modellerad med quads, den andra konverterad till tris. BÄda karaktÀrerna har renderats ur samma scen med identiska förutsÀttningar.

Handledning Àr en viktig arbetsuppgift som ingÄr i yrket som röntgensjuksköterska. En grupp som har stort behov av handledning Àr röntgensjuksköterskestudenter. Under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) omvandlar röntgensjuksköterskestudenter teorin till praktik med hjÀlp av handledare och dÀrför Àr det viktigt att handledning Àr vÀlfungerande för att maximera inlÀrningen hos röntgensjuksköterskestudenterna. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva studenters perspektiv pÄ handledare och handledning under VFU. Tre frÄgestÀllningar formulerades utifrÄn syftet: finns det egenskaper hos handledare som studenter vÀrderar högre Àn andra, pÄverkas studenters kliniska inlÀrning av handledarens egenskaper och finns det andra faktorer som pÄverkar studenters kliniska inlÀrning? Sexton artiklar analyserades och resultatet visade att det fanns egenskaper hos handledare som vÀrdesÀtts högt och att dessa egenskaper samt andra faktorer pÄverkade deras inlÀrning.

Aktiebolagets uppkomst gĂ„r att hĂ€rledas Ă€nda tillbaka till medeltidens handelsliv, frĂ€mst i Italien. Möjligheten att bedriva verksamhet genom att satsa kapital, dĂ€r kapitalet utgjorde sĂ€kerheten i bolaget, samt att delĂ€garnas egna förmögenheter skiljdes frĂ„n detta kapital var en nyhet pĂ„ den tiden. Än idag Ă€r aktiebolaget en viktig del av affĂ€rslivet. Det andra bolagsdirektivet bygger pĂ„ en kapitalkonstruktion, det vill sĂ€ga ett kapitalsystem som skall skydda bolagets borgenĂ€rer genom att stĂ€lla upp regler för att se till att bolaget alltid har nĂ„got slags kapital, ett sĂ„ kallat minimikapital. Artikel 17 i det andra bolagsdirektivet tar sikte pĂ„ villkor dĂ„ bolaget mĂ„ste trĂ€da i likvidation.

    Sammanfattning: Syftet med vÄr uppsats Àr att belysa identiteten och den kulturella tillhörigheten hos andra generationens invandrare. Vi vill belysa deras syn i frÄga om identitet, integration och omgivning. Kvalitativa intervjuer har utförts för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar och tre personer frÄn Malmö samt tvÄ personer frÄn SkellefteÄ och en person frÄn PiteÄ har stÀllt upp pÄ denna undersökningen. Dessa intervjuer har sedan analyserats och diskuterats med inspiration av essentialismen, konstruktionismen samt den postkoloniala teoribildningen. Utöver dessa inriktningarna ligger fokus pÄ identitet och identitetsskapande teorier eftersom en stor del av syftet med studien Àr att belysa hur intervjupersonerna ser pÄ sin identitet.

Ledaren har en central roll i alla företag och hela verksamheten pÄverkas av de val som ledaren gör. Det Àr ocksÄ ledaren som har makten att bestÀmma hur verksamhetsstyrningen ska utformas, Àven om det finns mÄnga andra faktorer som kan pÄverka styrningen av företaget.Vi vill med denna uppsats undersöka olika ledare i olika företag för att se hur de pÄverkar verksamhetsstyrningen. Vilka likheter och skillnader det finns mellan dem och vilka andra faktorer som kan ha inverkan pÄ styrningen.Vi har genom en kvalitativ ansats undersökt Àmnet med hjÀlp av personliga intervjuer och annan datainsamling. Vi har fokuserat pÄ fyra olika företag och deras verkstÀllande direktörer, nÀmligen FastighetsmÀklarna Pontus Löfgren AB, Arla Foods AB, Plain Capital och Gardefalk & Co fastighetsmÀklare.Vi kan utifrÄn vÄr undersökning konstatera att de fyra ledarna alla har stor pÄverkan och inflytande vad gÀller verksamhetsstyrningen och dess utformning. De besitter alla ledaregenskaper som prÀglar deras verksamhet och vi kan se bÄde likheter och skillnader i deras ledarskap och verksamhetsstyrning.

I vÄr kvalitativa undersökning har vi utifrÄn observationer av ett grupparbete studerat elevers interaktion. VÄra forskningsfrÄgor gÀllande roller, förhÄllningssÀtt och kommunikativa strategier har varit grunden för vÄr analys. Vi observerade en grupp elever i Ärskurs 4 vid tvÄ tillfÀllen. Under observationerna anvÀnde vi oss av videokamera och kompletterade med loggboksanteckningar. Filminspelningarna och anteckningarna bearbetades och intressanta sekvenser valdes ut som transkriberades.