Syftet med denna uppsats a?r att fa? en djupare fo?rsta?else fo?r arbetet med Corporate Social Responsibility (CSR) inom e-handeln genom att analysera:Det engagemang som finns för CSR och det ansvar som tas av företag inom e-handeln.Hur kommunikation av CSR anvÀnds av företagen för att positionera sig och stÀrka sin image.Vad konsumenter har för syn pÄ CSR inom e-handeln och vad detta har för pÄverkan pÄ företags arbete kring Àmnet.I koppling till detta syfte har följande forskningsfrÄga formulerats:Vad prÀglar e-handelsföretags arbete med Corporate Social Responsibility?Vi har valt att go?ra en kvalitativ studie da? vi ville analysera vad fo?retagare, experter och konsumenter inom e-handeln har fo?r erfarenheter och a?sikter kring arbetet med CSR. Studien har pra?glats av en abduktiv ansats da?r vi har haft ett va?xelspel mellan teori och empiri. Prima?rdatan har samlats in genom fyra personliga, semi-struturerade intervjuer samt en strukturerad intervju via mail.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa och analysera hur nyanlÀnda ungdomar beskriver sina upplevelser av att börja om i en ny skola, i ett nytt land. Uppsatsen handlar om att förklara och belysa flyktingungdomars upplevelser av att börja om i ny skola och lÀra sig ett nytt sprÄk och skaffa nya vÀnner och vad denna utmaning innebÀr. Med uppsatsen vill jag belysa sprÄket och skolans betydelse för nyanlÀnda elevers delaktighet. Min studie Àr baserad pÄ kvalitativa metoder och jag har genomfört kvalitativa intervjuer med sex deltagare som har erfarenheter av att vara en nyanlÀnd elev. Analysen av studien gjordes med IPA (Interpretative phenomenological analysis).

Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Som studiens teoretiska ramverk anv?nds Teorin om praktikarkitekturerna (TPA), f?r att analysera matematikgruppens villkor genom s?gande, g?rande och relaterande, samt identifiera de arrangemang som m?jligg?r och begr?nsar matematikl?rarnas gemensamma kunskapsproduktion. Pragmatismen och Deweys kunskapsteori anv?nds i studien f?r att analysera och diskutera resultatet utifr?n att se l?randet som en aktiv, erfarenhetsbaserad och social process. Aktionsforskning som studiens metodologiska ansats bidrar till att f?r?ndringar iscens?tts och studeras systematiskt i syfte att matematikgruppen tillsammans n?r en djupare f?rst?else och kunskap om ?sexualitet, samtycke och relationer?.

Sedan nÀtets begynnelse har regleringen och styrningen av Internet prÀglats av en vÀstcentrisk och teknomeritokratisk diskurs som i mÄngt och mycket har exkluderat en stor del av vÀrlden frÄn att aktivt delta i informationssamhÀllets utformning. I denna ordning har den amerikanska staten haft en priviligierad stÀllning genom dess indirekta kontroll över de s.k. strategiska resurserna, dvs. IP-adresser och ?roten? i domÀnnamnsystemet, via kontraktet mellan "Department of Commerce" och organisationen "Internet Corporation for Assigned Names and Numbers" (ICANN).

Uppsatsens övergripande problematik handlar om normalitet och avvikelse och deras betydelse för vad som kommer att uppfattas som gott och dÄligt moderskap. Studiens specifika syfte Àr att undersöka hur nÄgra kvinnor, vars livsstil pÄ olika sÀtt avviker frÄn det "normala", förhÄller sig till och formulerar sig kring sitt moderskap och samhÀlleliga förvÀntningar pÄ detsamma.Mitt material bygger pÄ kvalitativa intervjuer och deltagande observationer med fem mödrar vars levnadsförhÄllanden och ideal i flera avseenden avviker frÄn generella normer kring t ex arbete, boende och drogbruk.Jag utgÄr frÄn den sociologiska synen pÄ avvikelse som ett resultat av samhÀllets behov av avvikare för att upprÀtthÄlla den etablerade ordningen. DÄ kvinnor som avviker frÄn olika normer vanligen anses vara olÀmpliga som mödrar utgÄr jag i min diskussion frÄn att kvinnorna jag studerat kan antas uppfatta sig misskrediterade som mödrar och dÀrmed sannolikt söker rÀttfÀrdiga sitt moderskap.I min analys av kvinnornas formuleringar kring moderskap illustrerar jag hur kvinnorna med hjÀlp av försvarsmetoder som "förklarande redovisningar" och "sociala jÀmförelser" kan vÀnda potentiella misskrediterande beteenden till positiva egenskaper och pÄ sÄ sÀtt framhÀva roller som goda mödrar. Jag belyser ocksÄ hur kvinnorna utnyttjar det moderna moderskapets komplexa balansgÄng mellan traditionella och moderna vÀrderingar genom att vÀlja att presentera den modersroll som passar bÀst för situationen och sammanhanget och hur detta resulterar i att kvinnorna upprÀtthÄller och reproducerar traditionella normer och roller samtidigt som de tar avstÄnd frÄn och motsÀtter sig desamma.Studien visar att de "avvikande kvinnorna" i stor utstrÀckning framstÀller sitt moderskap genom att ta fasta pÄ och framhÀva traditionella modersroller..

Sedan i början av 2000-talet har nordligaste Sverige drabbats hÄrt av törskateangrepp och det Àr konstaterat att skadorna framförallt har orsakats av den vÀrdvÀxlande varianten C. flaccidum. I Sverige visade forskning i början av 1900-talet att flera arter frÄn fjÀrilsslÀktet Dioryctria (barrskogsmott) förekom i samband med törskateskador. Med de stora törskateskador som idag finns i norra Sverige Àr det fortsatt intressant att ta reda pÄ vilka arter som idag kan pÄtrÀffas och vilken roll de kan spela vid dessa skador. Syftet med studien har varit att, genom en fÀltstudie, bedöma förekomst och omfattning av angrepp frÄn barrskogsmott och törskatesvamp i ett urval pÄ 18 bestÄnd. Syftet var ocksÄ att, med en kontrollgrupp genom en förkortad klÀckningsprocess, försöka artbestÀmma barrskogsmotten som angripit trÀden samt att försöka bedöma hur vanligt det kan vara att insektsangrepp inte upptÀcks i fÀlt.

Kaniner tillhör ordningen lagomorfer. Alla tÀnder hos kaninen Àr aradikullÀrt/elodont hypsodonta vilket betyder att de har en lÄng krona och förhÄllandevis kort rot. Det formas aldrig nÄgon egentlig rot med apex och tÀnderna fortsÀtter att vÀxa under kaninens hela livstid. NÀr kaninen Àter plockar den föda med lÀpparna och klipper eller skÀr den i mindre bitar med incisiverna och mal sedan maten med kindtÀnderna. En kanin med normalt incisivbett som normalt Àter en för tÀnderna slipande diet sÄ som hö, grÀs och fÀrsk grönska, nöter ner tÀnderna i ungefÀr samma takt som de vÀxer till.

VarifrÄn kommer förestÀllningar om vad som Àr rÀtt eller fel, normalt eller onormalt? Hur har de uppstÄtt och hur upprÀtthÄlls de? Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur sÄdana förestÀllningar kan uppstÄ och upprÀtthÄllas och att undersöka vilka sorts aktörer som Àr med i den processen samt hur de agerar och vad det bÀr med sig? VarifrÄn kommer till exempel förestÀllningarna om hur man ska bete sig för att uppfattas som en "normal" man eller kvinna? Vad hÀnder nÀr nÄgon avviker frÄn dessa normer och förestÀllningar?Jag har i min litteraturstudie funnit flera olika teoretiska perspektiv som Àr knutna till det vida begreppet kultur. Jag har nÀrlÀst undersökningar dÀr man kan studera hur norm, ideal och avvikelse, bÄde i teorin och i praktiken, genererar normativa identiteter.De resultat jag har sett Àr att det görs skillnad pÄ pojkar och flickor redan nÀr barnen gÄr pÄ dagis. Denna Ätskillnad att tjejer bland annat inte fÄr ta för stor plats i det offentliga rummet eller höras för mycket eller att pojkar inte fÄr bli för "lipiga" tar sin början innan barnen har en möjlighet att ta stÀllning till begreppen man eller kvinna. BÄde uppsatsen och gestaltningsarbetet fokuserar pÄ strukturer som skapar och upprÀtthÄller normativa eller "normala" identiteter.Mitt gestaltningsarbete bestÄr av en animerad film och kan ses som en parafras över bröderna Andy och Larry Wachowskis filmThe Matrix frÄn 1999.

Introduktion: VÄld i nÀra relationer Àr ett folkhÀlsoproblem. 12 422 fall av inomhusmisshandel i nÀra relation riktat mot kvinnor över 18 Är anmÀldes under 2010. I medeltal dör 30 kvinnor Ärligen i Sverige pÄ grund av fysiskt vÄld. 17 av dessa dödas av sin nuvarande eller tidigare partner. Psykiskt vÄld kan utgöras av hot, kontroll samt trakasserier och kan vara svÄrt att identifiera.

Att arbeta som personalchef och personalsekreterare innefattar arbetsuppgifter med personal i fokus. Det finns en hierarkisk skillnad mellan dessa tvÄ yrkesgrupper, dÀr personalchefen Àr chef över personalsekreteraren och dÀrmed finns det en viss skillnad i arbetsuppgifterna. Att arbeta pÄ en personalavdelning i en kommunal förvaltning innebÀr att personalcheferna och personalsekreterarna har ett flexibelt arbete, utifrÄn att de sjÀlva till stor del kan planera sin arbetsdag. Men arbetet innebÀr Àven att det stÀlls krav frÄn mÄnga olika hÄll, vilket kan medföra att personalchefernas och personalsekreterarnas lojalitet sÀtts pÄ prov. Syftet med denna studie Àr att undersöka koppling mellan lojalitet och arbetsvillkor bland personalchefer och personalsekreterare inom den offentliga sektorn.

Under 2000-talet har det blivit allt viktigare för stÀder att genom upprustning ordning attrahera investerare, invÄnare och turister. Upprustning av offentliga miljöer och en ökad övervakning bidrar till en allt mer homogen stad. I centrala delar av svenska stÀder ses hemlösa och missbrukare ofta som ett hot mot platsens marknadsvÀrde. För att undvika att missbrukare och hemlösa vistas pÄ offentliga platser omformas dessa för att bli mer öppna och ljusa. För att undvika att mÀnniskor vistas för lÀnge pÄ platser tas bÀnkar bort eller utformas bÀnkar som det inte gÄr att ligga pÄ.

Visitationszonen beskrivs som ett nyckelinstrument i kampen mot g?ngkriminaliteten, men kriminologisk forskning visar oupph?rligt att visitationszonen inte ?r ett effektivt polisi?rt verktyg, och att den empiriska p?verkan som faktiskt kan p?visas p? brottsstatistiken ?r insignifikant. Det m?ste s?ledes finnas en annan anledning till att ?tg?rden antogs och implementerades av den svenska staten. I denna uppsats unders?ks huruvida det g?r att identifiera en annan social verklighet bakom det r?ttsliga konceptet visitationszoner, genom att till?mpa den sovjetiske r?ttsteoretikern Jevgenij Bronislavovitj Pasjukanis (1891?1937) r?ttsformsteori p? utvecklingen av den moderna svenska straffr?tten i f?rh?llande till visitationszonen. Genom att bearbeta materialet dynamiskt genom bilaterala r?relser mellan abstraktion: r?ttsformens juridiska koncept och de sociala relationer som f?rmedlas genom dessa, och konkretion: lagstiftningen och omgivande r?ttspolitisk ?verbyggnad, avsl?jas en objektiv social verklighet genom att i) blotta de redan existerande konkreta strukturerna, och ii) f?rst? de underliggande dimensioner som forcerar dess existens. Uppsatsen visar hur spenderandet av statsmakten, i st?llet f?r att reducera det d?dliga v?ldet eller kyla ner lokalomr?den, ans?tter det disciplinerade r?ttssubjektet, vilket f?r indirekta klassrelaterade effekter genom r?ttssubjektets roll i uppr?tth?llandet av underkastelse.

Olsson, Per-Henning: Petterssons sjunde symfoni. En jÀmförelse mellan formen i Allan Petterssons Symfoni nr 7 och Gustav Mahlers Symfoni nr 9, sats I. D-uppsats i musikvetenskap, ht 2001. Institutionen för musikvetenskap, Uppsala universitet.Uppsatsen syftar till att belysa Allan Petterssons symfonikomponerande, med avseende pÄ form. Detta görs genom en jÀmförelse mellan Pettersson och Gustav Mahler.

Mitt syfte med uppsatsen har varit att utifrĂ„n utvalda (socialkonstruktionistiska) teorier och begrepp hĂ€mtade huvudsakligen frĂ„n Butler och Foucault, med den heterosexuella matrisen i fokus, granska och analysera mitt huvudsakliga material som utgörs av en statlig utredning frĂ„n 2007 ?Ändrad könstillhörighet - förslag till ny lag?. Jag har framförallt varit intresserad av att kritiskt granska och analysera diskurser som rör kön och sexualitet. Teorierna stĂ„r i uppsatsens centrum medan jag exemplifierar med empirin. Teorierna tjĂ€nar alltsĂ„ bĂ„de som teoretisk grund och metod.

Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar. Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete. Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.