Sök:

Sökresultat:

19722 Uppsatser om En bok för alla - Sida 64 av 1315

Jag Àr bosnisk, jag Àr försvenskad-En undersökning om fyra bosniers identitet i Sverige

Sammanfattning: Föreliggande studie fördjupar sig i hur identiteten förÀndras i och med emigrationen till Sverige. Genom fyra bosniers subjektiva upplevelser av att fly ett krigsdrabbat land, komma som flyktingar till Sverige och sedan bo kvar hÀr som invandrare, Àr avsikten fÄ en större förstÄelse vad denna förÀndring har inneburit för dessa individer. Det har inte varit min ambition att skildra den stora berÀttelsen eller strukturen utan avsikten har varit att lyfta fram individen i det större sammanhanget. Genom att arbeta med muntlig historia och kulturanalys synliggörs hur fyra bosnier upplever sin identitet nÀr dem började leva ett normalt liv i exil. Tyngdpunkten har lagts pÄ de sociala samt kulturella förÀndringsprocesserna de genomgick samt hur dessa pÄverkat deras identitetskonstruktion.

"De skulle behöva sÄ mycket mer, utav oss alla" : En diskursanalys om inkludering av elever med ADHD och/eller dyslexi

Syftet med studien Àr att diskutera hur sex lÀrare frÄn grundskolan till gymnasieskolan talar kring inkludering och strategier för inkludering av elever med ADHD och/eller dyslexi. Insamling av empiri gjordes med hjÀlp av enskilda kvalitativa intervjuer. Studien Àr gjord utifrÄn ett diskurspsykologiskt perspektiv som metod. Ur intervjumaterialet synliggjordes fyra inkluderingsdiskurser dÀr olika definitioner lÀggs i begreppet. LÀrarna i vÄr studie har uttryckt att de kÀnner sig begrÀnsade inför arbetet med strategier för inkludering.

"Det Àr viktigt att lÀra sig att lÀsa, alla kan inte det"

Lek Àr nÄgot som barn har sysslat med i alla tider. Syftet med studien Àr att belysa vad barn och lÀrare inom förskola, förskoleklass, skola och fritidshem anser om lek och lÀrande. Dessutom har syftet varit att ta reda pÄ hur lÀrarna tror att lek kan pÄverk barns lÀrande. Mina övergripande frÄgestÀllningar Àr: Vad Àr barns och lÀrares uppfattning om begreppet lek? Vad Àr barns och lÀrares uppfattnig om begreppet lÀrande? Jag har Àven valt frÄgestÀllningen: Vilka effekter anser lÀrare att tematiskt arbete och lek har pÄ barns lÀrande? Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer av lÀrare i förskola, förskoleklass, skola och fritidshem.

En studie kring musik och rörelse i förskolan, "Musik skall byggas utav glÀdje"

Vad innebÀr musik och rörelse i förskolan? De flesta förskollÀrarna ansÄg att fantasin och viljan att spela och sjunga med barnen var en av de viktigaste förutsÀttningarna för att fÄ en lyckad musik och rörelseverksamhet i förskolan. GlÀdje, inlevelse och spontanitet Àr Àven en viktig del i musik och rörelseverksamheten, nÄgot som förskollÀrarna genomgÄende tyckte. Hur arbetar förskolan (informanterna) med musik och rörelse? I de sex förskolorna som ingick i vÄr studie, kom vi fram till att samtliga förskolor arbetade kontinuerligt med musik och rörelse i samlingarna.

Bitfelsannolikheter för linjÀra blockkoder

Detta examensarbete har en distinkt avgrÀnsning vilket innebÀr att enbart binÀra koder som kan beskrivas med en generator- och en kontrollmatris behandlas, det vill sÀga linjÀra block koder. För att se hur felsannolikheten varierar har tvÄ metoder anvÀnts, dels en fullstÀndig undersökning vilket innebÀr att alla linjÀrkombinationer av en generatormatris undersöks, dels en slumpmÀssig vilken innebÀr att enbart ett antal slumpmÀssigt utvalda linjÀrkombinationer undersöks. Den sistnÀmnda metoden anvÀnds enbart nÀr det blir för tidsödande att genomföra en fullstÀndig undersökning. Resultatet visar att alla avbildningar till en linjÀr kod inte Àr ekvivalenta med avseende pÄ felsannolikheten för de olika bitpositionerna i meddelandeordet. Detta innebÀr att vissa linjÀrkombinationer av en generatormatris för en given kod beter sig bÀttre Àn den ursprungliga generatormatrisen som definierar koden.

FjÀllrÀddningen

Idag rör sig fler mÀnniskor Àn nÄgonsin i vÄr fjÀllvÀrld. Erfarna som mindre erfarna personer fjÀllvandrar, Äker ?off-pist?, eller kanske tar del av naturens alla smakupplevelser. Men för att möjliggöra detta mÄste det finnas en trygghet hos oss alla nÀr vi Àr dÀr ute. GÄnger dÄ vi sjÀlva inte kan kontrollera situationen, vi kanske Àr skadad, har gÄtt vilse, eller inte har krafter kvar, finns fjÀllrÀddningen.

Design och utvÀrdering av anpassningsbara webbplatser: en fallstudie

I takt med att anvÀndningen av smarta mobiler och handhÄllna enheter ökar, sÄ stÀlls det idag helt andra krav pÄ design och prestanda av webbplatser Àn för bara 5-6 Är sedan. En webbplats visas idag frÄn flera olika enheter och skÀrmstorlekar. Detta medför att en webbplats primÀrt utvecklad för en pc-skÀrm, troligtvis inte Àr sÄ anvÀndbar nÀr den visas frÄn en mobil eller handhÄllen enhet.Den hÀr rapporten i form av en fallstudie försöker svara pÄ vilka delar av den mobila anvÀndbarhetstestningen som kan automatiseras. I rapporten beskrivs Àven olika teknikval och deras pÄverkan pÄ en webbplats prestanda.Det visade sig baserat pÄ denna fallstudie att vissa delar utav den mobila anvÀndbarheten gÄr att utvÀrdera utan anvÀndare. Det finns delar som inte gÄr att automatisera och mÄste utvÀrderas förhand.

# Det Àr ingen big deal : en kvalitativ studie om ungdomars resonemang kring  nÀtkrÀnkningar pÄ sociala medier

NÀtkrÀnkningar Àr ett vÀxande problematiskt fenomen i dagens samhÀlle. MÄnga ungdomar upplever att de blir krÀnkta pÄ sociala medier, bÄde av bekanta och icke bekanta personer. Studien syftar till att lyfta fram hur motstridiga normer kan tÀnkas ha en inverkan pÄ ungdomars resonemang kring nÀtkrÀnkningar och bygger pÄ fem fokusgruppintervjuer med ungdomar. Resultatet visar att ungdomarna anser att alla har valfrihet kring vilka selfies de publicerar pÄ sociala medier, samtidigt som de som utsatts för nÀtkrÀnkningar ibland fÄr skylla sig sjÀlva. Friheten som ungdomarna anser att alla har rÀtt till Àr inte alltid pÄ lika villkor eller förbehÄllslös, det tycks finnas olika normer för olika personer, bland annat killar och tjejer.

OrganisationsförÀndringars betydelse för psykisk hÀlsa : LÀnkat till arbetsrelaterade krav-kontroll samt psykologiska kontrakt

Antal förÀndringar, arbetsrelaterade krav, arbetsrelaterad kontroll samt psykologiska kontrakt Àr alla faktorer som har kopplats samman med psykisk hÀlsa pÄ arbetsplatsen vid organisationsförÀndringar. Dessa variablers gemensamma och unika innebörd för psykisk hÀlsa har i denna studie mÀtts i form av en enkÀtundersökning, dÀr 84 anstÀllda deltog varav 16 var kvinnor. Syftet var att belysa hur den psykiska hÀlsan hos de anstÀllda vid en svensk myndighet sÄg ut efter de förÀndringar som myndigheten genomgÄtt, samt klargöra de ovan nÀmnda faktorernas koppling till en god respektive dÄlig psykisk hÀlsa. Resultatet visade att de anstÀllda överlag tycktes ha en god psykisk hÀlsa och att alla de undersökta variablerna med undantag för antal förÀndringar och arbetsrelaterad kontroll visade en samvariation med psykisk hÀlsa. Studien ger underlag till förslag över faktorer som kan beaktas inför kommande förÀndringar inom organisationer..

Drama i marginalen

Denna uppsats Àr en del i en masterexamen i pedagogik och behandlar diskursanalys av fyra uppsatser, skrivna av studenter som lÀst kurserna Pedagogiskt drama 90 hp pÄ Malmö högskola. Syftet med undersökningen har varit att beskriva och analysera hur studenterna formulerar sig kring dramapedagogik och vilka eventuella mönster som uppstÄr i deras texter och vilka diskurser som dÀrför kan identifieras. Jag har ocksÄ anvÀnt mig av Lindströms teori (2008) om lÀroformer inom Estetiska lÀrprocesser och Marners idéer om argument för estetiska Àmnen i skolan (2004), för att analysera studenternas uppsatser. I diskursanalysen har jag kommit fram till att fyra diskurser kan identifieras i studenternas texter. Dessa diskurser har jag benÀmnt: kunskaps-diskurs, Àmnes-diskurs, metod-diskurs och social diskurs. Det finns spÄr av alla diskurser i alla fyra uppsatser men mest uttalad Àr metod-diskursen och den sociala diskursen..

Polisens möte med pressen : Taktik och strategi vid informationsutlÀmning till media och allmÀnhet

Syftet med denna rapport Àr att förklara hur polisen pÄ bÀsta sÀtt kan möta media. Vi har bÄda insett hur mycket information det finns inom en polismyndighet och hur mÄnga det finns som Àr intresserad av att ta del av den. Polisen kommer dÀrför ofta i kontakt med pressen i sitt arbete, det kan vara vid stora hÀndelser sÄsom olyckor eller mindre företeelser av mer vardaglig art. Polisen finns till för medborgarna och har dÀrför ingen anledning att dölja eller undanhÄlla information frÄn dem. Verktyget för att fÄ ut informationen Àr i de flesta fall media, de ska granska alla delar av samhÀllet inklusive den rÀttsliga.

Ungdomars upplevelser av stress: Fokus pÄ psykisk ohÀlsa

Stress Àr ett ökande problem i samhÀllet. Av alla sjukskrivna Àr i dag nÀrmare fyrtio procent hemma för nÄgon form av psykisk ohÀlsa och antalet berÀknas öka ytterligare. BesvÀren kryper lÀngre ner i Äldrarna och kan ses redan hos smÄ barn. En redan utsatt grupp i samhÀllet Àr ungdomar, vilka gÄr igenom en stor omstÀllning i övergÄngen till vuxenlivet. Hur de pÄverkas av dagens samhÀllsstruktur Àr Ànnu outforskat.

Vad kan effektivisera de konsultansvarigas arbete?!

För- och nackdelar med belöningssystem - en studie om ScaniaVÄrt syfte Àr att beskriva hur ett belöningssystem kan vara uppbyggt och studera vilka för- och nackdelar ett belöningssystem medför. Vi studerar nÀrmare hur Scanias belöningssystem ser ut och hur vÀl det fungerar som en motivationsfaktor för de anstÀllda. Vi vill ocksÄ undersöka om det finns nÄgot som kan förbÀttras med Scanias belöningssystemVi anvÀnde en kvalitativ metod. UtifrÄn litteraturstudier skapades en referensram. DÀrefter intervjuade vi sex personer pÄ Scania om deras belöningssystem.

SÀrskil(j)d undervisningsgrupp. En studie om "en skola för alla" i praktiken.

Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka hur olika professioner inom skolorganisationen i en kommun ser pĂ„ hur exkluderingen till sĂ€rskilda undervisningsgrupper sker och hur det överrensstĂ€mmer med styrdokumentens intention om inkludering av elever. Vi anvĂ€nde oss av fyra frĂ„gestĂ€llningar: Är sĂ€rskild undervisningsgrupp förenligt med en skola för alla? Vad sĂ€ger skolans styrdokument om sĂ€rskilda undervisningsgrupper och hur ser kommunens sĂ€rskilda undervisningsgrupper ut? Vilka kriterier gĂ€ller för att en elev i svĂ„righeter ska flyttas till en sĂ€rskild undervisningsgrupp? Vem har störst makt över vem som ska flyttas till en sĂ€rskild undervisningsgrupp.Bakgrund: I skolverket (2008b) under rubriken FrĂ€mja en god lĂ€randemiljö stĂ„r att ?det Ă€r viktigt att skolan skapar en miljö dĂ€r samtliga elever inkluderas sĂ„ lĂ„ngt som möjligt och att undervisningen anpassas till elevernas förutsĂ€ttningar och behov? (s 8). Enligt skolverket har det rapporterats att trots att det finns ambitioner att arbeta mer inkluderande i skolan, sĂ„ sker en ökning av sĂ€rskiljande Ă„tgĂ€rder. Vi visste att det fanns sĂ€rskilda undervisningsgrupper i vĂ„ra egna kommuner och ville dĂ„ undersöka mer om hur och varför elever flyttas till sĂ€rskilda undervisningsgrupper i en tid dĂ„ talet om ?en skola för alla? Ă€r sĂ„ framtrĂ€dande.Metod: Vi valde ut en mindre kommun i södra Sverige dĂ€r det finns tvĂ„ sĂ€rskilda undervisningsgrupper, sĂ„ kallade resursskolor, som ligger Ă„tskilda frĂ„n sina hemskolor.

VĂ€lkommen till Stockholm : En fallstudie om samarbete inom Stockholms hotellsektor

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett destinationsutvecklingsperspektiv studera Stockholms hotellsektors samarbete med Stockholm Visitors board.Det visas i studien att turism har stor betydelse för vÀrldsekonomin och Sverige. Destinationer, liksom företag, konkurrerar med varandra för att locka turister. För att bli mer konkurrenskraftig kan destinationen genom samarbete effektivisera sin marknadsföring av platsen och fÄ alla parter att dra Ät samma hÄll. Stockholm Visitors Board som har huvudansvaret för marknadsföring av Stockholm Àr dÄ undersökningsobjektet. Eftersom det finns ett mÄl att utöka antalet gÀstnÀtter i Stockholm blev hotellen i Stockholms stad det andra undersökningsobjektet.För att besvara studiens tvÄ frÄgestÀllningar har fyra hotell valts ut för att diskutera hotellens roll i samarbetet med Stockholm Visitors Board.Slutsatsen som kan dras efter studien Àr att Stockholm Visitors Board delvis inte nÄtt ut till alla hotell vilket kan bero pÄ bristande i kommunikation, hög kostnad samt att ett flertal hotell inte ser nyttan av samarbetet..

<- FöregÄende sida 64 NÀsta sida ->