Sök:

Sökresultat:

19722 Uppsatser om En bok för alla - Sida 56 av 1315

Kundrelationers förÀndrade förutsÀttningar : En studie kring hur kundrelationer inom fysiska- och webbaserade butiker kan kombineras och effektiviseras

Syftet med studien Ă€r att skapa en djupare förstĂ„else för, samt belysa och jĂ€mföra hur smĂ„ företag som har bĂ„de fysiska- och webbaserade butiker, potentiellt kan effektivisera försĂ€ljningen genom att kombinera sina fysiska- och webbaserade kundrelationer.Studien Ă€r utformad som en jĂ€mförande fallstudie dĂ€r sex företag undersöks genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. De företag som har intervjuats Ă€r smĂ„ produktföretag som bedriver försĂ€ljning via bĂ„de en fysisk- och webbaserad butik. Företagen som har intervjuats Ă€r alla belĂ€gna i Kalmar eller pĂ„ Öland.Kundrelationer Ă€r en vĂ€sentlig del för alla smĂ„ försĂ€ljningsföretag som vill vara konkurrenskraftiga. Det Ă€r dĂ€rför viktigt att arbeta fram strategier för kundhantering. Kundrelationer inom fysiska- och webbaserade verksamheter har olika styrkor och svagheter.

SYSTER - DET ÄR KRIS! En studie kring skolsköterskors upplevelse av krisberedskap pĂ„ skolorna

Alla mÀnniskor upplever nÄgon form av kris under sin levnadstid. Hur man reagerar vid en krissituation samt vad som anses vara en kris skiljer sig avsevÀrt mellan individer. Skolsköterskan har en viktig roll i arbetet med krisberedskap pÄ skolorna. I denna studie söker vi efter deras upplevelse och syn pÄ detta arbete i skolan. För att nÄ detta syfte har vi genomfört intervjuer med fyra skolsköterskor i Halmstad, samt skapat en överblick hur krisberedskapen ser ut i hela kommunen genom en enkÀtundersökning.

Skolans demokratiska vÀrdegrund : förutsÀttning för lÀrandet och utvecklingen till en demokratisk medborgare

NÀr vi pratar om vÀrdegrund och om skolans vÀrdegrund sÄ finns det vissa vÀrden som inte Àr förhandlingsbara, för att de Àr sjÀlvklara för vÄr mÀnskliga samlevnad. Ett av de viktiga Àr ett alla mÀnniskors lika vÀrde i betydelsen demokrati och detta vÀrde utgör en slags minsta gemensamma nÀmnare som alla bör vara överens om.Detta arbete fokuseras pÄ uttrycket ?demokratisk vÀrdegrund?. Syftet med studien Àr att beskriva och tolka hur lÀrare uppfattar och förstÄr skolans demokratiska vÀrdegrund i betydelsen allas lika vÀrde, dels i lÀrsituationen, dels i mötet lÀrare-elev. I studien har jag anvÀnt mig av intervjuer.

RÄTTEN ATT FÅ VARA BARN - En studie av barngruppsverksamheters arbete med barn som vĂ€xer upp med missbruk, psykisk ohĂ€lsa eller vĂ„ld.

Högberg Ekholm, A & Olsson, M. RÀtten att fÄ vara barn. En studie av barngruppsverksamheters arbete med barn som vÀxer upp med missbruk, psykisk ohÀlsa eller vÄld. Examensarbete i socialt arbete 10 poÀng. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle, enheten för socialt arbete, 2007. Vi har studerat och beskrivit tre olika verksamheter som arbetar med barn som vÀxer upp i en hemmiljö vilken prÀglas av missbruk, psykisk ohÀlsa eller vÄld. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka socialarbetarnas beskrivningar av hur de bemöter dessa barn och den problematik de lever med och vilka faktorer som, enligt de yrkesverksamma, gör att vissa barn klarar svÄra uppvÀxtförhÄllanden bÀttre Àn andra.

Samband mellan bullerskada och hypertoni

Exponering för buller kan ge olika fysiologiska effekter, dÀribland förhöjt blodtryck, vilket ett stort antal studier har visat. Hörselskada till följd av lÄngvarig exposition för buller ger bestÄende förÀndringar vid audiometri. Det finns motstridiga uppgifter om bullerskada Àr tillförlitlig indikator pÄ risk för hypertoni. Föreliggande studie syftade till att undersöka dels om bullerskada har samband med förhöjt systoliskt och/eller diastoliskt blodtryck, dels om sambandet i sÄ fall Àr sÄ tydligt att det kan leda till rekommendation om rutinmÀssig blodtryckskontroll pÄ alla individer dÀr bullerskada pÄvisats vid audiometri. I denna studie undersöktes alla personer som genomgick audiometri vid Previa Halland första halvÄret 2005, 72 st.

Tecken i förskolan : kan det vara ett hjÀlpmedel för barns sprÄkutveckling?

Kommunikation Àr en viktig del i förskolan bÄde för barnen och pedagogerna. Alla förmedlar nÄgonting Àven om det inte uttrycks verbalt. Ett icke verbalt kommunikationssÀtt kan vara att anvÀnda gester eller gestikulerande tecken. Att anvÀnda tecken börjar bli vanligare i förskolan verksamhet. Syftet med denna studie Àr att se vid vilka situationer arbetslaget vÀljer att anvÀnda gestikulerande tecken och varför samt om de ser att gestikulerande tecken gynnar barnens verbala sprÄkutveckling och pÄ vilket sÀtt.

Att vara lÀrare i en inkluderande klassrumsmiljö

UtgÄngspunkten för studien har varit vÄrt intresse för en rapport av Skolverket. Den har pÄvisat brister i skolans arbete med att göra utbildningen tillgÀnglig för alla elever, trots uppdraget om inkludering. Syftet med denna studie har varit att ge en ökad förstÄelse för hur lÀrarna arbetar i mötet med elever i en inkluderande klassrumsmiljö. Genom kvalitativa intervjuer har vi fÄtt en ökad insikt i hur lÀrarna uppfattar och upplever uppdraget och vilka faktorer som har betydelse för hur inkluderingsbegreppet pÄ skolan kan utvecklas. Observationerna i klassrummet har gett oss en praktiknÀra förstÄelse av vilka hinder och möjligheter lÀrarna möter i sin vardag i mötet med alla elever.

De sköra lekbubblorna : en essÀ om den fria lekens betydelse i förskolan

Den hĂ€r essĂ€n handlar om den fria leken i förskolan och pedagogens roll i relation till leken. Jag argumenterar för att pedagogens roll inte Ă€r att stĂ„ utanför leken. Det handlar om att vara delaktig i barnens lek utan att styra eller ta över den. EssĂ€n har sin utgĂ„ngspunkt i tvĂ„ olika berĂ€ttelser dĂ€r jag som pedagog möter leken ur tvĂ„ olika perspektiv, först som deltagare och senare som observatör. Jag reflekterar kring berĂ€ttelsen och min roll som pedagog med hjĂ€lp av pedagogisk forskning om lek (Knutsdotter Olofsson), fantasi (Vygotskij) och om pedagogens betydelse för barnets utveckling i förskolan (Öhman).En problematik pĂ„ förskolan Ă€r de mĂ„nga, oftast onödiga avbrotten vi pedagoger orsakar i barnens lekar och jag funderar i essĂ€n över hur man kan minska dessa avbrott.

Skolan under tre generationer : NÄgra elever minns och berÀttar

 Alla som vuxit upp i Sverige har gÄtt i den svenska skolan. Alla som gÄtt i den har ocksÄ minnen frÄn den. Genom mÀnniskors minnen beroende pÄ nÀr de gick i skolan kan man ge en bild över hur skolan förÀndrats i elevers ögon. Det svenska sprÄket lÀrs ut i skriftform men hur har man anvÀnt sig av det verbala verktyg sprÄket faktiskt Àr. Eleverna som intervjuats har gÄtt i skolan under 40-60 och 90 talet. Elever minns mycket frÄn sin skoltid.

ByggsÀkerhet ? gÀllande lagar och föreskrifter samt vanliga övertrÀdelser

JÀrntorget bygg AB arbetar med nyproduktion av framförallt bostÀder. Liksom alla andra arbetsplatser i Sverige berörs en byggarbetsplats av Arbetsmiljölagen med dess förordning och författningar. I dessa paragrafer som alla finns för att göra arbetsmiljön sÄ sÀker som möjligt finns krav pÄ att en Arbetsmiljöplan skall upprÀttas, vilket Àr den individuella strategi som tillÀmpas pÄ varje byggarbetsplats för att uppnÄ god arbetsmiljö. Dessutom finns pÄ byggarbetsplatser ett ordnings- och skyddsreglerdokument vilket Àr det dokument som varje ny hantverkare skall ta del av vid ankomst för att kÀnna till arbetsplatsen bestÀmmelser.  Genom att ta del av gamla skyddsrondsprotokoll, delta pÄ skyddsronder och genomföra intervjuer pÄ JÀrntorgets i dagslÀget tre aktuella byggarbetsplatser kan det konstateras att övertrÀdelser mot sÄvÀl Arbetsmiljölagen som mot den egna Arbetsmiljöplanen och ordnings- och skyddsregler sker.

Elevers uppfattningar om begreppet kunskap

Vi har upptÀckt att det finns otroligt mÄnga olika studier om vad kunskap Àr men vad vi har erfarit Àr det fÄ studier som belyser vad eleverna anser att kunskap Àr. VÄrat syfte med denna studie Àr att beskriva och skapa en förstÄelse för hur elever i grundskolans Är nio uppfattar begreppet kunskap och den kunskap som skolan förmedlar. I bakgrunden belyser vi olika kunskapssyner och genom att intervjua ett antal olika elever sÄ har vi fÄtt ta del av deras syn pÄ kunskap. Resultatet av vÄr undersökning visade att eleverna var överens om att alla mÀnniskor Àr kunniga men pÄ olika sÀtt och att allt man egentligen vet Àr nÄgon slags kunskap. Eleverna ansÄg Àven att det finns olika sorters kunskap, praktisk och teoretisk.

Utanförskap i förskoleklass : En kvalitativ studie kring pedagogers bild av elever i utanförskap

Pedagogers vision Àr att alla elever ska fÄ uppleva trygghet och tillhörighet under sin utveckling i skolan, verkligheten ser dessvÀrre inte ut sÄ för alla. För mÄnga elever handlar skolans vardag om att man Àr en osynlig elev, nÄgon som ingen annan ser och vars enda mÄl Àr att komma in i gemenskapen.    Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur verksamma pedagoger i förskoleklass definierar begreppet utanförskap, vilka orsaker som ligger till grund för utanförskap, samt hur de arbetar inom detta omrÄde.VÄr studie grundar sig pÄ en kvalitativ forskningsintervju. Resultatet visar att pedagogernas definition av utanförskap Àr nÀr nÄgon inte kÀnner grupptillhörighet eller Àr delaktig pÄ samma villkor som de övriga i gruppen. En vanlig orsak till utanförskap menar de Àr bristande social kompetens sÄsom olika kommunikationssvÄrigheter. Det framkommer att pedagogerna frÀmst arbetar med gruppstÀrkande samarbetsövningar för att frÀmja trygghetskÀnslan hos eleverna..

Ska det vara sÄ svÄrt att ta det lugnt en stund? : - om svÄrigheten att bemöta barns behov av lugn och ro i den moderna förskolemiljön

I min essÀ beskriver jag den öppna miljön, med ett modernt och nytÀnkande arbetssÀtt som blir allt vanligare inom förskolan. I den nya moderna förskolan öppnas innemiljöerna upp allt mer för att skapa möjligheter till ett ökat samspel och lÀrande mellan barnen. Pedagogiken sÀger att vi pedagoger ska bygga miljöer och inspirera barnen till att sjÀlva söka kunskap, men hÀr anser jag att det finns barn som fÄr problem. MÄnga barn har svÄrt att anpassa sig till den stora barngruppen och utmÀrker sig för att vara "stökiga" eftersom de inte klarar av att sortera alla sinnesintryck runt omkring sig. Jag ser att barn med koncentrationssvÄrigheter blir allt vanligare inom förskolan och Àr orsakat av miljön de befinner sig i.

Skolsituation och lÀrande

Vi lever idag i ett mÄngkulturellt samhÀlle och detta mÀrks inte minst i dagens skola dÀrungdomar med olika kuiturella bakgrunder möts utifrÄn olika förutsÀttningar. Alla elever idagens svenska skola lever i en vardag fylld med massor av pÄverkan ifrÄn olika kulturer ochifrÄn olika mÀnniskor. Skolan Àr ocksÄ en del utav det mÄngkuiturella samhÀllet dÀr eleverdagligen med olika kulturella bakgrunder möts och samspelar med varandra. Alla elever iskolan matas hela tiden med intryck av olika slag och pÄverkan frÄn olika hÄll i omgivningen,till exempel frÄn lÀrare, kamrater och förÀldrar. Med denna studie vill vi belysa hur elevermed invandrarbakgrund i den svenska skolan ser pÄ sin skolsituation och sitt lÀrande.

SamhÀllsinformation eller sjÀlvpresentation? : En förvaltningsdiskurs i förÀndring

Syftet med vÄr uppsats Àr att diskutera hur SME bör agera pÄ den egyptiska marknaden för att göra framgÄngsrika affÀrer. Detta genom hÀnsyn till kulturella skillnader, nÀtverksbyggande samt personliga relationer. Syftet Àr att alla företag inte ska behöva göra samma misstag frÄn grunden utan kunna ta lÀrdom av de fakta som finns och de misstag som andra redan gjort.Detta Àr en kvalitativ studie dÀr vi samlat in data med hjÀlp av mestadels semi- strukturerade intervjuer dÀr vÄra respondenter sjÀlva fÄtt berÀtta vad de anser vara relevant. Intervjupersonerna har erfarenheter frÄn internationell försÀljning, Egypten samt politiska uppdrag vilket har gett oss en djup kunskap angÄende den Egyptiska affÀrskulturen.Som en slutsats har vi arbetat fram en modell som kÀnnetecknar det vÀsentliga nÀr ett företag gör affÀrer i Egypten och baseras pÄ de slutsatser vi kommit fram till. Vi har enats om att den personliga relationen Àr extremt viktig för att göra affÀrer i Egypten varför det Àr grundstenen i modellen.

<- FöregÄende sida 56 NÀsta sida ->