Sök:

Sökresultat:

19722 Uppsatser om En bok för alla - Sida 40 av 1315

Tecken som stöd vid barns sprÄkutveckling. : Fem förskollÀrares erfarenheter och strategier om tecken som stöd i förskolan.

Redan vid tidig Älder börjar mÀnniskan att bearbeta sprÄket och vi utvecklar det genom att anvÀnda alla vÄra sinnen samt i rika kommunikations vÀrldar. Syftet med studien Àr att belysa vad fem förskollÀrare har för erfarenheter och strategier om och hur tecken som stöd Àr ett hjÀlpmedel för barnets sprÄkutveckling. DÄ alla barn utvecklas i olika nivÄer, det vill sÀga att en del barn lÀr sig att tala tidigt i livet medan andra barn tar tid pÄ sig. DÀrför behövs olika hjÀlpmedel och Àven kunskaper hos de vuxna för att kunna möta alla barns olika men ÀndÄ unika behov. Som metod till denna studie har vi anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning dÄ vi har intervjuat fem förskollÀrare med hjÀlp av ljudinspelning.

Rörelseaktivitet i klassrummet : ? en studie om lÀrares uppfattningar av Röris

VÄrt syfte med studien var att undersöka huruvida lÀrare i grundskolans tidigare Är som anvÀnder sig av rörelseprogrammet Röris i klassrumsmiljö upplever att det har inverkan, och i sÄ fall hur, pÄ barns koncentration och motorik. Vi utgick ifrÄn frÄgestÀllningarna hur lÀrare anvÀnder sig av Röris, om lÀrare upplever att behovet av Röris Àr lika för alla, hur lÀrarna upplever att det pÄverkar barns koncentration och motorik, om de ser samband mellan koncentration, motorik och inlÀrning samt huruvida Röris Àr vÀlinvesterad tid enligt lÀrarna. TillvÀgagÄngssÀttet för att besvara vÄra frÄgestÀllningar var av kvalitativ art, dÀr sex lÀrare frÄn tvÄ skilda skolor i sydöstra Sverige intervjuades. Resultatet i denna studie visar att lÀrarna anvÀnder sig av Röris för att göra avbrott i lÀngre lektionspass nÀr koncentrationen tryter. Resultatet pÄvisar vidare att alla har nytta av Röris. LÀrarna var av den uppfattningen att Röris hade en mycket god inverkan pÄ barnens koncentration och sÄg klara fördelar med att praktisera Röris.

Matematikundervisningen: en del i nÄgot större eller en egen verksamhet?

Syftet med undersökningen Àr att försöka skapa en bild av hur nÄgra lÀrare ser pÄ matematikundervisningen, Àr den en del av den övriga undervisningen eller Àr den en egen verksamhet, ser lÀrarna nÄgra fördelar med att integrera matematiken med övrig undervisning och hur ser lÀrarna pÄ begreppet Àmnesintegration. Intervjuer har varit den metod som anvÀnts och resultatet har analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys. De intervjuade lÀrarna beskriver alla vikten av att föra samman matematikundervisningen med övrig undervisning och har olika sÀtt att göra detta pÄ och gör det i olika hög utstrÀckning. Yttre pÄverkan sÄvÀl som egen planering upplevs vara hinder till integration mellan matematik och övriga Àmnen. Alla intervjuade lÀrare Àr eniga om att matematiken egentligen Àr en del i nÄgot större men att den i skolan ofta kan upplevas som en egen verksamhet..

Förskolan - en arena för kvinnor? : Pedagogers och barns uppfattningar om jÀmstÀlldhet och hur det Äterspeglas inom förskolan

Syftet med vÄr studie har varit att ge en ökad förstÄelse för pedagogers syn pÄ och hur verksamheten i förskolan formas utifrÄn ett jÀmstÀlldhetsperspektiv. Vidare valde vi att studera hur barn i förskolan uppfattar jÀmstÀlldhet. Vi valde att utföra vÄr studie med en kvalitativ forskningsmetod bestÄende av intervjuer enskilt och i grupp. Vi intervjuade bÄde pedagoger och barn för att nÄ vÄrt syfte. Resultatet av intervjuerna med pedagogerna var att de tyckte det var svÄrt att arbeta med jÀmstÀlldhet dÄ verksamheten anses som en arena för kvinnor.

ÅngfĂ€rjestationen i Helsingborg : en analys av byggnadens vara eller icke vara

Uppsatsen handlar om ÅngfĂ€rjestationen i Helsingborg som byggdes 1898. Syftet Ă€r att undersöka den debatt som pĂ„gĂ„r i Helsingborg angĂ„ende om man ska riva eller bevara byggnaden. Genom frĂ„gestĂ€llningarna efterstrĂ€var jag att ta reda pĂ„ vilka argument och ord som förts fram i debatten samt om orden har nĂ„gon betydelse i sammanhanget.Metoden som anvĂ€nds för att fĂ„ svar pĂ„ frĂ„gorna Ă€r diskursanalys samt den analysmodell som Jennie Lippner utvecklat. De tre grupper som undersökts, politiker, kommun-tjĂ€nstemĂ€n samt allmĂ€nhet, uttrycker sig alla pĂ„ liknande sĂ€tt med vĂ€lformulerat sprĂ„k och vĂ€l valda argument. De diskurser som kunnat urskiljas Ă€r den modernistiska, ekonomiska samt antikvariska.

NödbostÀder pÄ Kungsholmen

Kommunen Àr enligt lag ansvarig för goda bostÀder Ät alla, men med Stockholms nuvarande markanvisningspolicy Àr det mycket svÄrt att producera bostÀder Ät lÄg- och medelinkomsttagare.Jag föreslÄr att vi inför en ny policy för markanvisning, dÀr fokus ligger pÄ att uppnÄ lagstadgade mÄl för kommunernas bostadspolitik. IstÀllet för att fokusera pÄ högsta försÀljningsvÀrde, flyttas fokus till att erbjuda alla bostad. Den exploatör som pÄ bÀst sÀtt kan tillgodose Stockholms utbud av bostÀder för samtliga samhÀllsgrupper tilldelas marken.Som ett förslag till att förse de som absolut mest akut behöver bostad med just det har jag ritat ett hus med 53 smÄ lÀgenheter som hyrs ut under maximalt ett Är.LÀgenheterna tilldelas genom beslut av Socialstyrelsen personer som inte har möjlighet att skaffa bostad pÄ annat sÀtt. I vissa fall Àr det en annan myndighet den som stÄr för kostnaderna, oftast gör den boende det sjÀlv.Eftersom inte alla har eget bohag, sÄ gÄr det att hyra eller köpa möbler och husgerÄd i andrahandsaffÀren i gatuplan - eller hyra ett möblerat rum och dela med andra.De korta hyrestiderna medför mycket flyttande och dÀrför blir logistiken viktig. Hiss med entré direkt frÄn utsidan och dubbla trapphus gör det lÀttare att bÀra upp sÀngar utan att göra sig illa.

LÀrares livsvÀrld. Fyra lÀrares förutsÀttningar att arbeta med elever med autismspektrum i en förÀndrad skola för alla

Syfte: I och med en förÀndring i skollagen den 1 juli 2011 tillhör elever med autismspektrumtillstÄnd, utan utvecklingsstörning, grundskolan och inte lÀngre sÀrskolan. Denna förÀndring i lagtexten innebÀr stora förÀndringar för innebörden av ?en skola för alla? och förutsÀttningar för en sÄdan, dÀrav anvÀndningen av ?en förÀndrad skola för alla?.Syftet med studien Àr att undersöka hur förÀndringen gÀllande elever med autismspektrum i skollagen upplevs av fyra lÀrare i grundskolan och hur lagÀndringen pÄverkar deras arbete med att erbjuda en inkluderande verksamhet. Uppsatsen fokuserar lÀrarnas beredskap, instÀllning och kunskap med fokus pÄ hur detta pÄverkar deras lÀrarroll i en förÀndrad skola för alla. Teori: Studien Àr hermeneutisk inspirerad med inslag av livsvÀrldsfenomenologi.Metod: Fyra fördjupade samtalsintervjuer med lÀrare som har elever med autismspektrumtillstÄnd i sina klasser har genomförts.

Human Dynamics : Gynnar förhÄllningssÀttet elever med koncentrationssvÄrigheter?

Examensarbetet ger lÀsaren en inblick i förhÄllningssÀttet och verktyget Human Dynamics. I arbetet jÀmförs annan forsknings syn pÄ en gynnsam lÀrandemiljö för barn med koncentrationssvÄrigheter med Human Dynamics teori.Syftet har varit att undersöka om förhÄllningssÀttet Àr fördelaktigt för elever med koncentrationssvÄrigheter.Undersökningen, som Àr baserad pÄ intervjuer med kvalitativ inriktning, visar exempel pÄ hur pedagoger anvÀnder verktyget i praktiken samt hur de uppfattar barn med koncentrationssvÄrigheter och deras behov. Respondenterna Àr positiva till Human Dynamics och menar att förstÄelsen för olikheter och insikter om sig sjÀlv har hjÀlpt dem att se olika individers behov pÄ ett annat sÀtt Àn tidigare.Slutsatsen Àr att Human Dynamics teori Àr förenlig med annan forskning och gynnsam för alla individer, men kunskapen löser inte alla svÄrigheter utan specialpedagogiska ÄtgÀrder Àr nödvÀndiga i vissa fall..

LÀrstilar - en vÀg mot individualisering

Syftet med vÄr undersökning var att kartlÀgga elevers lÀrstilar samt att ta reda pÄ elevers upplevelse av att ha fÄtt veta sin lÀrstil. Vi har anvÀnt oss av en lÀrstilsanalys för att kartlÀgga lÀrstilarna och kvalitativa intervjuer för att ta reda pÄ elevernas upplevelser. Undersökningen genomfördes vÄrterminen 2005 i en gymnasieklass och i en grundskoleklass i LuleÄ kommun. I vÄr undersökning kom vi fram till att elever har olika sÀtt för att lÀra sig pÄ bÀsta sÀtt. Vi mÄste dÀrför som lÀrare anpassa vÄr undervisning sÄ att den passar alla elevers olika sÀtt att ta till sig och bearbeta information.

NyanlÀnda elevers möten med den svenska skolan

Syftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ hur nyanlÀnda elever upplever mötet med den svenska skolan. Hur upplever de lÀrarna, skolsystemet, kamraterna och det nya samhÀllet? Mycket spelar in nÀr man Àr ny i ett land. För mÄnga av dessa elever har livet vÀnds upp och ner. De har kommit lÄngt bort frÄn det de kÀnde till, och nu kommit till nÄgot helt nytt som de aldrig tidigare mött.

SjÀlvbild - en viktig del i undervisningen :   LÀrares uppfattningar och arbete kring strÀvansmÄlet att eleverna ska utveckla en positiv sjÀlvbild i Àmnet idrott och hÀlsa.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka om och hur man i grundskolans tidigare Är arbetar med elevernas sjÀlvbild under lektionerna i idrott och hÀlsa. För att fÄ svar pÄ detta anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervju med fem stycken lÀrare som alla undervisar i Àmnet idrottt och hÀlsa i grundskolans tidigare Är. LÀrarna som blev intervjuade var alla utbildade lÀrare i idrott och hÀlsa och var frÄn fyra stycken olika skolor frÄn tvÄ olika kommuner.Resultatet visade att samtliga lÀrare tycker det Àr oerhört viktigt att jobba med elevernas sjÀlvbild i idrott och hÀlsa men att de tyvÀrr kÀnner att de har alldeles för lite tid till allt som ska hinnas med under lektionerna. Det framkom i undersökningen att alla lÀrarna ansÄg att de stÀndigt jobbade med elevernas sjÀlvbilder under lektionerna. Man jobbar med elevens sjÀlvbild genom att försöka stÀrka eleven och lyfta fram den med positiv feedback.

"Om vi inte anvÀnder oss av deras sprÄk sÄ kommer vi ingen chans att bli lyssnade pÄ" : Vad Àr ekoturism och hÄllbarhet för Costa Rica?

Synen pÄ skolor varierar, och dÀrmed synen pÄ dess elever. NÀr elever pÄ en lÄgpresterande skola överförs till en högpresterande skola blir det liv pÄ förÀldrar som anser att nivÄn kommer att sjunka. IstÀllet började de lÄgpresterande eleverna att prestera bÀttre. Denna sekvens i svensk utbildningshistoria Àr en del av debatten angÄende förvÀntningar, ett forskningsomrÄde som startades upp av Robert Rosentahl pÄ 60-talet och som domineras av tanken att elever presterar bÀttre med höga förvÀntningar. FörvÀntningsteorier finns idag nÀrvarande som en viktig del i Skolverkets riktlinjer, och som del av dessa teorier Àr motivation en essentiell del.

FörgÀnglighet

Syftet med min uppsats Àr att jag vill pÄminna om mÀnniskans egen förgÀnglighet. Jag vill upplysa att allting lever under samma princip. FörgÀngligheten finns i allt, att allting Àr understÀndig förÀndring och att det bara Àr en frÄga om olika lÄng tid innan allt försvinner. Jag vill att mÀnniskan ska bli mer pÄmind om att allt och alla, mÀnniskor, naturen, och alla ting lever undersamma principer och pÄ sÄ sÀtt inte Àr sÀrskilt skilda frÄn varandra.Jag vill pÄvisa hur förgÀngligheten har analyserats och analyseras, samt ge en inblick i vad förgÀnglighetsteori handlar om. FörgÀngligheten har flitigt avbildats inom konsten.Jag kommer undersöka varför tvÄ betydelsefulla konstnÀrer har arbetat med förgÀngligheten och jÀmföraderas tolkningar.

Den fysiska miljöns utformning pÄ gruppboenden för personer med demenssjukdom : -en observationsstudie

Bakgrund: Schizofreni förekommer i hela vÀrlden, i alla kulturer och bland alla folkslag.Cirka en procent av alla mÀnniskor lider av schizofreni. Sjukdomen Àr ofta förenad med olikaproblem sÄ som ekonomi, sociala relationer och jobb.Syftet: Syftet med studien var att beskriva hur personer som lider av schizofreni upplever sinasymtom. Hur mÀnniskor med schizofreni upplever sina symtom och hur symtomen pÄverkarderas livsvÀrld.Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturstudie dÀr fyra sjÀlvbiografier lÀstes ochanalyserades.Resultat: De fem huvudkategorierna som framkom i studien var: kÀnsla att behöva skydda sigoch/eller andra, kÀnsla av att leva i overklighet, kÀnsla av hjÀlplöshet och undergivenhet,kÀnsla av skuld och/eller skam och kÀnsla av trygghet.Resultatet av studien visade hur komplex denna sjukdom Àr. Personer som lider av schizofreniupplever sig oftast oförstÄdda, förbisedda som mÀnniskor och att de inte ges möjlighet till attdelta i gemenskap, dÄ det av resultatet framgÄr att de bÄde drar sig undan sjÀlva och derastidigare vÀnner tar avstÄnd viket leder till isolering och utanförskap.Slutsats: Schizofrena symtom upplevdes pÄ mÄnga olika sÀtt och symtomen hade storpÄverkan pÄ det dagliga livet. Symtomen blev de sjuka personernas verklighet och deraslivsvÀrld.

Anpassad integrering

Dagens skola ska arbeta för att bli ?en skola för alla?. Det ligger stĂ€ndig fokus pĂ„ att integrera elever med funktionshinder med icke-funktionshindrade elever. Ämnet idrott och hĂ€lsa Ă€r ett kĂ€nsligt Ă€mne dĂ€r det inte Ă€r lika lĂ€tt att vara en anonym elev med svĂ„righeter. Idrott och hĂ€lsa Ă€r utpekande och det blir vĂ€ldigt synligt för resten av en klass om en elev Ă€r lite ?svagare?.

<- FöregÄende sida 40 NÀsta sida ->