Stroke är en världsomfattande sjukdom som orsakar många dödsfall men leder även till funktionsnedsättningar. Att drabbas av stroke innebär för de flesta att deras livs-kvalité försämras. Forskning visar att livskvalitén kan öka, genom stöd från den stro-kedrabbades omgivning, som består av anhöriga och vänner men inkluderar även vårdpersonalen. Syftet med studien är att få kunskap om hur vårdpersonalen inom akut och hemsjukvården upplever att de kan stödja strokepatienten samt vilken funk-tion stödjandet kan ha. Till detta finns ett delsyfte angående någon specifik omvård-nadsmodell som kan tänkas användas inom vården av strokepatienter.

Sverige har skrivit under Förenta Nationernas barnkonvention (1989) och är därmed skyldigt att göra sitt yttersta för att följa den. Konventionen beskriver barns rättigheter, varav en av dessa är delaktighet och en annan är omsorg och skydd. Dessa två upplevs ibland krocka med varandra, inte minst inom socialtjänstens verksamheter där denna bedömning kan bli aktuell.Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa barns delaktighet i samband med socialt stöd för familjeproblematik. För att få kunskap om detta gjordes åtta halvstrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom socialtjänstens del Råd & Stöd. Intervjuerna har tolkats utifrån en hermeneutisk ansats och metod samt analyserats utifrån de två teorierna, Harts delaktighetsstege (1992) och Empowerment.Resultatet framhåller att det finns tre olika sätt att se på barns delaktighet bland studiens informanter samt att arbetet med att delaktiggöra barn även görs på tre olika sätt, vilket anpassas från fall till fall.

Arbetsmarknadens villkor skapar behov av kompetens utöver den rent yrkesmässiga. Reell kompetens avser en persons totala kunskap och kapacitet, även sådan som inte går att validera. Allt lärande förändrar därför en persons kompetens, men vissa typer av kunskap är starkt förknippad med specifika situationer. Transformativt lärande medför förändringar i personens identitet och resulterar i en personlighetsintegrerad kunskap som individen bär med sig mellan olika sammanhang och situationer. Omvälvande livshändelser eller undervisning som utmanar tidigare kunskap kan utgöra startpunkter för transformativt lärande.

Vi var intresserade av att utforska ämnet psykisk ohälsa utifrån ett sjuksköterskeperspektiv. Vi fann det intressant att fokusera på den lättare psykiska ohälsan eftersom den på senare tid har uppmärksammats alltmer i media och även ökat som samhällsproblem. Som blivande sjuksköterskor var vi intresserade av omvårdnaden av dessa patienter och arbetet inriktades på primärvården eftersom de i första hand söker hjälp där. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilken omvårdnad en sjuksköterska inom primärvården bör ge till patienter med lättare psykisk ohälsa. Vi valde att göra en litteraturstudie med utgångspunkt från en induktiv metod.

Introduktion: Det framställs att det idag råder brist på sjuksköterskor inom vården och sjuksköterskor har inte tid att utföra sina arbetsuppgifter. Det beskrivs i media att sjuksköterskor avslutar sin anställning på grund av otillfredsställande arbetsvillkor. Att vara sjuksköterska innebär att främja hälsa och förebygga ohälsa hos patienter. Sjuksköterskans yrke styrs av olika lagar och förordningar. En lag som ingår för sjuksköterskors yrkesutövning är patientsäkerhetslagen.

Jag har i denna kvalitativa uppsats studerat föräldrars inställning till ungdomars minskade alkoholkonsumtion i Öckerö kommun. Öckerö kommuns drogvaneundersökningar, som görs på den enda kommunala högstadieskolan, visar på att de ungdomar som inte druckit alkohol har ökat med 70 procent från år 2003. Mitt syfte med studien är att ta reda på vad det är som har gjort att ungdomarnas alkoholdrickande minskat med utgångspunkt i föräldrarnas attityder och handlande. Jag ska även titta på eventuella skillnader vad det gäller barnets kön. Studien bygger på empiriskt material från fem intervjuer med föräldrar till barn som går i nian nu men föräldrarna har även äldre barn.

Studien syftar till att förklara hur vägledningssamtal praktiseras inom tre valda verksamheter ? gymnasieskolan, Arbetsförmedlingen samt Arenan (introduktionsprogram), utifrån verksamma studie- och yrkesvägledares upplevelser. Fokus ligger på (1) hur utformning i form av målsättning, målgrupp och yrkesbeskrivning påverkar samtalet, (2) hur sökandes behov påverkar samtalet samt (3) hur vägledarna motiverar val av vägledningsmetod.Intervjuer genomfördes med verksamma vägledare inom verksamheten och vald analysmetod för data var analys av meningsinnehåll. Teoretiska utgångspunkter för studien var ?samtalstyper? samt fem vägledningsmodeller vilka är välkända inom vägledningsområdet.Resultatet visade att på Arbetsförmedlingen påverkades samtalet starkt av målsättning.

Att arbeta som personlig assistent innebär att vara delaktig i den funktionshindrades dvs, brukarens dagliga livsföring, under de tider på dygnet denne behöver det. Det finns både positiva och negativa upplevelser av yrket som personlig assistent. De positiva är att yrket ger både mening och ansvar. Yrket upplevs även som tillfredsställande genom att vara till nytta och glädje för en annan människa. De negativa upplevelserna av yrket som personlig assistent innebär bland annat att arbetet innebär mycket ensamarbete, är lågt avlönat, fysiskt tungt och slitsamt samt att föräldrar och anhöriga till brukaren kan uppfattas som krävande.Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka trivselfaktorer som finns bland personliga assistenter samt även undersöka hur dessa assistenters olika perspektiv på yrket påverkar trivseln.

Det här är en kvalitativ studie om medarbetarskap som har genomförts på specialförlossningen på Östra sjukhuset i Göteborg. För att genomföra studien har sammanlagt sju kvalitativa intervjuer genomförts, sex med medarbetare och en med vårdenhetschefen. Metoden för att genomföra studien har utgått ifrån hermeneutiken, och jag har intagit ett interpretativt/konstruktionistiskt förhållningssätt till studien.Syftet med studien är att analysera och få kunskap kring hur intervjupersonerna på den undersökta avdelningen upplever sitt medarbetarskap, med betoning på ansvar, påverkan och delaktighet samt kompetensutveckling. Jag vill också undersöka hur chefen på avdelningen kan ge förutsättningar för ett aktivt medarbetarskap.Resultatet karakteriseras av olikheter i synsätt. I en diskussion om ansvar så finns en stark koppling till patientansvar.

Syftet; var att undersöka hälsopedagogers upplevda hinder och möjligheter i sitt arbete med fysisk aktivitet på recept, FaR. Metod: en kvalitativ ansats, med fyra halvstrukturerade intervjusamtal utfördes i omkring 60 minuter utifrån en intervjuguide. Urval: ett intensitetsurval genomfördes och består av informanter verksamma inom FaR en längre tid. Dataanalys: intervjumaterialet bearbetades med tematisk analys, där kodningsförfarande så småningom ledde fram till identifierande av teman, därefter framställdes berättelser. Resultat: resultatet visade att hälsopedagoger fungerar som en hjälp till självhjälp till personer som har fått FaR.

SammanfattningExamensarbete, Human Resource Management, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Kalmar. VT 2013Bakgrund: Personalen är en resurs som besitter mycket kunskap som ofta inte framförs till ledningen. När anställda bidrar till organisationens utveckling ökar även deras arbetsmoral och organisationens finansiella resultat förbättras. Nya tjänster, produkter och förbättringar som konkurrenter inte har kan skapas genom att utnyttja den kunskap personalen besitter.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur organisationer kan tillvarata personalens förslag till förbättring för att utveckla organisationen. Vi vill också bidra till kunskap inom området som behandlar personalens möjligheter att bidra till utveckling inom organisationer.Metod: Vi har valt att använda oss av en induktiv ansats för att få bättre förståelse för problemet och för att det är mest lämpligt i förhållande till problemets karaktär.

Sjuksköterskeyrket är av tradition ett kvinnodominerat yrke och än idag utgörs ca 90 % av sjuksköterskekåren av kvinnor. En av de mest utsatta grupperna för långtidssjukskrivning relaterad till psykisk ohälsa är personal inom vård- och omsorg, däribland sjuksköterskor. De senaste 15 åren har en ökning av den här typen av långtidssjukskrivning skett och det är tydligt att kvinnor har drabbats i högre grad än män. Det går också att se att mycket i rollen som sjuksköterska påminner om den traditionella kvinnorollen, där en egenskap som premieras är att vara mer uppmärksam på andras behov än på sina egna. Syftet med det här arbetet har varit att undersöka vilka strategier det finns för att stödja sjuksköterskor att utveckla en yrkesroll som bevarar deras psykiska hälsa samt att ta reda på hur dessa strategier bidrar till detta.

Telefonrådgivning inom hälso- och sjukvård är ett område som under de senaste åren blivit allt vanligare, både rikstäckande såsom Sjukvårdsrådgivningen och lokalt inom t.ex. primär- vård. Idag, år 2011, kan nästan alla invånare i Sverige nå hälso- och sjukvården via telefon genom att ringa kortnumret 1177. Sjuksköterskors arbetsuppgifter inom telefonrådgivning innebär att bedöma vårdbehov, ge egenvårdsråd, ge stöd och information, utbilda samt rekom-mendera och samordna vårdresurser. Syftet med detta examensarbete var att belysa sjuksköterskors upplevelser av arbete med telefonrådgivning inom hälso- och sjukvård genom att ställa frågorna: vilka svårigheter och begränsningar finns det i telefonrådgivning inom hälso- och sjukvård och vilka strategier och stöd använder sig sjuksköterskor av för att kom-pensera dessa svårigheter och begränsningar? Examensarbetet är en litteraturstudie baserad på tolv vetenskapliga artiklar.

This is an ethnographically inspired study focusing on multilingualism in a Swedish preschool setting. The purpose of the study was to find out how the children perceived their multilingualism and how it was expressed by the children in the interaction with teachers and peers. The research questions were as follows: How is the multilingualism expressed in the day to day interaction in preschool? What significance does the daily interaction with peers and educators have for the children?s perceptions of their multilingualism? How do the children perceive their multilingualism and the value in their multilingual abilities?  To answer these question methods inspired by ethnographical studies were used, namely participant observation and semi-structured interviews with the children.   Theory was used from two areas; childhood sociology as theorized by Corsaro with the ideas of peer cultures and interpretive reproduction, and the sociology of language with the theory of collaborative Empowerment as introduced and developed by Cummins. The children in the study were seen as social actors who are important here and now and who contribute to the development of society.   The study showed that the multiple languages were visible in the preschool, but that the Swedish language was upheld as the norm and the language of communication; no children were recorded playing in their ?home language? during interaction with other children.

Syftet; var att undersöka hälsopedagogers upplevda hinder och möjligheter i sitt arbete med fysisk aktivitet på recept, FaR. Metod: en kvalitativ ansats, med fyra halvstrukturerade intervjusamtal utfördes i omkring 60 minuter utifrån en intervjuguide. Urval: ett intensitetsurval genomfördes och består av informanter verksamma inom FaR en längre tid. Dataanalys: intervjumaterialet bearbetades med tematisk analys, där kodningsförfarande så småningom ledde fram till identifierande av teman, därefter framställdes berättelser. Resultat: resultatet visade att hälsopedagoger fungerar som en hjälp till självhjälp till personer som har fått FaR.