Sök:

Sökresultat:

797 Uppsatser om Empiriskt själv - Sida 11 av 54

Skam- och skuldbenÀgenhet hos patienter med social fobi

Skam och skuld Àr tvÄ emotioner som empiriskt kopplats ihop med en rad olika psykopatologiska tillstÄnd, sÄsom depression, Ängest, tvÄngssyndrom och social fobi. För att undersöka skam- och skuldbenÀgenhet hos klienter med social fobi samt studera om behandling med KBT pÄverkar graden av dessa emotioner distribuerades the Test of Self-Conscious Affect (TOSCA) hos 67 patienter med social fobi samt hos 73 friska studenter i en kontrollgrupp. Resultaten visar ingen skillnad i skambenÀgenhet, men för skuldbenÀgenhet visade kontrollgruppen högre vÀrden Àn den kliniska gruppen. SkambenÀgenheten hade minskat signifikant efter behandling med individuell KBT. För skuldbenÀgenhet visades ingen skillnad efter behandling.

Ledarstilens betydelse för samordnad utveckling

Organisationers krav pÄ stÀndiga förbÀttringar har lett till att investeringar inomIS/IT har ökat samtidigt som det finns ett missnöje med frÄnvaron av tydligaffÀrs- och verksamhetsnytta och antalet krisprojekt ökar. Trots det framstÀllsIS/IT ofta som den stora möjliggöraren till ökad konkurrenskraft och paradoxaltnog ökar investeringarna i takt med att jakten pÄ allt bÀttre resultatet skaÄstadkommas med mindre resurser. Det rÀcker inte lÀngre att ?springa fortare?Àn konkurrenterna utan man mÄste Àven arbeta smartare och placera sig rÀtt, ettspel som krÀver bÄde kunskap, kompetens, erfarenhet och intuition. Inom enverksamhet existerar ett antal sammansatta förhÄllanden och beroenden ochverksamheters komplexitet ökar i takt med organisationernas kontinuerligautveckling.

?Jag Àr miljövÀnlig eftersom jag reser kollektivt? ? KollektivresenÀrers sjÀlvperception, handlingsberedskap och medias möjliga pÄverkan.

Följande arbete Àr en beteendevetenskaplig studie som avser att empiriskt undersöka kollektivresenÀrers attityder och beteenden gentemot miljön. Studien bygger pÄ en enkÀtundersökning dÀr 199 kollektivresenÀrer deltog. För att stÀrka vÄra resultat anvÀnder vi oss av tre huvudteorier; teorin om sjÀlvperception ? det vill sÀga huruvida respondenterna uppfattar sig sjÀlva som miljövÀnliga dÄ de reser kollektivt; teorin om handlingsberedskap ? det vill sÀga vilka handlingar respondenterna sÀger sig vilja utföra kring ett visst objekt, till exempel kring miljön; samt teorier om medias möjliga pÄverkan pÄ respondenternas beteende. Resultaten visar att kollektivresenÀrerna ser sig sjÀlva som miljövÀnliga individer dÄ de reser kollektivt och att de har en handlingsberedskap, alltsÄ en vilja att utföra miljövÀnliga handlingar.

EN KVINNAS HÄLSA - en studie av mödravĂ„rdens tillgĂ€nglighet i Kina

Denna studie behandlar mödravÄrden i Kina och med bas i empiriskt material i form av skrivna kÀllor Àmnar studien visa pÄ mönster i fördelningen av resurser i landet. Detta genom en undersökning av mödravÄrd samt denna vÄrds tillgÀnglighet för kvinnorna i landet. Detta mönster analyseras sedan mot tre teoretiska perspektiv; konvergens/ divergens, urban bias och relative deprivation för att se vilket av dessa perspektiv som bÀst förklarar tillgÀngligheten av mödravÄrd. Studien visar pÄ stora skillnader mellan regioner och individer och drar slutsatsen att trots att stora skillnader kan iakttas mellan stad och landsbygd, finns det ocksÄ betydande skillnader inom regioner. Privatiseringen av hÀlsovÄrden under de senaste decennierna har gjort att vÄrdens tillgÀnglighet i allt större utstrÀckning Àr beroende av den enskilde individens ekonomi snarare Àn dennes geografiska position..

Hur pÄverkar belöningar sÀljares motivation i smÄ organisationer? : En fallstudie av en liten organisation respektive mikroorganisation inom försÀljningsbranschen

??FörsÀljningsbranschen anvÀnder sig av bÄde monetÀra och icke-monetÀra belöningar, vilka kan bidra till att fÄ sÀljare motiverade. En fallstudie har genomförts pÄ ett försÀljningsföretag. Empiriskt material samlades in genom intervjuer med sju sÀljare i tvÄ smÄ organisationer, varav fyra i en liten organisation och tre i en mikroorganisation. FrÄgestÀllningen i studien var att förklara hur sÀljarna i den lilla organisationen samt mikroorganisationen motiverades av monetÀra och icke-monetÀra belöningar för att sedan förklara om det förekom skillnader mellan sÀljarnas motivation av belöningar beroende pÄ organisationens storlek.

Den stÀndiga strÀvan - Ett lÀrarperspektiv pÄ rÀttvis betygssÀttning

Denna studies syfte Àr att undersöka och problematisera hur betygssÀttningen i skolan kan göras mer rÀttvis. Detta görs utifrÄn ett empiriskt underlag bestÄende av intervjuer med sex gymnasielÀrare i samhÀllskunskap. Intervjuerna analyseras utifrÄn en teoretisk utgÄngspunkt om vad rÀttvis betygssÀttning bestÄr i och vilka krav detta stÀller pÄ lÀraren. Resultatet visar att lÀrarna tvivlar pÄ att betygen Àr rÀttvisa. LÀrarnas eget synsÀtt pÄ rÀttvisa gÄr bortom formella krav pÄ likvÀrdighet och opartiskhet.

Svensk sÀkerhetspolitik : en sammanhÀngande politik?

Under kalla kriget fanns stora skillnader mellan den deklarerade svenska sÀkerhetspolitiken och det faktiska handlandet. Problemformuleringen lyfter frÄgan om Àven nutida svensk sÀkerhetspolitik innehÄller betydande diskrepanser. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka korrelationen mellan proposition 2008/09:140 ? ett anvÀndbart försvar och proposition 2010/11:111 - Svenskt deltagande i den internationella militÀrainsatsen i Libyen. Med utgÄngspunkt i ett antal empiriskt bevisade smÄstatsbeteenden som syftar till ökat inflytande och dÀrmed, för en liten stat i Europa som Sverige, ökad makt analyseras propositionerna.

Sex- och samlevnadsundervisning -undervisning och förhÄllningssÀtt pÄ tvÄ skolor i Malmö

Vi har jÀmfört sex- och samlevnadsundervisningen pÄ tvÄ skolor i Malmö. Anledningen till att vi valde att undersöka detta var de mÄnga könsorden ute pÄ dagens skolor. En av skolorna som vi kallar för projektskolan har deltagit i ett projekt dÀr man börjar med undervisningen i Ärskurs fem. HÀr har man lektioner i detta Àmne en gÄng i veckan, i nÄgot som de kallar för vi-pass. Den andra skolan har vi döpt till jÀmförelseskolan och den har traditionell undervisning tio till elva veckor pÄ vÄren i Ärskurs Ätta i biologin.

En empirisk analys av orderflödet i limitorderboken

Denna uppsats analyserar dynamiken i orderflödet i limitorderboken pÄ Stockholmsbörsen utifrÄn unika data som gjorts tillgÀngliga tack vare ett samarbete mellan SIX AB och Lunds Universitet. Studien finner att sÄ vÀl orderlÀggning som handel pÄ Stockholmsbörsen uppvisar ett kraftigt autokorrelerat mönster vilket ligger i linje med vad tidigare studier funnit pÄ andra börser. Resultat frÄn tidigare teoretiska analyser finner att bid-ask spreaden snabbt ÄtervÀnder till sitt jÀmviktslÀge efter temporÀra fluktuationer d v s mean reversion. Detta resultat bekrÀftas empiriskt i denna studie. Vidare analyseras Àven utbudet och efterfrÄgan av likviditet samt dess relation till orderbokens tillstÄnd.

Mission Impossible - JÀmstÀlldhet vid Lunds universitet?

Uppsatsen Mission Impossible - JÀmstÀlldhet vid Lunds Universitet? syftar till att ge en sammanhÀngande bild av hur vi kan förstÄ varför Lunds universitets jÀmstÀlldhetspolicy inte har implementerats.Vi har utgÄtt frÄn existerande jÀmstÀlldhetsplan och lagstiftning för att i kontrast till tillgÀngligt empiriskt material bekrÀfta att jÀmstÀlldhet inte föreligger, och planen inte följts.Institutioner reflekterar mönster av fördelningsfördelar.Det finns skÀl att misstÀnka att jÀmstÀlldhet som frÄga reducerats för att detta rubbar status quo. Givetvis urholkar det kraften i demokratin om beslut fattade av vÄra valda församlingar ignorerasVi finner i uppsatsen att begreppet makt i sin klassiska definition inte rÀcker för att beskriva fenomenet vi stÀlls inför. Den yttersta makten, hör och hÀpna, Äterfinns inte hos agendaskrivare, och ej heller i sammantrÀdesrummet. Vad vi visar Àr att icke-handling styr över ekonomiska resurser, fasta tjÀnster, policybeslut pÄ Lunds universitet.5 nyckelord: implementering, icke-implementering, glastak, jÀmstÀlldhet, genus..

En region i förĂ€ndring - En studie om integrationsprocessen i Öresundsregionen

Uppsatsen tar avstamp i tidigare forskning om kulturella skillnader vid interaktion i Öresundsregionen. VĂ„r utmaning och ambition har varit att se vilka möjligheter som finns vid det grĂ€nsöverskridande samarbete mellan organisationer i regionen. För att kunna jĂ€mföra, dĂ„ och nu, utgĂ„r vi frĂ„n ett tidsperspektiv frĂ„n mitten av 1990-talet fram till idag. Uppsatsen kan ses som en kvalitativ fallstudie som Ă€r bĂ„de kumulativ och byggd pĂ„ intervjuer. Representanter frĂ„n de tvĂ„ organisationerna, HH-samarbetet och HH-Ferries, ingĂ„r i intervjuerna.

Vilken betydelse har investeringstakten för arbetslösheten? : En empirisk jÀmförande analys av arbetsmarknadens institutioner och kapitalstock

Denna uppsats prövar empiriskt kapitalstockens och arbetsmarknadens institutioners (AMI) betydelse för arbetslösheten pÄ kort och medellÄng sikt, utifrÄn keynesiansk och nykeynesiansk teoribildning. Uppsatsens huvudsakliga keynesianska teoretiska modell utgÄr ifrÄn antaganden om att arbetslösheten uppvisar hysteresis/persistens samt att NAIRU bestÀms endogent, till exempel utifrÄn ett antagande om att lönebildningen prÀglas av ömsesidighet. Phillipskurvan antas vara lÄngsiktigt icke-vertikal. Datamaterialet tÀcker som mest Ären 1960-2010 samt 19 OECD-lÀnder och analyseras bland annat genom OLS, panelkorrigerade standardfel, fixa effekter m.m. Den empiriska analysen indikerar att det finns ett statistiskt signifikant negativt samband mellan reala nettokapitalstockens tillvÀxttakt och arbetslöshet.

Ett internt perspektiv pÄ redovisning av leasing: En fallstudie över GÀllivare Kommun

Tidigare forskare har frÀmst fokuserat pÄ leasing som en del av en organisations externa redovisning och dess utformning medan det interna perspektivet pÄ leasingomrÄdet har fÄtt mindre uppmÀrksamhet (Finnerty, Fitzsimmons & Oliver, 1980; Goodacre, 2003; Wilkins & Zimmer, 1983). Denna uppsats syftar sÄledes till att undersöka de problem som kan uppstÄ internt i en kommun med hÀnsyn till hantering av leasingavtal. UtifrÄn den problematik som uppdagas presenteras sedan förslag till hur rutiner ska utformas inom den specifika kommun som Àr föremÄl för fallstudien. Studien baseras pÄ ett kvalitativt angreppssÀtt dÀr aktörernas uppfattning av verkligheten stÄr i fokus. Empiriskt material har samlats in genom intervjuer med relevanta aktörer inom leasingprocessen och analyserats utifrÄn identifierade teman.

Storytelling och varumÀrkesuppbyggande - Ett perfekt partnerskap?

Problemformulering: Vilken betydelse har marknadsföringsinriktad corporate storytelling för varumÀrkesuppbyggande i företag inom den svenska textil och konfektionsbranschen?Syfte: Uppsatsens syfte Àr att förklara vilken betydelse marknadsföringsinriktad storytelling kan ha vid varumÀrkesuppbyggande för företag inom textil och konfektionsbranschen. Syftet Àr att förklara hur storytelling, som ett verktyg, kan anvÀndas för att bygga ett starkt varumÀrke hos företag samt ge branschspecifika rekommendationer för hur storytelling kan anvÀndas effektivt.Metod: Studien har en kvalitativ forskningsansats med ett deduktivt angreppssÀtt dÀr ett fallföretag, FjÀllrÀven, intervjuats inom Àmnet. Fallföretaget arbetar aktivt med marknadsinriktad storytelling.Teoretiskt perspektiv: Teoriavsnittet inleds med en beskrivning av varumÀrkesuppbyggande dÀr varumÀrkesidentitet och varumÀrkeskapital beskrivs mer ingÄende. DÀrefter redogörs det hur storytelling anvÀnds som strategiskt verktyg.Empiriskt perspektiv: I empirin redogörs den djupintervju som genomfördes med fallföretaget.Slutsats: Studien visar att storytelling har en stor betydelse för varumÀrkesuppbyggande inom textil- och konfektionsbranschen..

De(o)begripliga familjerna : en diskursanalys av SOU 2001:10 Barn i homosexuella familjer

Mitt syfte med denna uppsats Àr att analysera den statliga offentliga utredningen SOU 2001:10 Barn i homosexuella familjer, för att se hur den normala respektive den onormala familjen skapas genom olika distinktioner. Jag fokuserar pÄ hur kön/genus och begÀr kan ses som betydelsebÀrande konstruktioner i skapandet av den hetero- och den homosexuella familjen, samt den heterosexuella normens makt att begripliggöra handlingar, beteenden och kategorier.Jag analyserar min empiri, SOU 2001:10, med hjÀlp av feministiska och queer teoretiska utgÄngspunkter, dÀr inspiration hÀmtats frÄn dessa teoriers konstruktivistiska och dekonstruktivistiska ansatser. Jag har i uppsatsen varit intresserad av att visa hur queerteori kan anvÀndas för att dekonstruera ett empiriskt material som har materiell och kulturell betydelse.I uppsatsen visar jag hur Butlers heterosexuella matris kan anvÀndas för att förstÄ hur den homosexuella familjen normeras i utredningen. I kapitlet Familjens ?ontologi? visar jag hur den homosexuella familjen och den heterosexuella familjen skapar varandra och hur den heterosexuella hegemonin drar upp grÀnserna för de (o)begripliga familjerna..

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->