Elevinflytande och demokrati är två ord som tolkas och förstås olika av olika personer. Det finns flera olika teoretiska åskådningar att välja mellan när man gör sin tolkning. Vi har sett en förskjutning i synen på demokrati de senaste åren, där en allt större tyngdpunkt har lagts på dialogen som demokratins hörnsten. Detta syns även i Skolverkets texter och borde således återspeglas ute på skolorna. Vi har gjort en litteraturgenomgång där vi studerat kunskapsbegreppet ur en socialkonstruktivistisk synvinkel och relaterat detta till tankar om deliberativ demokrati och deliberativa samtal, samt en kvalitativ empirisk studie för att försöka få syn på vilken demokratisyn några lärare och elever har och hur de arbetar för att uppfylla de mål och beskrivningar som ges i Lpo 94, kapitel 2.3, om elevers inflytande. Påverkar strömningar inom den demokratiteoretiska diskussionen det praktiska arbetet på lokal nivå? Av intervjuerna framgår att de intervjuade lärarna tycker att elevinflytande är viktigt, men det framgår i jämförelsen med elevernas svar att detta inte alltid synliggöres i det praktiska arbetet.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om det är läromedlet som styr matematikundervisningen. Mina frågeställningar har varit: Hur påverkar läromedel matematikundervisningen? Hur använder olika lärare samma läromedel? För att söka svar på dessa frågor valde jag att genomföra litteraturstudier, genomgång av läromedlet Mattestegen samt observationer och intervjuer med fem olika lärare som alla jobbar med Mattestegen i åldersintegrerad verksamhet, år 4-6. Uppsatsen bygger på en litteraturstudie, som visar på tidigare forskning om matematikundervisning och lärarens roll i matematikundervisningen. Uppsatsen bygger även på en empirisk del där läromedlet Mattestegen presenteras, observations- och intervjuresultaten redovisas, samt en analys av dessa.

Rörlighet mellan regioner har sedan länge ansetts vara en bidragande faktor till tillväxten i Sverige. På 1960- och 70-talen minskade rörligheten i Sverige. På 1980-talet ökade rörligheten i samband med den rådande högkonjunkturen. Den ökade rörlighetstrenden fortsatte en bit in på 1990-talet. Det finns delade meningar om vad det är som påverkar rörligheten mellan regioner.

Föreliggande arbete handlar om ett försök att använda ett varierat arbetssätt i grammatikundervisningen för att främja inlärningen genom att stimulera flera sinnen och stärka den kognitiva utvecklingen i interaktion med andra. Syftet är att undersöka om det är möjligt att använda charader som en pedagogisk metod i fråga om inlärning av grammatik med avseende på satsdelarna subjekt, predikat, objekt, predikatsfyllnad, innehållsadverbial och attribut.Undersökningen grundar sig på sju genomförda lektioner fördelade på en gång per vecka i en niondeklass med dramatisering av satsdelar. Eleverna har skrivit loggbok, en intervju med fyra elever har utförts och därtill har jag gjort observationer. Av olika anledningar anser jag inte att urvalsgruppen går att använda som norm för en genomsnittsklass för årskurs nio.Resultatet av undersökningen visar att charader som metod inte gick att använda under de premisser som gällde för den utvalda klassen. Dessutom visar resultatet att metoden måste kompletteras med läromedel som stöd för eleverna.Slutsatsen är dock att undervisningsmetoden i sig kan fungera då jag tidigare använt den i en annan klass.

Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka vilka faktorer som påverkar hur föräldraförsäkringen fördelas och då med fokus på pappans uttag. Som teoretisk bakgrund används bland annat Gary Becker och hans teori om tidsallokering. I ett första skede redovisas vilka faktorer som föräldrarna själva har uppgett påverkar föräldrapenningens uppdelning. Nästan en tredjedel svarade att ekonomiska skäl vägde tungt. En annan slutsats från denna del var att mannens arbete ansågs ha större betydelse, över fördelningen, än mammans.

Vi lever i ett samhälle där snabba förändringar kännetecknar vår vardag. Att lära för livet och att vara förberedd inför nya utmaningar under hela vår livstid har blivit ett allt viktigare och ofta åerkommande ämne i kunskaps-och framtidsrelaterade debatter och diskussioner. Som en följd av detta har tendenser att tillfredställa ett ökat behov av vägledning i olika sammanhang blivit alltmer tydliga, liksom att nya effektiva och varierande vägledningsformer, anpassade för individers egna resurser, efterlyses mer och mer. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för sambandet mellan omvärldsförändringarna och karriärvägledningens möjlighetr. Examensarbetet utgör en kvalitativ studieansats och är genomförd som en teoribaserad empirisk studie.

Syftet med uppsatsen är dels teoretisk i form av att reda ut begreppet social redovisning samt hur social redovisning och hållbarhetsredovisning förhåller sig till varandra, och dels empirisk då jag ämnar undersöka huruvida denna redovisningsform bättre kan visa en verksamhets effektivitet bättre än traditionell redovisning där verksamheten har sociala verksamhetsmål. Studieobjektet i denna undersökning är KulturAkademin, vilken är ett gemenskapsföretag vars primära verksamhetsmål är att driva musikskolan i Storuman.För att uppnå detta syfte genomfördes fyra intervjuer med personer som har erfarenhet av social redovisning eller företag med sociala verksamhetsmål eller en kombination av de båda.Undersökningen visar att det finns två olika uppfattningar om vad begreppet social redovisning innebär. En mening är att begreppet kan likställas med begreppet hållbarhetsredovisning som är en redovisning i tre dimensioner ? ekonomisk, social och miljömässig dimension och en mening är att det är en redovisningsform som visar de sociala effekterna av en verksamhet dvs en av de tre dimensionerna i hållbarhetsredovisning.Vad gäller det empiriska syftet är undersökningens resultat tydligt. En social redovisning skulle visa KulturAkademins effektivitet bättre än en traditionell redovisning då den traditionella endast visar ett verksamhets resultat ur en ekonomisk aspekt.

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar förväntas ha en hög kompetens inom traumavård. Med hög kompetens menas att de utför ett komplext och avancerat arbete och har ett stort ansvar i det initiala omhändertagandet av traumapatienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors självskattade kompetens inom traumavård på en akutmottagning Metod: Studien är empirisk suveystudie med kvantitativ data som samlades in genom att en enkät delades ut till sjuksköterskor på en akutmottagning. Sjuksköterskorna fick skatta sin kompetens inom traumavård utifrån svensk sjuksköterskeförenings sex kärnkompetenser samt efter deras formella och kliniska kompetens. Resultat: Huvudresultatet är att nästan alla (94%) av sjuksköterskorna vårdar traumapatienter oavsett erfarenhet och formell utbildning.

Bakgrund: Operationssalen är en av de miljöer med störst risk att drabbas av patientskada. Olika arbetsmiljöfaktorer beskrivs påverka hälsa hos personal och kan skapa stress som leder till utbrändhet. Stress och bristfällig kommunikation relaterar till sämre fungerande teamarbete, vilket påverkar patientsäkerheten.Syfte: Syftet var att undersöka upplevelser av teamarbete samt hur tillfredsställelse med teamarbete i operationsteam relaterar till upplevda krav och kontroll i arbetet, rollförväntningar, organisationsklimat, självskattad hälsa samt stress (utbrändhet).Metod: En kvantitativ empirisk studie gjordes där data erhölls från en enkät. I urvalet ingick 71 personer som arbetar på en operationsavdelning i södra Sverige, studiens svarsfrekvens var 76%. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera rapporterade faktorer av betydelse för ett väl fungerande teamarbete.Resultat: Resultatet visade samband mellan tillfredsställelse med teamarbete och rollförväntningar, organisationsklimat samt distansering/minskat engagemang (stress).

Sjukfrånvaron har ökat sedan 1980-talet. Regeringen har åtskilliga gånger försökt utreda hur de bäst ska kunna sänka sjukfrånvaron och öka arbetsgivarnas delaktighet i problemet. Den senaste åtgärd regeringen genomfört är införandet av lagen (2004:1237) om särskild sjukförsäkringsavgift och ändringar i lagen (1962:381) om allmän försäkring och lagen (1991:1047) om sjuklön. Införandet har medfört att arbetsgivaren har ett utökat medfinansieringsansvar och därmed ett större rehabiliteringsansvar. Uppsatsens syfte är att studera om regeringens intentioner har fått önskad effekt på de arbetsgivare vi intervjuat.

En del av sjuksköterskans grundläggande arbete är att identifiera olika faktorer som kan påverka patienters upplevelse av smärta och smärtuttryck. För att en sjuksköterska skall kunna se en balans mellan effekt och biverkningar samt använda sig av nödvändig övervakning av smärtlindringen behövs kunskap. Föreliggande studies syfte var att belysa hur sjuksköterskor upplever sina kunskaper om och erfarenheter av intravenös smärtbehandling. I studien besvarade 35 sjuksköterskor arbetande på kirurgiska vårdavdelningar på ett sjukhus i södra Sverige, en enkät med såväl öppna som slutna frågor. De öppna frågorna analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys.

Bakgrund: Studier visar att ungefär var fjärde patient som vårdas på sjukhus har riskför att utveckla undernäring. Komplikationer av undernäring orsakar lidande förindividen samt förlänger vårdtiden vilket leder till ökade kostnader för vården.Problematiken med undernäring väntas öka då antalet äldre i samhället ökar. Äldre är enutsatt grupp där risk för undernäring, ätproblem och sömnlöshet är vanligtförekommande. Frågan är om risk för undernäring och ätproblem är vanligare hos äldresom lider av sömnbrist. Syftet: Var att undersöka om det finns ett samband mellansömnlöshet och risk för undernäring samt mellan sömnlöshet och ätproblem hos äldrepatienter.

Att kommunicera med hjälp av bilder är en vanlig metod i dagens postmoderna samhälle. I vardagslivet möts vi ofta av information genom en text kombinerad med en bild. I skolans ämne historia har de didaktiska metoderna under senare år varit föremål för närmare granskning. Två av de metoder som lyfts i detta sammanhang är berättelsen och att undervisa med bild. Syftet för denna studie är således att undersöka om och hur dessa metoder kan bidra till elevernas inlärnings- och förståelseprocess.

Bevekelsegrunden till psykopati är än idag en omdebatterat ämne. Miljöpåverkan, biologiska faktorer eller en förening mellan dessa två faktorer? Meningarna mellan forskare och teorietiker går än idag isär. Denna studie tar upp en helt ny och fortfarande obeprövad hypotes om att spegelceller som har förmågan att skapa resonans mellan människor, kan ligga till grund för psykopatins uppkomst. Vi har studier gjorda på personer med autism och autismspektrumstörning, där resultatet pekar på att störningarna beror på en defekt i speglingssystemet.

The purpose of this study is to investigate five teachers? opinions on the work with individualization with focus on above-average pupils. I have issued four questions based on the purpose of this study: - How do these teachers define the theoretical concepts of individualization and above-average pupils? - How do the teachers reason about the concept of individualization with focus on the above-average pupils? - How do the teachers reason regarding the work with individualization in the Swedish language? - Do these teachers consider that there are difficulties to individualize the work so that it will challenge above-average pupils?The method used to conduct this study was a semi-structured qualitative interview with five teachers in primary school. The theory and the theoretical concepts this study is based on is: what defines the above- average pupils, the zone of proximal development, the concept of individualization and motivation and the importance of cognitive and non-cognitive abilities.The study shows that the theoretical concept of above-average pupils is hard to define and it shows a difference between how the teachers choose to define it.