Hur etik i marknadskommunikation ter sig och bör regleras är en ständigt aktuell debatt. Intresseorganisationer och allmänhet uttrycker ofta kritik och missnöje mot företag som kommunicerar pVi undersöker också hur representanternadisciplinerna reklam, PR och marknadsavdelning. som stötande, diskriminerande eller schaå sätt som upplevs oetiskt. Syftet med vår studie är att kartlägga synen på etik i yrkesrollen som marknadskommunikatör hos åtta utvalda branschrepresentanter från disciplinerna reklam och PR samt från uppdragsgivare. Vi undersöker hur representanterna ser på reglering av marknadskommunikation; vad de anser om hur den bedrivs och hur den bör bedrivas i fall av etisk karaktär så som könsdiskriminering, schablonisering och vederhäftighet.

Inledning: Antalet blivande mödrar i västvärlden som vill amma är på tillbakagång och en orsak kan vara bristande amningskunskaper. Barnmorskemottagningen Fröja i Stenungsundstartade ett projekt hösten 2009 i syfte att öka amningskunskaperna hos blivande mödrar ochfrågade oss om vi ville utvärdera projektet. Syfte: Att studera mödrars upplevelse avamningsinformation given i tidig graviditet. Metod: Kvalitativ intervjustudie genomfördesdär 20 kvinnor telefonintervjuades post partum. Innehållsanalys utfördes och resulterade i trekategorier och tio subkategorier.

Västergarn is one of the smallest parishes on the island of Gotland. It?s a place of rich history and has been subject to numerous excavations throughout the years. The University of Gotland has conducted seminar excavations at Västergarn between the years of 2005-2012. During these excavations a lot of horse related finds have been found.

Sammanfattning:Genom en intervjustudie med tre personer som arbetar med sex- ochsamlevnadsundervisning på särskolan undersöks och analyseras diskurser om intellektuellfunktionsförmåga och intellektuell funktionsnedsättning i relation till sexualitet och kön.Studien försöker svara på hur dessa kategorier står i relation till varandra och hur dekan förstås som samkonstruera(n)de. Vidare undersöks diskurserna i relation till hurföreställningarna om intellektuell funktionsförmåga, kön och sexualitet påverkarmöjlighet till subjektivitet för personer med intellektuella funktionsnedsättningar ochvilka subjektspositioner som o/möjliggörs för dem.I en diskurs om intellektuell funktionsförmåga som en linjär utveckling sågs hurförmågan att fatta egna beslut nedsattes just genom omgivningens förväntan på en sådanoförmåga hos personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Detta fickkonsekvenser för personernas sexualitet och även möjlighet att forma en känsla av etteget själv. Diskursen omöjliggjorde subjektspositioner som vuxen, förälder och ävenhandlande sexuella subjekt. Dock visade informanterna på motstrategier hos eleverna.I en diskurs om utsatthet bekräftades bilden av personer med intellektuellafunktionsnedsättningar som sexuellt utsatta, även om skillnader mellan könen blev tydliganär maktordningar om kön och funktionsförmåga samkonstruerades.Genom att förstå elevernas intellektuella funktionsförmåga som ett görande snarareän ett varande kunde informanterna närma sig svårigheter som benämnandet innebar förde elever som inte själva såg sig som tillhörande kategorin.

I arbetet, har en jämförelse mellan STCW-95 och Högskoleförordningen genomförts, samt en intervjustudie av aktiva sjöbefäl för att undersöka om det finns en dalande tendens i nyutexaminerade fartygsbefäls kompetensnivåer.Därtill syftar arbetet till att söka förståelse för vad en styrman bör ha för kompetens för att klara sina arbetsuppgifter..

Vårt syfte med arbetet är att undersöka hur matematikundervisning kan bedrivas för att hjälpa svagpresterande och omotiverade elever i sin matematikutveckling. För att få reda på detta har vi gjort litteraturstudier kring ämnet, samt en empirisk undersökning. I undersökningen har vi undervisat två grupper, om fyra elever i varje, inom matematikområdet geometri. Undervisningen har till största delen bedrivits laborativt och praktiskt. Eleverna har på många sätt kunnat koppla matematiken till sina vardagserfarenheter, vilket har lett till att de fått en djupare förståelse för uppgifterna.

Sättet på vilket individer interagerar på marknader det vill säga hur utbyte går till möjliggör för typ av ekonomisk utveckling. Hög förtroendegrad mellan människor underlättar för samarbete och beror dels på hur människor upplever den samhälleliga kontexten. Kontexten består av institutioner, varför denna uppsats undersöker hur förtroendegrad och typer av policys i form av hur staten och marknaden organiseras samverkar med ekonomisk utveckling.Österrikisk ekonomisk teori beskriver hur värderingar ligger till grund för vilka typer av institutioner som formas i ett samhälle. Olika typer av samhällsorganisering, som öppna fria marknader, eller reglerade och stängda, får effekt för hur människor upplever sin omgivning och handlar därefter. Fritt samarbete gör människor benägna att bete sig på ett relationsmässigt bra sätt vilket skapar förtroende, då relationsnätverk blir centralt för individer på marknader.

Läraren har idag många olika roller i sitt yrke. Bland dessa är lärarens ledarskap en mycket viktig del. Det övergripande syftet med detta arbete är att försöka ta reda på vad olika lärare har för syn på ledarrollen i klassrummet.Arbetet består av en litteraturstudie och en empirisk studie i form av kvalitativa intervjuer med fyra stycken lärare. I litteraturstudien presenteras några definitioner av begreppet ledarskap samt några olika sätt att se på ledarskapsprofiler: klassiska ledarstilar med motpolskaraktärer, ledarstilar ur ett psykoanalytiskt perspektiv och det situationsanpassade ledarskapet. Resultaten visar på att de intervjuade lärarna anser att tryggheten och lugnet är det viktigaste att inbringa i klassrummet.

Titel: Vad tycker chefen? ? En kvalitativ intervjustudie angående chefers syn på relationen mellan hälsa och arbetsplats.Bakgrund: Tidigare forskning har kommit fram till att arbetsplatsen och arbetsmiljön har en inverkan på hälsan, men att även individuella faktorer spelar in. Vi har inte funnit någon tidigare forskning som med hjälp av kvalitativ ansats undersökt chefernas syn på hälsa på arbetsplatsen.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva chefers syn på relationen mellan hälsa och arbetsplats.Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem chefer inom matvaru- och kontorsverksamheter. En innehållsanalys av transkriberingarna gjordes, vilket resulterade i fyra huvudkategorier baserat på informanternas utsagor.Resultat: Hälsans ömsesidigheter ur ett holistiskt perspektiv, det som cheferna anser bidrar till hälsan hos medarbetarna och chefens ansvar att tillhandahålla en god arbetsmiljö.Diskussion: Informanterna påpekade vikten av att ge uppmuntran till sina anställda, vilket kan leda till meningsfullhet som är en del av teorin känsla av sammanhang. Kommunikationen användes för att personalen skulle få möjligheten att vara med och bestämma, vilket då ger individen kontroll över sin egen situation om krav-kontroll-stödmodellen appliceras.

AbstractTitel: ?- Nej men jag kan inte sjunga, gör det du som är mycket bättre.? - en intervjustudie om några pedagogers tankar kring musik i förskolan.Författare: Anna-Lena Hultman och Ulrica HolmgrenTyp av arbete: Examensarbete (15 Hp)Handledare: Ingegerd Gudmundson, Examinator: Maud SöderlundProgram: Lärarprogrammet, Högskolan i GävleDatum: December 2008  Studiens syfte var att beskriva hur några pedagoger i förskolan tänker kring musik i verksamheten. Ett par av frågeställningarna vi hade var: Hur används musik i verksamheten? Förekommer osäkerhet inför musikaktiviteter hos pedagogerna?I litteraturgenomgången fann vi att många forskare anser att musik är av stor betydelse för den enskilde individens utveckling, samtidigt som många pedagoger lider kval av att ha det i sin verksamhet. Dessutom säger förskolans läroplan att musiken ska ingå i verksamheten.

Syftet med denna studie ?r att med en intervjustudie unders?ka hur f?rskoll?rare resonerar att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg och hur f?rskoll?rare anser det p?verkar barns spr?kutveckling samt hur de inkluderar flerspr?kiga barn i h?gl?snings-situationerna. Studien utg?r ifr?n ett sociokulturellt perspektiv samt f?ljande fr?gest?llningar: 1) Hur resonerar f?rskoll?rare att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg f?r spr?kutvecklingen hos barn?, 2) Hur beskriver f?rskoll?rare att de planerar f?r h?gl?sning som en spr?kutvecklande aktivitet? samt 3) Hur resonerar f?rskoll?rare kring att inkludera flerspr?kiga barn under h?gl?sningen? Enligt Brodin och Renblad (2019) och Alatalo och Westlund (2021) s? anv?nds inte l?sningen som ett undervisningstillf?lle f?r att ge m?jlighet f?r barnen att utveckla sina spr?kkunskaper. Eftersom att f?rskolan har en viktig roll i barns spr?kutveckling menar vi att v?r studie ger en viktig inblick i hur f?rskoll?rare resonerar kring hur spr?kutvecklingen f?r barn i f?rskoleverksamheten kan se ut.

Titel: Vad tycker chefen? ? En kvalitativ intervjustudie angående chefers syn på relationen mellan hälsa och arbetsplats.Bakgrund: Tidigare forskning har kommit fram till att arbetsplatsen och arbetsmiljön har en inverkan på hälsan, men att även individuella faktorer spelar in. Vi har inte funnit någon tidigare forskning som med hjälp av kvalitativ ansats undersökt chefernas syn på hälsa på arbetsplatsen.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva chefers syn på relationen mellan hälsa och arbetsplats.Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem chefer inom matvaru- och kontorsverksamheter. En innehållsanalys av transkriberingarna gjordes, vilket resulterade i fyra huvudkategorier baserat på informanternas utsagor.Resultat: Hälsans ömsesidigheter ur ett holistiskt perspektiv, det som cheferna anser bidrar till hälsan hos medarbetarna och chefens ansvar att tillhandahålla en god arbetsmiljö.Diskussion: Informanterna påpekade vikten av att ge uppmuntran till sina anställda, vilket kan leda till meningsfullhet som är en del av teorin känsla av sammanhang. Kommunikationen användes för att personalen skulle få möjligheten att vara med och bestämma, vilket då ger individen kontroll över sin egen situation om krav-kontroll-stödmodellen appliceras.

Humanistiska begrepp somkärlek har idag inte fått så stort utrymme i utbildning för sjuksköterskoreller ute i vårdverksamheterna. Därför var syftet med den här studien attbelysa vad kärlek kan vara i omvårdnad. Studien utfördes som en systematisklitteraturstudie. I resultatet framkom tre teman: kärlek i relationen mellanpatient och sjuksköterska, kärlek som en osjälvisk handling och kärlekensbetydelse för patienter och anhöriga. Utifrån resultatet utformades en modellsom visar på att kärlek är en osjälvisk handling som innebär att sjuksköterskangår utanför ramarna för omvårdnad, där motivationen till kärleksfull omvårdnadkommer djupt inifrån sjuksköterskan själv och att kärlek skapar glädje hos bådesjuksköterskan och patienten.

Syftet med den här studien är att granska några musik- och kulturskolors elevrekrytering och elevunderlag ur ett tillgänglighetsperspektiv, samt hur ett antal instrumentallärare resonerar kring detta. Bakgrunden till syftet vilar på skollagens och läroplanernas paragrafer rörande alla elevers lika rätt till utbildning samt ett personligt engagemang i frågan. Eftersom musik- och kulturskolor är en helt frivillig skolform är frågan om vilka elever som deltar mer komplex än i den obligatoriska skolan, vilket gör den intressant att studera. Studien har en fenomenologisk ansats och använder en kvalitativ intervjustudie som (informationsinhämtnings-)metod. De intervjuade är instrumentallärare inom musik- och kulturskolans verksamhet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns löneskillnader mellan svenskfödda och utrikesfödda med svensk högskoleutbildning, samt undersöka om en eventuell skillnad kan beskrivas av individspecifika egenskaper. Undersökningen är baserad på data för 2005 hämtat från LINDA-databasen. Materialet analyseras med Mincerregressioner och Oaxaca- dekomponeringar. Med Oaxaca-dekomponeringar kan vi särskilja löneskillnader som beror på olika uppsättningar av egenskaper hos grupperna. Resultaten visar på en löneskillnad mellan grupperna på nära åtta procent som dock verkar minska något i takt med att vistelsetiden ökar.