Sök:

Sökresultat:

1808 Uppsatser om Empirisk fältstudie. - Sida 60 av 121

Att lÀsa och inte förstÄ Àr som att plöja och inte sÄ. : En studie kring forskningsbaserat arbete i lÀsförstÄelse.

The purpose of this essay is to present research-based literature and in that find basic practics that benefit the process of reading comprehension in the further reading. To get a broader perspective and a practical school related, we also held a small empirical study in the form of interviews with six active teachers. We discussed among other things, what reading means, the use of textbooks, how the reading process is conducted and so on. The results were correlated against the reported literature and the curriculum. It revealed a gap between theory and practice.

Deliberativa samtal och det demokratiska uppdraget

Elevinflytande och demokrati Àr tvÄ ord som tolkas och förstÄs olika av olika personer. Det finns flera olika teoretiska ÄskÄdningar att vÀlja mellan nÀr man gör sin tolkning. Vi har sett en förskjutning i synen pÄ demokrati de senaste Ären, dÀr en allt större tyngdpunkt har lagts pÄ dialogen som demokratins hörnsten. Detta syns Àven i Skolverkets texter och borde sÄledes Äterspeglas ute pÄ skolorna. Vi har gjort en litteraturgenomgÄng dÀr vi studerat kunskapsbegreppet ur en socialkonstruktivistisk synvinkel och relaterat detta till tankar om deliberativ demokrati och deliberativa samtal, samt en kvalitativ empirisk studie för att försöka fÄ syn pÄ vilken demokratisyn nÄgra lÀrare och elever har och hur de arbetar för att uppfylla de mÄl och beskrivningar som ges i Lpo 94, kapitel 2.3, om elevers inflytande. PÄverkar strömningar inom den demokratiteoretiska diskussionen det praktiska arbetet pÄ lokal nivÄ? Av intervjuerna framgÄr att de intervjuade lÀrarna tycker att elevinflytande Àr viktigt, men det framgÄr i jÀmförelsen med elevernas svar att detta inte alltid synliggöres i det praktiska arbetet.

Är det lĂ€romedlet som styr matematikundervisningen? En undersökning om hur lĂ€rare anvĂ€nder ett och samma lĂ€romedel i Ă„r 4-6

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om det Àr lÀromedlet som styr matematikundervisningen. Mina frÄgestÀllningar har varit: Hur pÄverkar lÀromedel matematikundervisningen? Hur anvÀnder olika lÀrare samma lÀromedel? För att söka svar pÄ dessa frÄgor valde jag att genomföra litteraturstudier, genomgÄng av lÀromedlet Mattestegen samt observationer och intervjuer med fem olika lÀrare som alla jobbar med Mattestegen i Äldersintegrerad verksamhet, Är 4-6. Uppsatsen bygger pÄ en litteraturstudie, som visar pÄ tidigare forskning om matematikundervisning och lÀrarens roll i matematikundervisningen. Uppsatsen bygger Àven pÄ en empirisk del dÀr lÀromedlet Mattestegen presenteras, observations- och intervjuresultaten redovisas, samt en analys av dessa.

Vad pÄverkade den kommunala nettoutflyttningen Är 1998 och 2003? : En empirisk studie

Rörlighet mellan regioner har sedan lÀnge ansetts vara en bidragande faktor till tillvÀxten i Sverige. PÄ 1960- och 70-talen minskade rörligheten i Sverige. PÄ 1980-talet ökade rörligheten i samband med den rÄdande högkonjunkturen. Den ökade rörlighetstrenden fortsatte en bit in pÄ 1990-talet. Det finns delade meningar om vad det Àr som pÄverkar rörligheten mellan regioner.

Grammatik via komik och mimik : En empirisk studie av charader som metod i grammatikundervisning

Föreliggande arbete handlar om ett försök att anvÀnda ett varierat arbetssÀtt i grammatikundervisningen för att frÀmja inlÀrningen genom att stimulera flera sinnen och stÀrka den kognitiva utvecklingen i interaktion med andra. Syftet Àr att undersöka om det Àr möjligt att anvÀnda charader som en pedagogisk metod i frÄga om inlÀrning av grammatik med avseende pÄ satsdelarna subjekt, predikat, objekt, predikatsfyllnad, innehÄllsadverbial och attribut.Undersökningen grundar sig pÄ sju genomförda lektioner fördelade pÄ en gÄng per vecka i en niondeklass med dramatisering av satsdelar. Eleverna har skrivit loggbok, en intervju med fyra elever har utförts och dÀrtill har jag gjort observationer. Av olika anledningar anser jag inte att urvalsgruppen gÄr att anvÀnda som norm för en genomsnittsklass för Ärskurs nio.Resultatet av undersökningen visar att charader som metod inte gick att anvÀnda under de premisser som gÀllde för den utvalda klassen. Dessutom visar resultatet att metoden mÄste kompletteras med lÀromedel som stöd för eleverna.Slutsatsen Àr dock att undervisningsmetoden i sig kan fungera dÄ jag tidigare anvÀnt den i en annan klass.

FörÀldraledighet och pappor - En empirisk studie om vad som pÄverkar pappornas uttag

Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka vilka faktorer som pÄverkar hur förÀldraförsÀkringen fördelas och dÄ med fokus pÄ pappans uttag. Som teoretisk bakgrund anvÀnds bland annat Gary Becker och hans teori om tidsallokering. I ett första skede redovisas vilka faktorer som förÀldrarna sjÀlva har uppgett pÄverkar förÀldrapenningens uppdelning. NÀstan en tredjedel svarade att ekonomiska skÀl vÀgde tungt. En annan slutsats frÄn denna del var att mannens arbete ansÄgs ha större betydelse, över fördelningen, Àn mammans.

Varför karriÀrvÀgledning? En studie om vÀgledningens framtidsmöjligheter mot bakgrunden av nutida samhÀllsförÀndringar

Vi lever i ett samhÀlle dÀr snabba förÀndringar kÀnnetecknar vÄr vardag. Att lÀra för livet och att vara förberedd inför nya utmaningar under hela vÄr livstid har blivit ett allt viktigare och ofta Äerkommande Àmne i kunskaps-och framtidsrelaterade debatter och diskussioner. Som en följd av detta har tendenser att tillfredstÀlla ett ökat behov av vÀgledning i olika sammanhang blivit alltmer tydliga, liksom att nya effektiva och varierande vÀgledningsformer, anpassade för individers egna resurser, efterlyses mer och mer. Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för sambandet mellan omvÀrldsförÀndringarna och karriÀrvÀgledningens möjlighetr. Examensarbetet utgör en kvalitativ studieansats och Àr genomförd som en teoribaserad empirisk studie.

Social redovisning i Gemenskapsföretag

Syftet med uppsatsen Àr dels teoretisk i form av att reda ut begreppet social redovisning samt hur social redovisning och hÄllbarhetsredovisning förhÄller sig till varandra, och dels empirisk dÄ jag Àmnar undersöka huruvida denna redovisningsform bÀttre kan visa en verksamhets effektivitet bÀttre Àn traditionell redovisning dÀr verksamheten har sociala verksamhetsmÄl. Studieobjektet i denna undersökning Àr KulturAkademin, vilken Àr ett gemenskapsföretag vars primÀra verksamhetsmÄl Àr att driva musikskolan i Storuman.För att uppnÄ detta syfte genomfördes fyra intervjuer med personer som har erfarenhet av social redovisning eller företag med sociala verksamhetsmÄl eller en kombination av de bÄda.Undersökningen visar att det finns tvÄ olika uppfattningar om vad begreppet social redovisning innebÀr. En mening Àr att begreppet kan likstÀllas med begreppet hÄllbarhetsredovisning som Àr en redovisning i tre dimensioner ? ekonomisk, social och miljömÀssig dimension och en mening Àr att det Àr en redovisningsform som visar de sociala effekterna av en verksamhet dvs en av de tre dimensionerna i hÄllbarhetsredovisning.Vad gÀller det empiriska syftet Àr undersökningens resultat tydligt. En social redovisning skulle visa KulturAkademins effektivitet bÀttre Àn en traditionell redovisning dÄ den traditionella endast visar ett verksamhets resultat ur en ekonomisk aspekt.

Sjuksköterskors kompetens inom traumavÄrd pÄ en akutmottagning : en pilotstudie

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar pÄ akutmottagningar förvÀntas ha en hög kompetens inom traumavÄrd. Med hög kompetens menas att de utför ett komplext och avancerat arbete och har ett stort ansvar i det initiala omhÀndertagandet av traumapatienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors sjÀlvskattade kompetens inom traumavÄrd pÄ en akutmottagning Metod: Studien Àr empirisk suveystudie med kvantitativ data som samlades in genom att en enkÀt delades ut till sjuksköterskor pÄ en akutmottagning. Sjuksköterskorna fick skatta sin kompetens inom traumavÄrd utifrÄn svensk sjuksköterskeförenings sex kÀrnkompetenser samt efter deras formella och kliniska kompetens. Resultat: Huvudresultatet Àr att nÀstan alla (94%) av sjuksköterskorna vÄrdar traumapatienter oavsett erfarenhet och formell utbildning.

Upplevelser av teamarbete i relation till arbetsmiljöfaktorer och stress pÄ en operationsavdelning

Bakgrund: Operationssalen Àr en av de miljöer med störst risk att drabbas av patientskada. Olika arbetsmiljöfaktorer beskrivs pÄverka hÀlsa hos personal och kan skapa stress som leder till utbrÀndhet. Stress och bristfÀllig kommunikation relaterar till sÀmre fungerande teamarbete, vilket pÄverkar patientsÀkerheten.Syfte: Syftet var att undersöka upplevelser av teamarbete samt hur tillfredsstÀllelse med teamarbete i operationsteam relaterar till upplevda krav och kontroll i arbetet, rollförvÀntningar, organisationsklimat, sjÀlvskattad hÀlsa samt stress (utbrÀndhet).Metod: En kvantitativ empirisk studie gjordes dÀr data erhölls frÄn en enkÀt. I urvalet ingick 71 personer som arbetar pÄ en operationsavdelning i södra Sverige, studiens svarsfrekvens var 76%. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes för att analysera rapporterade faktorer av betydelse för ett vÀl fungerande teamarbete.Resultat: Resultatet visade samband mellan tillfredsstÀllelse med teamarbete och rollförvÀntningar, organisationsklimat samt distansering/minskat engagemang (stress).

Arbetsgivarens utökade medfinansiering och rehabiliteringsansvar

SjukfrÄnvaron har ökat sedan 1980-talet. Regeringen har Ätskilliga gÄnger försökt utreda hur de bÀst ska kunna sÀnka sjukfrÄnvaron och öka arbetsgivarnas delaktighet i problemet. Den senaste ÄtgÀrd regeringen genomfört Àr införandet av lagen (2004:1237) om sÀrskild sjukförsÀkringsavgift och Àndringar i lagen (1962:381) om allmÀn försÀkring och lagen (1991:1047) om sjuklön. Införandet har medfört att arbetsgivaren har ett utökat medfinansieringsansvar och dÀrmed ett större rehabiliteringsansvar. Uppsatsens syfte Àr att studera om regeringens intentioner har fÄtt önskad effekt pÄ de arbetsgivare vi intervjuat.

KUNSKAPER OM OCH ERFARENHETER AV INTRAVENÖS SMÄRTBEHANDLING, en empirisk enkĂ€tstudie om sjuksköterskors upplevelser

En del av sjuksköterskans grundlÀggande arbete Àr att identifiera olika faktorer som kan pÄverka patienters upplevelse av smÀrta och smÀrtuttryck. För att en sjuksköterska skall kunna se en balans mellan effekt och biverkningar samt anvÀnda sig av nödvÀndig övervakning av smÀrtlindringen behövs kunskap. Föreliggande studies syfte var att belysa hur sjuksköterskor upplever sina kunskaper om och erfarenheter av intravenös smÀrtbehandling. I studien besvarade 35 sjuksköterskor arbetande pÄ kirurgiska vÄrdavdelningar pÄ ett sjukhus i södra Sverige, en enkÀt med sÄvÀl öppna som slutna frÄgor. De öppna frÄgorna analyserades med hjÀlp av manifest innehÄllsanalys.

Finns det ett samband mellan sömnlöshetoch risk för undernÀring? : En empirisk studie pÄ Àldre patienter som vÄrdas pÄsjukhus

Bakgrund: Studier visar att ungefĂ€r var fjĂ€rde patient som vĂ„rdas pĂ„ sjukhus har riskför att utveckla undernĂ€ring. Komplikationer av undernĂ€ring orsakar lidande förindividen samt förlĂ€nger vĂ„rdtiden vilket leder till ökade kostnader för vĂ„rden.Problematiken med undernĂ€ring vĂ€ntas öka dĂ„ antalet Ă€ldre i samhĂ€llet ökar. Äldre Ă€r enutsatt grupp dĂ€r risk för undernĂ€ring, Ă€tproblem och sömnlöshet Ă€r vanligtförekommande. FrĂ„gan Ă€r om risk för undernĂ€ring och Ă€tproblem Ă€r vanligare hos Ă€ldresom lider av sömnbrist. Syftet: Var att undersöka om det finns ett samband mellansömnlöshet och risk för undernĂ€ring samt mellan sömnlöshet och Ă€tproblem hos Ă€ldrepatienter.

BerÀttelse och bild i historieundervisningen: en studie av
tvÄ historiedidaktiska metoders betydelse för inlÀrning och
förstÄelse

Att kommunicera med hjÀlp av bilder Àr en vanlig metod i dagens postmoderna samhÀlle. I vardagslivet möts vi ofta av information genom en text kombinerad med en bild. I skolans Àmne historia har de didaktiska metoderna under senare Är varit föremÄl för nÀrmare granskning. TvÄ av de metoder som lyfts i detta sammanhang Àr berÀttelsen och att undervisa med bild. Syftet för denna studie Àr sÄledes att undersöka om och hur dessa metoder kan bidra till elevernas inlÀrnings- och förstÄelseprocess.

Psykopati - en följd av dysfunktionella spegelceller

Bevekelsegrunden till psykopati Àr Àn idag en omdebatterat Àmne. MiljöpÄverkan, biologiska faktorer eller en förening mellan dessa tvÄ faktorer? Meningarna mellan forskare och teorietiker gÄr Àn idag isÀr. Denna studie tar upp en helt ny och fortfarande obeprövad hypotes om att spegelceller som har förmÄgan att skapa resonans mellan mÀnniskor, kan ligga till grund för psykopatins uppkomst. Vi har studier gjorda pÄ personer med autism och autismspektrumstörning, dÀr resultatet pekar pÄ att störningarna beror pÄ en defekt i speglingssystemet.

<- FöregÄende sida 60 NÀsta sida ->