Personalens erfarenheter av missbruk a?r centralt inom tolvstegsbehandling ? en vanlig behandlingsform inom svensk missbruksva?rd. Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka pa? vilket sa?tt personalens erfarenheter av ett eget alkohol- och/eller olika substansmissbruk pa?verkar deras fo?rsta?else fo?r och fo?rma?ga att verka i rollen som behandlare. Studien har utformats och analyserats mot bakgrund av de teoretiska begreppen Empati respektive rollteori.

Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning upplever mötet med patienter som är påverkade av alkohol och droger. En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerad intervjuguide genomfördes. Materialet transkriberades och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Sju sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning i Mellansverige deltog i studien. Det framkom att informanterna känner Empati för påverkade patienter vilka samtidigt beskrivs som opålitliga.

Undersökningen gick ut på att undersöka om historiska berättelser är en relevant undervisningsmetod för att öka elevers historiemedvetande och fördjupa deras kunskaper. Kunskaper ansågs i detta fall vara fördjupad förståelse och Empati samt faktakunskaper. Även elevers och lärares syn på undervisningsmetoden undersöktes. Undersökning skedde på en mindre skola i nordvästra Skåne i två niondeklasser. En berättelse och en Power Point konstruerades och den ena klassen fick lyssna till berättelsen och den andra till Power Point undervisning.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en flera tusen år gammal kulturell tradition som företrädesvis sker i afrikanska länder. Ingreppet medför mycket allvarliga, både omedelbara och långsiktiga, komplikationer. Antalet könsstympade flickor och kvinnor i världen uppskattas till 140 miljoner. Globaliseringen har gjort att kvinnor som utsatts för ingreppet kan komma i kontakt med hälso- och sjukvårdpersonal som inte har någon tidigare erfarenhet av denna patientgrupp. Syfte: Att belysa hur kvinnor som utsatts för könsstympning upplever bemötandet i hälso- och sjukvården.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en flera tusen år gammal kulturell tradition som företrädesvis sker i afrikanska länder. Ingreppet medför mycket allvarliga, både omedelbara och långsiktiga, komplikationer. Antalet könsstympade flickor och kvinnor i världen uppskattas till 140 miljoner. Globaliseringen har gjort att kvinnor som utsatts för ingreppet kan komma i kontakt med hälso- och sjukvårdpersonal som inte har någon tidigare erfarenhet av denna patientgrupp. Syfte: Att belysa hur kvinnor som utsatts för könsstympning upplever bemötandet i hälso- och sjukvården.

Det krävs mycket av en sjuksköterska för att kunna skapa tillit och förtroende prehospitalt med en skadad person. Syftet har varit att undersöka vilka faktorer/åtgärder/förhållningssätt som krävs av en sjuksköterska i första mötet med en skadad person för att skapa en förtroendefull och kontakt med känsla av tillit. Undersökningen har genomförts som en litteraturstudie och resultatet visar på att om en förtroendefull kontakt ska skapas mellan sjuksköterskan och en skadad person prehospitalt krävs det framför allt att en kommunikation dem emellan kommer till stånd. Andra slutsatser i resultatet är att en sjuksköterska måste utföra vissa kommunikationsstrategier för att en kontakt ska uppstå. De kommunikationsstrategier som är väsentliga för att skapa en förtroendefull kontakt är bland andra sjuksköterskans förhållningssätt samt att sjuksköterskan har självinsikt och kunskap om effekter av ett sitt agerande.

Syftet med studien var att skapa en förståelse för hur pedagogerna på fritidshem främjar barns sociala utveckling. I styrdokument och litteratur om fritidshemmets roll tas det upp hur arbete ska främja utveckling hos individer, men sällan hur det ser ut i verkligheten. Eftersom att fritidshemmetsverksamhet är grupporienterat är också verksamheten styrd utifrån bland annat antalet barn och personalgrupp. Därför blir det intressant att försöka förstå hur pedagoger jobbar för att främja alla individer och hur de ser på sin roll i att främja social utveckling. Litteraturen om grupprocesser och utveckling är många till antalet, men inte så många som berör fritidshemmet specifikt.

Inledning: Inom rättspsykiatrisk vård är det viktigt att personalen har förmåga att leva sig in i det unika hos en person samt att etisk reflektion och hänsyn måste ges plats. Det är således relevant att undersöka vad personalen inom rättspsykiatrisk vård har för inställning till begreppen etisk medvetenhet och Empatiskt förhållningssätt. Syfte: Syftet med arbetet var att undersöka personalens inställning till begreppen Empatiskt förhållningssätt och etisk medvetenhet inom den rättspsykiatriska vården. Metod: En kvalitativ enkätstudie bestående av sju öppna frågor som besvarades av 15 personal inom ra?ttspsykiatrisk va?rd. Svaren analyserades med kvalitativ inneha?llsanalys. Resultat: Resultatet visar att vårdpersonalen betonar vikten av att se människan bakom brottet, att anva?nda sig sja?lv som verktyg i vården samt att bemöta patienterna såsom du själv skulle vilja bli bemött i en liknande situation.

Syftet med uppsatsen är att studera hur lärare använder skönlitteratur i undervisningen av historia och vadsom ligger bakom valet att låta skönlitteraturen ta plats även under historietimmarna. Utifrån vad lärarnasvarar, syftar studien åt att ta reda på om skönlitteraturen står bakom det som lärarna eftersöker. Metoden för studien, är intervju och litteraturanalys. Intervjuns svar avgör vilka böcker som ligger tillgrund för analysen. För undersökningen ligger de två begreppen ?historiemedvetenhet? och ?historiskEmpati? som utgångspunkt.

Det krävs mycket av en sjuksköterska för att kunna skapa tillit och förtroende prehospitalt med en skadad person. Syftet har varit att undersöka vilka faktorer/åtgärder/förhållningssätt som krävs av en sjuksköterska i första mötet med en skadad person för att skapa en förtroendefull och kontakt med känsla av tillit. Undersökningen har genomförts som en litteraturstudie och resultatet visar på att om en förtroendefull kontakt ska skapas mellan sjuksköterskan och en skadad person prehospitalt krävs det framför allt att en kommunikation dem emellan kommer till stånd. Andra slutsatser i resultatet är att en sjuksköterska måste utföra vissa kommunikationsstrategier för att en kontakt ska uppstå. De kommunikationsstrategier som är väsentliga för att skapa en förtroendefull kontakt är bland andra sjuksköterskans förhållningssätt samt att sjuksköterskan har självinsikt och kunskap om effekter av ett sitt agerande.

Syftet med den här uppsatsen var att beskriva den bild av socialen och dessklienter som framställs i tryckt svensk nyhetsmedia. Vi frågade oss vilka rollersom finns i den svenska nyhetspressens narrativ om socialen och dess klienter ochhur dessa roller framställs. Vi ställde också frågan om vilka tänkbara moraliskateman och bakomliggande värderingar som kan utläsas ur narrativet och hur dessaser ut. Vårt urval har bestått av nio nyhetsartiklar där socialtjänsten beskrivits somfelande. Artiklarna hittade vi i mediearkivets databas genom sökorden: ?socialen?och ?socialtjänsten?.

Övervikt är idag vanligt förekommande bland personer på många håll i västvärlden. Detta förknippas med en förändrad livsstil. Många som har försökt gå ner i vikt på egen hand har ofta misslyckats på grund av otillräcklig motivation eller att de inte har haft det rätta stödet. Ett professionellt bemötande är därför väsentligt. Syftet med studien var att undersöka vilket stöd sjuksköterskan i mötet med överviktiga personer kan bistå med för att motivera till förändrad livsstil och viktnedgång.

Syftet med denna studie var att synliggöra och skapa förståelse för barns och pedagogers uppfattningar om skäll. Pedagogernas osäkerhet av konflikthantering framkom under intervjuerna vilket beror på att pedagogerna i denna studie saknar utbildning inom konflikthantering, vilket i sin tur kan leda till att pedagogerna skäller på barnen istället för att reda ut deras konflikter på ett konstruktivt sätt. Jag ville med hjälp av samtal med barnen och teckningar som barnen skapade synliggöra barnens upplevelser och uppfattningar om konflikter och av att få skäll. Genom en intervju med pedagogerna har de fått möjligheten att uttrycka sina tankar kring arbetet med konflikthantering i sitt yrke. Jag inspirerades utifrån det danska Skældud-projektet kring barns perspektiv på skäll.

Syftet med denna studie var att undersöka hur djur, med fokus på hundar, används som hjälpmedel i behandlingsarbete samt vilka effekter användningen av hundar anses ha. Vi fördjupade oss i de metoder som finns med djur som hjälpmedel samt studerade ett exempel på ett behandlingshem där hundar används i vård- och terapisyfte. Genom en litteraturstudie och en kvalitativ intervjuundersökning har vi fått svar på följande frågeställningar: Hur kan hundar användas som hjälpmedel i behandlingsarbete och vilka arbetsmetoder finns? Vilka fysiska och psykiska effekter kan användningen av hundar som ett hjälpmedel i vård- och terapisyfte ha? Vad gör en hund till en bra vård- och terapihund? Hur används hundar på en missbruksinstitution för äldre män? Resultatet pekar på att hundar kan användas i vård- och terapisyfte genom användning av de metoder som finns, det vill säga Animal-Assisted Activity, Animal-Assisted Therapy samt Animal-Assisted Therapy in Counseling. Vad som gör en hund till en bra vård- och terapihund är att den tränas på adekvat sätt, har ett bra temperament samt har en hundförare som ser till klientens och hundens bästa.

Sammanfattning: Min studies syfte är att synliggöra vad leken har för betydelse för barnens sociala utveckling. Den beskriver leken och dess betydelse för att barnen ska utvecklas genom den. Den lyfter även fram pedagogernas syn på leken och hur de hjälper till för att stötta barnen under tiden de är i fritidshemmet.Frågeställningarna som studien bygger på är vad leken innebär för eleverna och hur den påverkar elevernas sociala utveckling och hur pedagogerna som arbetar i verksamheten ser på leken samt hur de stöttar eleverna i deras utveckling.En strukturerad kvalitativ intervjumetod och en ostrukturerad observation ligger till grund för studien. Intervjuerna har jag gjort i tre grupper om fyra barn i varje grupp, detta gjorde jag tre gånger med olika barn. Jag intervjuade även fyra pedagoger som arbetar i verksamheten.