Vår projektredogörelse bygger på hur vi utifrån vårt empiriska underlag, som till stor del består av loggboksanteckningar och samtal med verksamma pedagoger, har skapat ett diskussionsmaterial för pedagoger att använda i den dagliga undervisningen. Syftet med materialet är att belysa begreppen empati och självkänsla och skapa ett forum som inbjuder till såväl samtal som estetiska läroprocesser kring dessa. Diskussionsmaterialet fokuserar på olika känslor, som får uttryck i både bild och text. Förhoppningen är att det vidgade textbegreppet väcker tankar som skapar tillfällen för pedagoger och elever att mötas i dialog, i olika former. Inför vårt projekt har vi läst litteratur gällande empati, självkänsla och estetiska uttrycksformer samt dess betydelse för barn i deras fortsatta utveckling.

Studiens syfte har varit att undersöka huruvida individer som väljer att utbilda sig i en kommunikationsmodell upplever förändring i interaktion med andra människor efter avslutad utbildning. Studien är kvalitativ och grundar sig på en hermeneutisk forskningsansats vilket innebär att vi har tolkat några individers upplevelser av sin utbildning i Nonviolent Communication (NVC), både före, under och efter utbildningen. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med en man och åtta kvinnor. Åldern på respondenterna har varierat och de har arbetat eller arbetar inom olika sociala yrken.I tolkningen av det empiriska materialet spelar Randall Collins begrepp interaktionsritualer en viktig roll i tydningen av utbildningstillfällets betydelse för respondenterna. Moira Von Wrights tolkning av George Herbert Meads olika begrepp är vår andra huvudteori, och den blir relevant i förhållande till den perspektivväxling som många av respondenterna beskriver att de upplevt efter utbildningen.

Skolan är en viktig del av livet. Det är i skolan barnen interagerar med sina kamrater och lär för livet. Det kan också vara en farlig plats där psykiska problem och ohälsa utvecklas. Metoder har arbetats fram för att skapa förutsättningar för barnens socioemotionella välbefinnande, en målsättning som även ingår i läroplanen. En av dessa metoder är ?Fasta formella grupper inom skolklassens ram?.

Den här rapporten beskriver malmbildande processer och Bergslagens malmgeologi. En beskrivning av malmmikroskopet ges tillsammans med identifikationskriterier för de mineral som påträffats i en mikroskopisk studie som gjorts på fyra stuffer från Dammen nära Dannemora, inkluderande vanliga och påträffade malmtexturer. Två av proverna analyserades med mikrosond..

Denna studie undersöker lärare-elevrelationen utifrån elevens upplevelser. Syftet med studien var att få fördjupad kunskap om vad det är gymnasieelever upplever när de känner sig positivt respektive negativt bemötta av lärare, i skolsituationen och att pröva hypotesen att lärarens förmåga till, eller brist på, empati är ett nyckelelement i informanternas minnesbilder. Inledningsvis belyses relationen utifrån aktuell forskning. Åtta djupintervjuer genomfördes och analyserades enligt en fenomenologisk femstegsprocess. Resultatet av studien visar att empati är en viktig komponent i elevernas minnesbilder och fyra teman abstraherades ur intervjumaterialet: Förståelse, jämlikhet, engagemang och rättvisa.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om vi med hjälp av handdockan kunde stärka femåringars begreppsbildning i förståelse och handling när det gäller begreppen grupptillhörighet och empati. Vi utförde barnintervjuer och sociogram i början av vår umdersökning, för att se var barnen stod i sin förståelse av grupptillhörighet och empati och vilka kontakter de tog. Vi utförde intervjuer med förskollärarna med samma frågor som barnens, för att se om deras värderingar visade sig i barnens svar. Vi tror inte att barnens svar är en följd av förskollärarnas tankar om ämnet. Vi anser att det är våra aktivitetstillfällen som stärkt barnen i förståelse och handling när det gäller begreppen.

Det här examensarbetet handlar om pedagogiskt drama i förskolan, med betoning på empati och trygghet. Syftet med den här studien är att ta reda på vad pedagoger samt dramapedagoger anser om pedagogiskt drama kopplat till barns utveckling av empati och trygghet, samt på vilket sätt pedagogiskt drama kan användas i förskolans vardag. Jag har utgått från följande två frågeställningar: På vilka sätt, anser pedagoger och dramapedagoger, att pedagogiskt drama kan bidra till barns utveckling? På vilka sätt kan pedagoger använda sig av pedagogiskt drama i den dagliga verksamheten? För att besvara mina frågor har jag valt att använda mig av intervjuer samt observationer. De personer som jag valde att intervjua var alla pedagoger, men en av dem var både pedagog och dramapedagog. En av pedagogerna var även verksamhetsansvarig på en teaterförskola.

En tidigare studie har visat att negativa effekter av att känna empati är övervägande på kort sikt medan positiva effekter är övervägande på lång sikt, gällande psykiatripersonal. Med den aktuella studien avsågs att undersöka huruvida liknande tendenser finns hos en generell population. 253 högskolestudenter deltog, och i en mellangruppsdesign besvarade hälften en enkät belysande upplevelser på kort sikt medan den andra hälften besvarade en likadan enkät belysande upplevelser på lång sikt. Resultatet visade att empati har olika effekter beroende på tidsperspektivet även för människor generellt, i form av mer positiva effekter på lång sikt. Denna effekt återfanns bland såväl kvinnor som män, och bland yngre såväl som äldre.

Motstridig forskning finns om huruvida empati är en riskfaktor eller en skyddande faktor för yrkesverksamma inom omhändertagande yrken som frekvent kommer i kontakt med trauman och mänskligt lidande. Två alternativ finns inom forskningen: compassion fatigue och compassion satisfaction. Syftet med studien var att undersöka hur yrkesverksamma inom ett omhändertagande yrke, psykiatrin, påverkas av situationer i vilka de ofta behöver känna empati med patienter. Tjugoen respondenter deltog i en kvalitativ studie där öppna frågeformulär användes. Resultatet visade att sådana situationer leder till negativa känslor på kort sikt men positiva på lång sikt, något som tidigare inte har påvisats.

Detliggerstorpresspådagensföretagdåglobaliseringenökatvilketresulteratihögrekonkurrens.Dethardärförblivitviktigtförföretagenattintebaragörarättsakerutanattgörasakerrättförattkunnakonkurrera.Syftetmedstudienärattundersökahurenorganisationkanarbetamedeffektiviseringavadministrativaprocesser.Empirisktämnassyftetbesvarasgenomenfallstudieavettföretagitransportbranschen.Litteraturstudiensomrapportenbyggspåbehandlarprocessutvecklingocheffektiviseringinomadministrativaprocesser.Enprocessärenkedjaavsammanlänkandeaktivitetersomärfunktionsöverskridande(Ljungberg&Larsson2001).LitteraturenochmetodernasombehandlasgrundarsigpåteorierinomLeansomsyftartillatteffektiviseraprocessermedkundvärdetifokus(Kumar,Choe&Venkataramani2012).VidarebeskrivsVärdeflödeskartläggningellerValuestreamMapping(VSM)somärenformavprocessanalysochettverktyginomLean(Haefner,Kraemer,Stauss&Lanza2014).VSMsyftartillattbrytanedaktiviteternaivärdeskapandeochickevärdeskapandeaktiviteterförattsedanelimineradeickevärdeskapandeaktiviteternaochpåsåvisökatkundvärdet(Rohac&Januska2014).Studienbaseraspåenkvalitativfallstudiemedabduktivansats.Företagetsomfallstudiengenomförtspåärettmedelstortspeditionsbolagsomharvuxitunderdetsenastedecennietochfördubblatbådepersonalstyrkaochomsättning.Isambandmedtillväxtenharföretagetsadministrativaprocessertappatstrukturochdeanställdaharskapategnaarbetsrutiner.Detempiriskamaterialetärhämtatutifrånuppstartsmöte,observationersamtintervjuerhosfallföretaget.Urmaterialethardetgåttattutläsavilkaaktivitetersomskeridenadministrativatransportprocessenvilketsammanställsienprocesskarta..

Lean är ett arbetssätt som bygger på att identifiera och eliminera slöseri som inte skapar värde för kunden. Traditionellt har Lean använts i produktionsprocesser, men har på senare tid även spridits till andra typer av verksamheter och processer. En typ av process som det inte forskats så mycket om är administrativa processer. Administrativa processer består huvudsakligen av informationsflöden och är svårare att mäta än material i produktionsprocesser.Denna studies syfte är att undersöka möjligheterna med att använda Lean i administrativa processer genom att utgå från olika typer av slöseri och stödjande aspekter.Studien har använt sig av intervjuer och litteraturstudier som informationsinsamlingsmetoder. Anställda på fallföretaget OP Assistans kontor har intervjuats angående deras administrativa processer.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att studera elevers uppfattning om ekologiska processer och hur väl utomhuspedagogik kan bidra till ökad förståelse för dessa processer. Med de regionala och globala miljöproblem som råder är kunskapen om ekologiska processer viktiga för att skapa ett hållbart samhälle för framtiden, allt i enighet med internationella överenskommelser som Agenda 21 och de styrdokument som reglerar grundskolan. Undersökningen gjordes, vid två olika tillfällen, med elever i år 5. Vid den första undersökningen skedde undervisningen utomhus medan i den senare inomhus. Intervjuer användes som mätmetod och resultaten jämfördes därefter.

AbstraktI dagens mångkulturella Sverige, där invandringen har varit stor de senaste åren, är det mycket aktuellt att undersöka om det finns rasistiska fördomar bland svenska ungdomar. Vi bad skolungdomar på två skolor i Sydsverige fylla i en enkät för att undersöka hur egentligen ligger till på den fronten, då det inte finns så mycket forskning inom den åldersgruppen. Den ena skolan hade hög invandrartäthet, medan den andra hade låg invandrartäthet. Ungdomar med invandrarbakgrund hade i genomsnitt lägre värden på rasismskalorna än ungdomar med svensk bakgrund. En förklaring kan vara att rasismfrågorna handlade om invandrare och inte om svenskar.

Detta utvecklingsarbete har utförts som en aktionsforskning med fokus på att genom praktiska samt teoretiska övningar kunna sätta sig in i funktionsnedsattas vardagssituation. Utifrån ett inkluderande perspektiv och demokratiskt samspel har fokusområdet utforskats med hänsyn till de medverkande barnens och elevernas erfarenheter och intressen. Med detta utvecklingsarbete har vi syftat till att skapa förståelse för funktionsnedsatta barns vardag. De metoder som nyttjats är observationer, samtal, fokusgrupper samt texter och bilder. Aktionsforskningen utfördes på en kommunal förskola samt en kommunal grundskola belägna i mellersta Sverige.

Syftet med denna studie var att undersöka risken för Compassion Fatique hos sjuksköterskor vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Compassion Fatigue är då en person som konsekvens av sitt empatiska engagemang gentemot en annan person blir emotionellt utmattad. En enkätstudie bland psykiatrisjuksköterskor och sjuksköterskor inom den somatiska vården gjordes, dessa jämfördes i avseende på Compassion Fatique-risk. Huvudresultatet tyder på att nästan en fjärdedel av sjuksköterskorna som grupp är i riskzonen för att utveckla Compassion Fatique och att närmare 40 % av alla deltagare var i riskzonen för att utveckla utbrändhet. 21,9 % låg under referensvärdet för Compassion Satisfaction, vilket innebär att man ej känner sig tillfredställd med sin arbetssituation.