Bakgrund: Ett stort ansvar vilar på sjuksköterskan, inte minst ansvaret att ta hand om sig själv för att kunna utföra en god och säker omvårdnad med den individuella patienten i fokus, speciellt när det gäller vård i livets slutskede. Tidigare forskning visar att det är emotionellt krävande att arbeta med människor som snart ska dö och att sjuksköterskan behöver emotionell kraft för att klara av detta svåra arbete.Syfte: Syftet var att belysa faktorer som sjuksköterskan upplever ger kraft för att emotionellt klara av att vårda patienter i livets slutskede.Metod: Analys av redan färdigställda kvalitativa originalartiklars resultatdata till en syntetiserande sammanställning över det området som valts att belysas vilket resulterade i tre teman med underteman.Resultat: Själva arbetet i sig, att få kraft av att vårda patienter i livets slutskede, gav sjuksköterskorna kraft vilket framkom som att trivas med sitt jobb, att känna tacksamhet och starkt engagemang samt att få möjlighet till lärande, utveckling och känslomässig kompetens. Vidare återfanns att hämta kraft i sociala relationer samt att få kraft av att ha balans som viktigt för att sjuksköterskorna skulle klara av att vårda patienter i livets slutskede. Sjuksköterskorna fick balans genom att ta hand om sig själv och genom att sätta gränser.Diskussion: Både positiva och negativa upplevelser kan ge sjuksköterskan kraft och det finns flera kraftkällor som sjuksköterskan använder sig av men dessa kan inte användas var och en för sig utan måste ses i ett sammanhang..

Cancer är idag den grupp av sjukdomar som människor mest befarar att drabbas av och sjukdomarna ökar kontinuerligt. Detta innebär att varje verksam sjuksköterska någon gång i sitt yrkesverksamma liv sannolikt kommer att ansvara för omvårdnad av en patient med cancer. Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med cancer. Elva studier analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier; att utvecklas genom värdefulla möten, att sakna tid och rum, att känna sig sårbar och emotionellt dränkt samt att önska erfarenhet och stöd.

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolärt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolärt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka välbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera äldre med depressionssjukdom till fysisk aktivitet är inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk aktivitet i omvårdnaden för denna patientgrupp.

Social and emotional learning is getting more and more common to work with in Swedish schools today. That has made it more actual to do studies of how you best can implement a method in health prevention and promotion in schools and how you do for to keep the work sustainable. There are some American studies that describe implementation of methods in schools and a few studies that describe implementation of methods for social and emotional learning in schools. It is important to see implementation as a process and not as an individual event. The process never end but continues as a cycle in three phases; readiness phase, planning phase and implementation phase.The aim of this study was to describe teachers and principals experiences of obstacles and possibilities at implementation of an evidence based program for social an emotional learning in compulsory school as a part of the schools health promotion activities.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken typ av emotionellt arbete yrkesverksamma specialistutbildade ambulanssjuksköterskor utför i sitt arbete och hur detta står i relation till brist på återkoppling. För att undersöka detta utfördes kvalitativa intervjuer med sex ambulanssjuksköterskor. Den insamlade empirin analyserades sedan utifrån teorier samt tidigare forskning inom emotionssociologi och även tidigare forskning rörande ambulanspersonal och återkoppling. Resultatet för det emotionella arbetet visar på tre områden som är särskilt framträdande; hanteringen av egna och andras känslor i det dagliga arbetet; situationer som bryter mot mönstret; och strategin att distansera sig från arbetet för att orka med de ibland mycket känslomässigt påfrestande situationerna som uppkommer. Resultatet visar vidare att ambulanssjuksköterskornas främsta skäl till önskan om återkoppling, i denna studie uppdelad i medicinsk och känslomässig återkoppling, är att hela tiden ha högsta möjliga kompetens.

Uppsatsen tar upp hotellreceptionisters känsloarbete samt det eventuella skådespel de använder sig av i interaktionen med gäster samt medarbetare. Eftersom deras positionering är centralt belagd i hotellets huvudentré är det oftast receptionisterna som först möter gästerna när de kommer innanför hotellets dörrar. Följden av deras placering samt yrkesroll innebär att de får stå ut med gästernas bekymmer, klagomål, aggressioner och andra känslor. Den övergripande frågeställningen för studien är därmed: Hur hanterar hotellreceptionister sin serviceroll, och vilket känsloarbete utför de i interaktionen med gäster och medarbetare? Uppsatsen utgår teoretiskt från dramaturgisk teori och emotionsteori främst representerat av Erving Goffman och Arlie Hochschild.

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolärt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolärt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka välbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera äldre med depressionssjukdom till fysisk aktivitet är inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk aktivitet i omvårdnaden för denna patientgrupp.

SAMMANFATTNINGBakgrundI Sverige drabbas årligen ungefär 250 ? 300 barn mellan 0 ? 18 år av cancer. När barn får cancer kan det innebära en påverkan på barnets föräldrar. I sjuksköterskans roll ingår både att ta hand om barnet och dess närstående. Medan barnet diagnostiseras och behandlas går föräldrarna igenom olika känslor och tankar som de kan behöva hjälp med att hantera.SyfteAtt belysa föräldrars upplevelse och behov av vårdpersonalens stöd och omsorg när deras barn insjuknat i cancer.MetodEn litteraturöversikt valdes som metod.

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolärt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolärt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka välbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera äldre med depressionssjukdom till fysisk aktivitet är inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk aktivitet i omvårdnaden för denna patientgrupp.

Bakgrund: Närstående kan uppleva den palliativa vårdsituationen som mycket svår, då det kan vara första gången de konfronteras med en döende människa Att vara närstående till en palliativt sjuk patient kräver stöd åt den närstående, vilka kan vara vänner, familj, sjuksköterska eller i form av ekonomisk hjälp från samhället Syfte: Att kartlägga stöd till närstående då en patient får palliativ vård och stöd till närstående efter patientens död. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt. Resultat: Sju kategorier framkom; att delta i stödgrupp, att få emotionellt stöd, att få praktiskt stöd, att vara delaktig i omvårdnaden, att främja hopp, att få stöd efter dödsfallet och att få information. Information som ges till en människa i kris når inte alltid fram. Att som sjuksköterska avsätta tid, vara påläst och inte använda ett svårt språk är avgörande för att samtalet ska falla väl ut.

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolärt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolärt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka välbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera äldre med depressionssjukdom till fysisk aktivitet är inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk aktivitet i omvårdnaden för denna patientgrupp.

Bakgrund: Tidig graviditetsf?rlust ?r en vanlig men ofta tabubelagd h?ndelse som kan medf?ra djup sorg, skuld och oro hos drabbade kvinnor. De har ofta ett stort behov av emotionellt st?d, tydlig information och ett empatiskt bem?tande fr?n sjuksk?terskan. Detta st?ller h?ga krav p? personcentrerad omv?rdnad.

Bakgrund Av alla kända graviditeter avslutas 15-20 procent med missfall. Vid missfall förlorar kvinnan inte bara ett foster, utan hela sitt liv som framtida mamma. Kvinnan kan uppleva nedstämdhet, förnekelse, ilska, isolering, rädsla, hjälplöshet och misslyckande i samband med missfall. När en individ genomgår svåra känslor, kriser eller problem används psykologiska anpassningsstrategier för att bemästra eller hantera en situation. Coping är ett samlingsnamn på olika anpassningsstrategier.

Marknadsföringsprogrammet vid Linnéuniversitetet, Vårterminen 2012Uppsatsens titel: Att beröra kunden genom dess sinnen inom B2B - En fallstudie om sinnesmarknadsföring inom företagsrelationerÄmne: Företagsekonomi III, Kandidatuppsats 15 hpFörfattare: Sandra Kartberg, Emilia Klappe och Yeliz MorellHandledare: Susanne SandbergProblemformulering: Hur kan företag gå tillväga för att beröra kunden genom dess sinnen inom B2B?Syfte: Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse kring hur företag inom B2B använder sig utav sinnesmarknadsföring för att stimulera sina kundrelationer. Genom denna studie hoppas vi även på att få en inblick i hur företag inom B2B arbetar för att stärka sina kundrelationer. Således önskar vi att kunna identifiera vilka sinnesstrategier som redan appliceras på kunden i nuläget, medvetet såväl som omedvetet.Metod: Vår forskningsstrategi baseras på en fallstudie gällande sinnesmarknadsföring inom företagsrelationer. Vi har tillämpat en kvalitativ metod i denna uppsats där det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer.

Background: Patients with borderline personality disorder represent a large group in healthcare who are struggling with painful emotions in life. Caring should be based on strengthening health processes by focusing on the patients, but research made by the patient's perspective has shown that this population rather felt that their health processes was counteracted, than promoted. The patients felt that the nurses displayed a negative attitude towards them. Attitudes are defined as a system of values, emotions and actions towards others. Aim: the purpose of this study was to highlight the attitudes and experiences of nurses towards caring for people with borderline personality disorder  Methods: A study on the literature based on nine scientific papers was performed. The articles have been analyzed, systematically coded and compiled into a new unit. Results: This study shows that nurses have an overall negative attitude towards patients with borderline personality disorder.