Sök:

Sökresultat:

1129 Uppsatser om Emotionellt lärande - Sida 26 av 76

RÀttsprocessen ur ett psykologiskt perspektiv : jÀmförelse av allmÀnhetens och nÀmndemÀns attityder, samt upplevda pÄverkansprocesser vid rÀttsliga beslut

Denna studie undersökte representativiteten avseende nÀmndemÀnnens i Linköpings tingsrÀtts domsaga demografi; nÀmndemÀns attityder till rÀttsliga frÄgor; samt om dessa nÀmndemÀns demografi och attityder kan predicera individuella beslut i konstruerade rÀttsfall. Dessutom undersöktes vad som styr nÀmndemÀns autonoma beslut respektive hur rÀttens enade beslut fattas under överlÀggningar. Resultaten visade att nÀmndemÀn inte var representativa för allmÀnheten avseende Älder eller emotionellt relaterade attityder till rÀttsliga frÄgor, men att varken Älder eller attityder till rÀttsliga frÄgor kunde predicera beslutsbeteende i manipulerade rÀttsfall. Inflytande över nÀmndemÀnnens beslut gÄr att beskriva i medierande och modererande faktorer i en modell över beslutsprocessen. Implikationer för fortsatt forskning inom omrÄdet rÀttsprocessens psykologi diskuteras..

FÄRDIGHETSTRÄNING MED TONÅRINGAR I

Dialektisk beteendeterapi (DBT) har utvecklats av Marsha Linehanför behandling av sjÀlvmordsnÀra personer med diagnosenBorderline personlighetsstörninig, Àven kallad Emotionellt instabilpersonlighetsstörning. DBT med tonÄringar har visat goda resultatoch börjar nu införas i Sverige. FÀrdighetstrÀning i grupp Àr enviktig komponent i behandlingen. Syftet med undersökningen varatt kartlÀgga hur fÀrdighetstrÀningen kan modifieras för att bÀttrepassa ungdomars förutsÀttningar. Intervjuer med tonÄringar ochterapeuter inom BUP i Uppsala visade att de unga deltagarnasmotivation till aktivt deltagande ofta brister pga.

Individens upplevelser av att leva med kronisk sjukdom

Kronisk sjukdom betraktas som det störstavÀxande hÀlsoproblemet i den industrialiserade vÀrlden.Erfarenheter av att leva med en kronisk sjukdom innebarstora förÀndringar i livet. FörÀndringar som framkallarkÀnslor av lidande, rÀdsla, nedsatt kontroll och förnekande.Syftet var att belysa individers upplevelser av attleva med en kronisk sjukdom. Studien genomfördes somen litteraturstudie, dÀr 16 vetenskapliga artiklargranskades. I resultatet framkom flera faktorer sompÄverkade individen och dess liv med en kronisk sjukdom,dessa var psykiska, fysiska, sociala, andliga samtrelationen mellan sjuksköterska och patient. De svÄrigheterindividerna pÄtrÀffade i livet krÀvde praktiskt, socialt ochemotionellt stöd, vilket inte alltid upplevdes tillrÀckligt.Samtidigt ansÄgs det viktigt att inte ge upp kampen för entillfredsstÀllande tillvaro.

Fast anstÀllning kan ge lÄg arbetsmotivation

Tidigare forskning pekar pa? att medarbetare bland annat motiveras av balans mellan insats och belo?ning, fo?rva?ntningar som a?r fo?renliga med organisationens visioner och instrumentell motivation. A?sikterna i forskningen skiljer sig a?t i hur ansta?llningsform pa?verkar graden av arbetstillfredssta?llelse. Syftet med studien var att, genom en kvantitativ metod, underso?ka graden av arbetsmotivation hos lagermedarbetare.

F?R?NDRINGAR I SJ?LVBILDEN HOS KVINNOR SOM GENOMG?TT EN MASTEKTOMI TILL F?LJD AV BR?STCANCER ?r jag kvinna efter?t? En

Bakgrund: Br?stcancer ?r den vanligaste cancerformen bland kvinnor, b?de i Sverige och globalt. Behandling kan ofta inneb?ra mastektomi d?r ett eller b?da br?sten kirurgiskt avl?gsnas. Syfte: Syftet med denna litteratur?versikt ?r att belysa kvinnors upplevelser av sin sj?lvbild efter genomg?ngen mastektomi till f?ljd av br?stcancer.

Emotionellt socialt arbete : En studie av professionellas former för och hantering av kÀnslor och upplevelser i arbetet med unga tjejer med sjÀlvskadebeteende.

This study elucidates the feelings and the experiences by working with the complex of problems of self-injurious behaviour, of six professionals. The purpose with this study has been to examine the feelings and the experiences of the professionals, coming up when they meet and treat young girls with self-injurious behaviour. The empirical basis of this study is built on interviews of six female professionals, working in the County of Kalmar. The statements of the informants were analyzed out of Goffman?s Role Theory and the norm perspective on social behaviour.

"Jag har aldrig kÀnt mig sÄ liten som dÄ nÀr jag inte kunde gÄ nÄgonstans med mitt barn." : Unga bostadslösa mammors upplevelse av sitt förÀldraskap

Stadsmissionen i Stockholm initierade denna studie dĂ„ personalen uppmĂ€rksammat en vĂ€xande grupp unga bostadslösa förĂ€ldrar. Sex unga bostadslösa mammors upplevelse av sitt förĂ€ldraskap, relation till sitt barn samt egen psykisk hĂ€lsa och stress undersöktes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer samt med enkĂ€tinstrumenten CES-D och SPSQ. Intervjumaterialet bearbetades med hjĂ€lp av tematisk analys. Åtta teman framkom: Social situation, Egen individuation, De egna förĂ€ldrarna, NĂ€tverk, Syn pĂ„ barnet, Konfliktfyllda eller emotionellt pĂ„frestande situationer mellan mamma och barn, Interaktion med barnet och Coping. Mammorna upplevde att bostadssituationen pĂ„verkade förĂ€ldraskapet negativt.

Att arbeta som professionell sÄngare

Musikbranschen Àr en bransch som vÀxer sig allt starkare i dagens samhÀlle och mÄnga mÀnniskor vÀljer en yrkesbana inom musiken. För professionella sÄngare och sÄngerskor skiljer sig arbetssituationen starkt frÄn de flesta andra yrken. Syftet med föreliggande studie var att med hjÀlp av kvalitativ metod undersöka professionella sÄngares situation vad gÀller deras arbete och deras upplevelser av hur de pÄverkas av sina arbetsförhÄllanden pÄ ett emotionellt plan. Sex yrkesverksamma sÄngare och sÄngerskor inom populÀrmusikgenren intervjuades. Resultatet av en tematisk analys visade pÄ mÄnga problematiska aspekter av att arbeta som sÄngare eller sÄngerska inom populÀrmusik och beskrev hur deltagarna valt att hantera dessa, men visade Àven framförallt pÄ att samtliga deltagare trivs med sitt yrkesval och anser att de positiva aspekterna vÀger tyngre Àn de negativa.

Den etiska förvaltningen : En empirisk studie av aktiv och passiv förvaltning avseende svenska etikfonder under perioden 2007 - 2014

Till fo?ljd av kommunikationsteknologins omfattande utveckling har arbetssituationen pa? ma?nga platser fo?ra?ndrats. Medarbetare i organisationer har idag nya kommunikationskanaler att ta ha?nsyn till, och att prioritera blir sa?ledes en mer komplex aktivitet. Denna studie a?mnar underso?ka hur prioriteringar go?rs av medarbetare i olika enheter, samt hur strukturella och kulturella system pa?verkar medarbetarnas syn pa? prioriteringar och tid.

Att hantera tid : En fallstudie av medarbetares sÀtt att prioritera i sitt dagliga arbete

Till fo?ljd av kommunikationsteknologins omfattande utveckling har arbetssituationen pa? ma?nga platser fo?ra?ndrats. Medarbetare i organisationer har idag nya kommunikationskanaler att ta ha?nsyn till, och att prioritera blir sa?ledes en mer komplex aktivitet. Denna studie a?mnar underso?ka hur prioriteringar go?rs av medarbetare i olika enheter, samt hur strukturella och kulturella system pa?verkar medarbetarnas syn pa? prioriteringar och tid.

Arbetslöshet bland unga vuxna : Är som att leva i Sverige och vĂ€nta pĂ„ vĂ„ren

Denna kandidatuppsats har till syfte att kartla?gga unga vuxnas (18-24 a?r) upplevelse av arbetslo?shet. Utifra?n sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslo?shet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansa?g att det var en positiv eller o?nskva?rd situation att befinna sig i.

Distriktssköterskans stödjande funktion i mötet med familjer dÀr ett barn utvecklat komjölkproteinallergi - En kvalitativ intervjustudie

NÀr ett barn utvecklar komjölkproteinallergi stÀlls hela familjen inför en ny, ofta okÀnd situation som förÀndrar hela familjens vardag. Distriktssköterskorna pÄ barnavÄrdscentralen möter dessa familjer och ska erbjuda dem verktyg att hantera den nya livssituationen. I de flesta fall har distriktssköterskan redan innan barnet utvecklat sin allergi en relation med familjen. I tidigare forskning och vÄrdvetenskaplig litteratur saknas studier dÀr det beskrivs hur distriktssköterskan stödjer familjer vars barn utvecklat komjölkproteinallergi. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur distriktssköterskan stödjer familjer dÀr ett barn har utvecklat komjölkproteinallergi.

N?R REGELF?LJARNA BRYTER MOT REGLERNA En processp?rande studie om orsakerna till Sveriges bristande praktiska efterlevnad av EU:s avloppsdirektiv

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Upplevelser av maskulinitet och sexualitet hos mÀn som lever med prostatacancer: en litteraturstudie

Prostatacancer Àr den vanligaste cancerdiagnosen hos mÀn. Behandlingen har ofta mÄnga biverkningar bÄde fysiskt, psykiskt och emotionellt, förutom de exsistentiella problem som en cancerdiagnos innebÀr. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av maskulinitet och sexualitet hos mÀn som lever med prostatacancer. Tretton vetenskapliga, kvalitativa artiklar analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem slutkategorier.

Upplevelser av maskulinitet och sexualitet hos mÀn som lever med prostatacancer: en litteraturstudie

Prostatacancer Àr den vanligaste cancerdiagnosen hos mÀn. Behandlingen har ofta mÄnga biverkningar bÄde fysiskt, psykiskt och emotionellt, förutom de exsistentiella problem som en cancerdiagnos innebÀr. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av maskulinitet och sexualitet hos mÀn som lever med prostatacancer. Tretton vetenskapliga, kvalitativa artiklar analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem slutkategorier. Att livet Àr viktigast, men anpassning krÀvs: Att en förlorad funktion Àr svÄr att ersÀtta: Att inte lÀngre vara en man:Att förlora lust och intresse:Att vilja veta, fÄ stöd och förstÄelse.

<- FöregÄende sida 26 NÀsta sida ->