The essay examines women's experiences of gender equality and how it is defined and done in heterosexual relationships, putting equality in a private, intimate and personal context. The essay was done through semi-structured qualitative interviews, where women told stories of their own experiences in romantic heterosexual relationships. The analysis is based on the women?s stories and partially through a discourse analysis and is, among others, theorized by patriarchy, defined by Sylvia Walby, as well as emotion work through Arlie Russell Hochschild. All the women did to some extent share having had a much larger role of work and responsibility in most discussed aspects of their relationships.

Delaktighet och socialt kapital är två viktiga beståndsdelar för en god hälsa. Inom dessa begrepp inryms sociala nätverk, socialt stöd och tillit som återkommer när föreningsdelaktighet diskuteras. I Sverige är föreningstraditionen väl förankrad vilket bevisas då ungefär hälften av Sveriges befolkning arbetar i en förening.Syftet med studien var att kartlägga studenters delaktighet i studiesocial verksamhet samt studera relationer mellan studenters delaktighet och hälsa. För att besvara syftet skickades en webbenkätundersökning till samtliga andraårsstudenter på akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling på Mälardalens högskola, Västerås.Resultatet, med en svarsfrekvens på 20 procent, visar att två tredjedelar av studenterna har deltagit i aktiviteter inom studiesocial verksamhet medan ungefär 40 procent var delaktiga i arbetet i någon förening. Anledningen till att studenter valde att vara delaktiga i arbetet var främst för att träffa andra människor och skapa kontaktnät.Statistiska signifikanstest av samband var inte möjliga att genomföra mellan deltagande i aktiviteter och hälsa, praktiskt stöd eller emotionellt stöd på grund av att datamaterialet var för litet och även snedfördelat.

Syfte: Att undersöka vad sjuksköterskor som arbetar inom kriminalvården har för tankar och upplevelser av att arbeta på ett häkte samt hur det känns att möta de intagna. Urval: Fem sjuksköterskor som arbetar på ett häkte i Sverige med minst 6 månaders erfarenhet. Metod: Deskriptiv kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Kvalitativ innehålls analys användes för analys av data. Resultat: Det framkom att sjuksköterskor som arbetar inom kriminalvården upplever sitt arbete som stimulerande och spännande.

Sjukhuskuratorer har samtal med patienter som lider till exempel av depression, ångest eller andra besvär orsakade av psykosociala faktorer så som stress, livskriser eller alkohol. I denna studie ställdes frågan vilka effekter det patientnära arbetet kan ha för sjukhuskuratorn. Syftet var att utifrån ett emotionsteoretiskt perspektiv undersöka hur sjukhuskuratorer upplever att de påverkas av det patientnära arbetet. I studien ställdes frågan vad sjukhuskuratorer upplever att det patientnära arbetet har för effekter för dem själva och hur sjukhuskuratorer hanterar det som uppkommer i det patientnära arbetet. Tidigare forskning har visat att andra yrkesgrupper på området, exempelvis sjuksköterskor och terapeuter i allmänhet, påverkas av att använda ett härbärgerande förhållningsätt.

Anhörigvårdare definieras som någon som lever tillsammans med en person som är i behov av hjälp eller stöd i hemmet. Anhörigvårdarna utför oftast vården själva och får minimalt med hjälp. En anhörigvårdare sätter nästan alltid en annan person före sig själv, vilket kan leda till att många anhörigvårdare blir deprimerade.Syftet med den här studien var att beskriva behov som anhörigvårdare har, samt att beskriva vilket stöd professionella vårdare kan ge för att tillgodose dessa behov.Metoden som denna studie bygger på är en litteraturstudie, materialet analyserades med hjälp av en metod som går ut på att göra en litteraturöversikt.Resultatet mynnade ut i två teman med vardera tre subteman. Tema ett; ?Stöd i vårdandet?, med subteman; ansa- att ge praktisk och emotionellt stöd, stöd till lek och stöd genom lärande.

Bakgrund: På grund av bristen på organdonatorer globalt idag tvingas flera patienter i behov av transplantation vänta länge på en operation. Väntan på livsavgörande besked av detta slag har visat sig innebära fysiskt och emotionellt lidande för patienterna och deras anhöriga. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att vänta på transplantation av vitala organ.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes utifrån 12 vetenskapliga originalartiklar, som analyserades med en induktiv kvalitativ ansats.Resultat: Patienternas erfarenheter sammanfattades och beskrevs i fem kategorier: Förändrad självbild, Att leva i väntan, Strategier för att uthärda, Källor till styrka samt Ljuset i slutet av tunneln. Resultatets huvudfynd ansågs vara att ovissheten utgjorde kärnan i väntan på organtransplantation, att anhöriga spelade en avgörande roll för patientens erfarenheter och att en känsla av mening och sammanhang krävdes för att patienterna skulle uthärda och känna hopp under väntan.Slutsats: Patienternas erfarenheter av väntan på organtransplantation visade sig innebära lidande i olika former. Genom att undersöka patienternas känsla av sammanhang, om de uthärdar eller lider emotionellt samt vilka strategier de använder för att underlätta väntan kan sjuksköterskan få tillgång till de redskap som krävs för att lindra detta lidande. Om sjuksköterskan antar ett familjefokuserat omvårdnadsperspektiv kan väntan underlättas för patienterna och deras anhöriga. .

En boendehandledare arbetar på ett gruppboende för personer med förståndshandikapp och är ett stöd i brukarnas aktiviteter inom hemmet. I yrket ingår ett emotionellt lönearbete då personalen anpassar sina känslouttryck gentemot brukarna. Syftet med denna studie är att utifrån fem semistrukturerade djupintervjuer med boendehandledare från samma gruppboende undersöka i vilka former det emotionella lönearbetet tar sig uttryck samt vilka konsekvenser som kan uppstå i samband med detta. Resultatet visade att boendehandledarna genomför ett rolltagande på arbetsplatsen då de i interaktionen med brukaren arbetar aktivt med att inge ett neutralt uttryck genom att ta på sig en ?professionell rock? och dölja sina naturliga känslouttryck.

In this essay, I want to achieve an accessible and applicable entrance to Alexander Technique as a method for learning to use the body in such a way as to allow emotional expression in music. It is necessary to see the real need of Alexander Technique for the active musician, and therefore important components of music-making will be presented. These components are presented from an Alexander-perspective in order to produce a clear picture of the method of application.The prerequisite for emotional expression in music is musicians and music listeners with the ability to generate, and respond after emotional impressions. Alexander Technique provides an approach to make it easier for musicians, especially guitarists, to express emotions in a performance situation.After years of practice and obtaining musical knowledge and practical skills at the instrument, it is common that muscle tension and ingrained patterns contribute to limited expression. Muscle tensions arising from pressured situations such as auditions, competitions and concerts.

Aspergers syndrom är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka svårigheter personer med Aspergers syndrom stöter på i samband med att få och behålla ett arbete. Även att undersöka vilket socialt stöd de får för att överbrygga dessa svårigheter och vilket stöd som saknas. För att undersöka detta så har två intervjuer gjorts med personer som själva har Asperger syndrom. Det har även genomförts intervjuer med tre personer som arbetar med att ge personer med Aspergers syndrom stöd i att få och behålla ett arbete.

Syftet med studien var att bidra till en djupare förståelse för de mest centrala aspekterna av emotionshanteringen i gisslandramat och hur cheferna hanterade sina egna och andras emotioner under denna händelse. Det empiriska materialet byggde på fjorton intervjuer med chefer i olika befattningar och med skiljda organisationstillhörigheter inom olika krishanteringsorganisationer. Krishanteringsorganisationer är avsedda att hantera kriser som uppstår i samhället. Intervjuerna analyserades enligt en grundad teoriansats. Resultatet visade att när aktörer inom en krishanteringsorganisation möter en antagonistisk stressor (orsakad av människan) har två typer av emotionella normer betydelse.

Bakgrund: Vård av barn i livets slutskede och deras föräldrar innefattar att försöka se både barnet och föräldrarnas behov och som sjuksköterska bemöta dessa. Syfte: Syftet är att utifrån aktuell forskning beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda till barn i livets slutskede och till deras föräldrar. Metod: Studien är utförd som en systematisk litteraturstudie på kvalitativa studier. Sökningarna utfördes i PubMed, Cinahl och PsychINFO. Sex artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning och analyserades med innehållsanalys.

Syftet med denna uppsats är att undersöka deltagares upplevelser av och tankar kring hästunderstödd terapi. Utifrån detta studerar vi hur hästunderstödd terapi är en del av socialt arbete. Detta har vi undersökt utifrån följande frågeställningar: ?Hur talar deltagarna om hästens roll och betydelse i den hästunderstödda terapin??, ?Hur beskriver deltagarna att hästens närvaro påverkar deras färdigheter och känslor?? och ?Hur upplever deltagarna hästunderstödd terapi som behandlingsmetod?? Studiens empiri härrör från intervjuer med fem deltagare i hästunderstödd terapi. Vi har gjort en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod för insamling av data.

Syftet med studien var att undersöka vad personal på HVB-hemmet i Lagan gör för ensamkommande flyktingbarn, vilka känslor de ställs inför samt hur känslorna hanteras. Vi genomförde en kvalitativ studie där resultaten bygger på intervjuer och en observation. Personalen arbetar med att socialisera in ungdomarna i samhället. De finns till som stöd och försöker ge dem en meningsfull vardag genom att exempelvis uppmuntra ungdomarna till deltagande i fritidsaktiviteter.Personalen påverkas emotionellt av sitt arbete. De upplever främst glädje men det förekommer situationer där även frustration, oro eller otillräcklighet kan uppstå.

Idag har cirka 300 000 människor i Sverige diagnosen hjärtsvikt och många fler lever troligen med sjukdomen utan att veta om det. De vanligaste orsakerna till hjärtsvikt kan bland annat vara hypertoni, diabetes, klaffsjukdom, ischemi av myokardiet. Som en del av behandlingen ingår livsstilsförändringar där patienten får lära sig symtomövervakning. Fysisk aktivitet under kontrollerade former har potential att förbättra den fysiska kapaciteten hos individer med hjärtsvikt, såväl som förbättring av livskvaliteten. Sjuksköterskan ansvarsområden innefattar att främja hälsa, förebygga sjukdom, återuppbygga hälsa och lindra lidande.

Syftet med denna uppsats är att undersöka deltagares upplevelser av och tankar kring hästunderstödd terapi. Utifrån detta studerar vi hur hästunderstödd terapi är en del av socialt arbete. Detta har vi undersökt utifrån följande frågeställningar: ?Hur talar deltagarna om hästens roll och betydelse i den hästunderstödda terapin??, ?Hur beskriver deltagarna att hästens närvaro påverkar deras färdigheter och känslor?? och ?Hur upplever deltagarna hästunderstödd terapi som behandlingsmetod?? Studiens empiri härrör från intervjuer med fem deltagare i hästunderstödd terapi. Vi har gjort en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod för insamling av data.