Folkhälsovetenskapligt program.

Vi ville veta hur Göteborgs stads arbete med hemlösa förändrats de senaste åren. Detta var vad vi fann:Göteborgs stads arbete med bostäder åt hemlösa har under 2000-talet gått igenom enorma förändringar. En dold parallell bostadsmarknad har byggts ut, där förvaring av människor som egentligen behöver rehabilitering och motivation har blivit mer regel än undantag. Göteborg har lappat och lagat när problemen blivit akuta och missar att situationen är på väg att både förvärras och förändras. Dessutom har arbetet kantats av tjänstemän som skyller på varandra, nödlösningar, motsägelser och statistik som sopas under matten..

Enligt vår erfarenhet har textilslöjden och matematiken en naturlig koppling till varandra och det vardagliga bruket av matematik. Vi tror att textilslöjden kan bidra till att öka elevers förståelse för matematisk problemlösning. Litteraturstudier vi gjort visar att teoretiskt och praktiskt arbete gynnar varandra och genom ett ämnesövergripande arbete med den teoretiska matematiken och den praktiska textilslöjden skulle elevers lärande kunna främjas. I en kvalitativ undersökning har 14 personer verksamma i skolan intervjuats, i syfte att öka förståelsen hur åsikter och erfarenheter påverkar förutsättningar för ämnesövergripande arbete i textilslöjd och matematik. Resultatet redovisas i både kvalitativ och kvantitativ form.

Bakgrund: Kronisk sorg är en icke- patologisk, känslomässig sorg-reaktion relaterad till förluster som uppfyller den sörjandes liv. Att leva med en kronisk sjukdom innebär många förluster som kan göra det svårt att hantera situationen, särskild om sjukdomens progressivitet innebär nya förluster för patienten. Brist på kunskap om kronisk sorg kan medföra att patienter får behandling mot depression men ingen hjälp till att hantera sorgen. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av kronisk sorg till följd av kronisk sjukdom. Metoden: En systematisk litteraturstudie på vetenskapligt kvalitativt material gjordes med den enligt Evans beskrivna analysmetod på kvalitativ data.  Resultat: Fyra teman framkom: emotionella förluster, kroppen sviker, förlorad framtid och lindrad sorg.

RLS är ett neurologiskt tillstånd. Karakteristiska symtom är känselförnimmelser framförallt lokaliserade till de nedre extremiteterna. Besvären upplevs sitta djupt inne i benen och framkalla ett oemotståndligt behov att röra på sig. Beskrivningen av symtomen, dess intensitet och förekomst varierar och är mycket individuell. RLS delas in i primär och sekundär form, beroende på symtomens ursprungliga orsak.

Bakgrund: Begreppet självskadebeteende är svårdefinierat och tycks inte ha nått konsensus inom vården. Evidens tyder på en ökad förekomst av, framför allt unga, patienter med självskadebeteende. Patienterna uttrycker ett stort behov av att sjuksköterskorna har en förståelse för deras livsvärld och självskadebeteendets bakomliggande orsaker. Sjuksköterskor å andra sidan upplever att de saknar utbildning och tillfälle för reflektion för att möjliggöra en ökad förståelse och förbättrad vård kring patienter med självskadebeteende. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av vårdandet av patienter med självskadebeteende inom akutpsykiatrisk öppenvård.

Bakgrund Hot och v?ld ?r vanligt f?rekommande inom psykiatrisk v?rd, vilket p?verkar sjuksk?terskors psykiska h?lsa, trygghet och omv?rdnadskvalitet. Enligt Arbetsmilj?lagen (1977:1160) ?r v?rdgivaren skyldig att f?rebygga risker i arbetsmilj?n och skapa en s?ker arbetsplats fri fr?n oh?lsa och olycksh?ndelser. Trots detta framkommer det att m?nga sjuksk?terskor upplever bristande st?d och otydliga rutiner, vilket g?r att hot och v?ld ofta ses som en naturlig del av arbetet.

Varje år insjuknar ungefär 300 barn i Sverige i cancer. Cancerbeskedet slår familjens tillvaro i spillror och föräldrarna försätts i ett emotionellt kaos med känslor som chock, tvivel, rädsla och maktlöshet. I vården av barn med cancer är det inte bara barnet utan hela familjen som behöver stöd och vård. Sjuksköterskor möter föräldrar till cancersjuka barn i många olika vårdsammanhang, det är därför viktigt att sjuksköterskor har kunskap om föräldrars upplevelser i samband med barnets cancersjukdom. Syftet med uppsatsen är att belysa föräldrars upplevelser av det dagliga livet när barnet har cancer.

Sjuttiotalisterna står närmast att ta över chefpositionerna när 40-talisterna går i pension och ingår i den generation som ofta benämns Generation X. Generationen Babyboomers och Generation Y var de generationer som föddes innan och efter Generation X. Syftet med föreliggande studie var att undersöka 70-talisters attityder kring arbete och chefskap. Efter åtta kvalitativa intervjuer, genomförda på ett bank- och finansbolag, utfördes en deduktiv-induktiv tematisk analys. Resultatet visade att intervjupersonerna föredrog en balans mellan arbete och privatliv, prioriterade kreativitet och autonomi i arbetet, sökte efter en engagerad, positiv och rak chef samt ett företag med många möjligheter till utmaningar.

Syftet med studien är att studera förhållandet mellan fysisk aktivitet på arbete och fritid. En tvärsnittsstudie genomfördes för att jämföra personer med ett mer fysiskt aktivt arbete (undersköteskor) med personer som har ett mindre fysiskt arbete (kontorsarbetare) i Kalmar 2013. Deltagarna (n=37) delades efter yrke in i grupperna kontorsarbetare och undersökterskor. Varje deltagare bar en accelerometer under 7 dagar för att mäta den fysiska aktivitetsnivån. Mätningarna utfördes under arbetsdagar och icke arbetsdagar.

Smärta är det obehag som individen upplever ligga utanför den nivå av smärta som han eller hon upplever tolererbar. Smärtan benämns vanligtvis som antingen kronisk eller akut. Akut smärta är den som benämns som kortvarig och övergående, den övergår till kronisk smärta då det pågått längre än tre månaders tid. Smärtan uppstår utav en direkt eller indirekt skada som registreras utav de nociceptiva smärtreceptorerna. I fall där smärtans ursprung är okänd benämns smärtan som idiopatisk.

Jane Austen är en av 1800-talets mest lästa författare och har vunnit stor popularitet tack vare sina ingående och humoristiska porträtt av det engelska samhället. Just hennes livliga beskrivningar av livet på den engelska landsbygden runt år 1800 kryddade med en satirisk underton gör Austens romaner intressanta objekt för litteraturanalys. Trots att hennes texter är fast rotade i sin tid tycks de aldrig bli omoderna, vilket beror på att människor nu som då brottas med liknande problem och ställningstaganden. 200 år senare tvingas vi fortfarande fatta livsavgörande beslut som rör kärlek, pengar och status. En av hennes mest kända verk - Sense and Sensibility - publicerades 1811 och är en klassisk Austenroman som tar upp just problematiken kring dessa teman.

Bakgrund: Att vårda en familjemedlem i hemmet påverkar sannolikt anhörigvårdaren både emotionellt och socialt (Andrén & Elmståhl, 2008). Familjefokuserad omvårdnad är en teori som belyser betydelsen av att uppmärksamma hur en familj påverkas när någon drabbas av sjukdom (Benzein, Hagberg & Saveman, 2012).Syfte: Belysa upplevelser av att vara anhörigvårdare till en person med demenssjukdom som bor hemma.Metod: En systematisk litteraturstudie där vetenskapliga artiklar eftersöktes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Söktermer som användes i samtliga databaser var ?caregiver?, ?dementia? och ?experience?. De artiklar som vara relevanta utefter litteraturstudiens syfte granskandes efter granskningsmall.

I vårt arbete har vi behandlat ämnet livskunskap och den samhällsförändring som vi tycker oss se. Syftet med vårt arbete har varit att försöka se om ämnet livskunskap kan vara ett tecken på en utveckling som håller på att ske inom skolan. För att uppnå vårt syfte har vi på vår utvalda skola intervjuat lärare och rektor. Vi har sedan valt att koppla dessa resultat till den forskning som vi redan tidigt i arbetsgången tog del av. Resultatet av vårt arbete visar att det på skolan finns en medvetenhet om en förändrad kunskapssyn och att man i ämnet livskunskap arbetar med de förmågor som man tror att eleverna behöver ha med sig i sina framtida liv..

Syftet med uppsatsen är att kartlägga de kommunikationskanaler Kåren använder sig av och se om medlemmarna uppfattar den information som sänds via kanalerna. Och utefter detta kunna ge åtgärdsförslag..