Syftet med studien var att ta reda på arbetsterapeuters erfarenheter av att främja återgång till arbete genom arbetsterapeutiska interventioner för personer som inte är i arbete. Undersökningsgruppen bestod av sju arbetsterapeuter i Norrbotten som arbetade i statlig, kommunal, landsting eller privat verksamhet. Arbetsterapeuterna hade arbetat med arbetslivsinriktad rehabilitering från ett år upp till sjutton år. De deltagande arbetsterapeuterna intervjuades med en halvstrukturerad kvalitativ intervju och fick då berätta med egna ord om sina erfarenheter av att främja återgång till arbete, en intervjuguide användes med färdigbestämda frågor för att få struktur på intervjun samt att säkerställa att de frågor som författarna ville ha svar på blev besvarade. Intervjuerna skrevs ut ordagrant och analyserades sedan med en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre kategorier.

Studiens syfte var att undersöka hur unga människor ser på arbete och arbetslöshet. För äldre generationer är arbetet förutom en källa till försörjning även en stor del av individens identitet, och att sakna arbete innebär ett socialt utanförskap. Har arbete samma betydelse för dagens ungdomar, eller har den höga ungdomsarbetslösheten medfört en normförskjutning så att en arbetslös inte uppfattas som avvikande? För att få svar på frågan intervjuade vi nio ungdomar, såväl arbetslösa som arbetande och stu-derande, om hur de ser på saken. Vi utgick från ett induktivt perspektiv inspirerat av grundad teori, där vi eftersträvade en öppenhet inför empiriska data som framkom i våra intervjuer.

Detta arbete bygger på en enkätundersökning som inkluderar elever, lärare och föräldrar. Syftet med detta arbete är att undersöka om lärare och elever arbetar med åtgärdsprogrammen i skolan. När jag funderade på hur jag skulle få korrekt information om åtgärdsprogram och mobbning tänkte jag gå direkt till källan nämligen lärarna, eleverna och föräldrarna. Jag har gått ut till två klasser i årskurs 6 och lämnat ut enkäter till både elever, lärare och föräldrar. .

Syftet med denna studie är att undersöka och granska hur gymnasielärare inom ämnet idrott och hälsa arbetar och ser på sitt arbete med att motivera elever att prestera i ämnet idrott och hälsa. Studien ska bidra till att ge ökad förståelse och en bättre insyn i hur idrottslärarens dagliga arbete med motivation ser ut, samt vilka metoder som de ser som mer eller mindre lämpade för detta arbete. Resultatet visar på att motivationsarbetet skiljer sig åt beroende på vilken skola man som lärare är verksam på, men kanske framförallt på hur man är som individ. Studien visar även på att det finns en hel del fallgropar men även generella vägar man kan gå för ett positivt motivationsarbete som lärare. Vidare så har studien belyst lärarutbildningen men även skolornas arbete inom området motivation, även här var åsikterna delade men den generella uppfattningen var att mer kan göras och förbättras vad gäller motivationsarbetet..

Bakgrund: Vikten av att attrahera rätt personal är stor då företag söker långsiktiga konkurrensfördelar och stora resurser läggs idag på arbetet med denna viktiga uppgift. För att attrahera potentiella arbetstagare använder sig företag idag framförallt av direkt och riktad information till de individer och formella grupper av individer som bedöms som intressanta. Denna typ av kommunikation kan ses utelämna stora delar av den omgivning som inom socialpsykologin anses ha stor påverkan på individens val och agerande. Syfte: Att söka förståelse för och vidareutveckla teorin kring hur talent attraction kan ske genom att tilltala individen emotionellt, via den sociala omgivningen och genom att se till individens identitetsskapande. Metod: Genom ett expert- och snöbollsurval har 8 experter inom det valda ämnesområdet identifierats och intervjuats.

Syftet med studien var att undersöka tonåringar och föräldrars uppfattning om vad en bra familj är. Genom kvalitativ metod med en induktiv utgångspunkt har tonåringar och föräldrars beskrivning av ämnet undersökts. 100 deltagare har skriftligt berättat vad en bra familj är för dem. 50 tonåringar har författat en uppsats, 10 av dessa var 18 år och 40 var 13 år. 50 föräldrar, med barn i motsvarande ålder har som en del i en enkät svarat på samma öppna fråga.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser hos levertransplanterade patienter. Metod: En systematisk litteraturstudie där artiklarna är sökta i databasernaElin@Dalarna, Blackwell Synergy, EBSCO Host, CINAHL (EBSCO), PubMed, Wiley, inter Science. Sammanlagt analyserades 15 artiklar. Både kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar ingick. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av granskningsmallar och de artiklar som var av hög eller medelhög kvalitet inkluderades.Resultat: Detta resulterade i tio kategorier; känslan av hopp och glädje samt oro, känslan avatt förlora kontrollen, tacksamhetskänsla, identitet, stöd och trygghet i återhämtningsprocessen, relation till andra och sig själv, plågsam smärta, emotionellt och fysiskt välbefinnande,önskan om att återgå till det normala livet och upplevelser av sjukvårdspersonalensstöd.

Syftet med föreliggande studie är att synliggöra hur skolor systematiserar sitt arbete med att förebygga och främja och på så sätt motverka elektronisk mobbning. Genom denna studie undersöks skolors arbete kring det växande problemet elektronisk mobbing. 21 likabehandlingsplaner från en mellanstor kommun i Sverige ingick i undersökningen kring hur skolornas arbete med likabehandlingsplanerna systematiseras. Metoden för studien har varit dokumentanalys då likabehandlingsplaner granskats. De insamlade dokumenten analyserades mot ett verksamhetsperspektiv.

Syftet med studien var att undersöka vilka attityder, sistaårselever vid gymnasieskolorna i Malmfälten, har till arbete, sitt framtida arbetsliv och till LKAB som arbetsgivare. För att uppnå syftet har en enkätundersökning genomförts av samtliga sistaårselever på gymnasieskolorna i Malmfälten med följande frågeställningar: Vad har gymnasieelever för attityder till arbete? Vilka faktorer anser de är viktiga i ett framtida arbete? Hur ställer de sig till arbete inom LKAB? Hur motsvarar LKAB som arbetsgivare deras attityder och förväntningar? Denna uppsats är skriven på uppdrag av LKAB och kan därför utgöra ett underlag för LKAB: s fortsatta arbete med kompetensförsörjning. Den teoretiska referensramen omfattas av teorier om attityder, värderingar, socialisation, identitet samt kön och arbete. Resultatet visar att killar vill arbeta när de gått ut gymnasiet medan tjejerna helst vill studera vidare.

Bakgrund: Att vårda en familjemedlem i hemmet påverkar sannolikt anhörigvårdaren både emotionellt och socialt (Andrén & Elmståhl, 2008). Familjefokuserad omvårdnad är en teori som belyser betydelsen av att uppmärksamma hur en familj påverkas när någon drabbas av sjukdom (Benzein, Hagberg & Saveman, 2012).Syfte: Belysa upplevelser av att vara anhörigvårdare till en person med demenssjukdom som bor hemma.Metod: En systematisk litteraturstudie där vetenskapliga artiklar eftersöktes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Söktermer som användes i samtliga databaser var ?caregiver?, ?dementia? och ?experience?. De artiklar som vara relevanta utefter litteraturstudiens syfte granskandes efter granskningsmall.

 Syftet med studien var att belysa biståndshandläggares arbete i team och deras upplevelser av arbete i team. Frågeställningarna var: Hur arbetar biståndshandläggare i team? Hur upplever biståndshandläggare sitt arbete i team? Vilka svårigheter finns det medteamarbete? Vilka positiva erfarenheter har biståndshandläggare av teamarbete? Det ärviktigt att problematisera och fördjupa kunskapen om hur det allt mer populära teamarbetet upplevs. Aktuell forskning säger att för att teamarbete ska fungera krävs ett bra arbetsklimat. Studien inspirerades av teorier om team, organisationsteorier och Antonovskys begrepp KASAM.

Bakgrund: Hälsofrämjande arbete är en del av distriktssköterskans arbetsuppgifter. För att kunna erbjuda detta till äldre vårdtagare i hemsjukvården behövs ökad kunskap om hur distriktssköterskan utför det hälsofrämjande arbetet i sitt praktiska arbete. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans hälsofrämjande arbete med äldre vårdtagare i hemsjukvården. Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.

Folkhälsovetenskapligt program.

Bakgrund: Kronisk sorg är en icke- patologisk, känslomässig sorg-reaktion relaterad till förluster som uppfyller den sörjandes liv. Att leva med en kronisk sjukdom innebär många förluster som kan göra det svårt att hantera situationen, särskild om sjukdomens progressivitet innebär nya förluster för patienten. Brist på kunskap om kronisk sorg kan medföra att patienter får behandling mot depression men ingen hjälp till att hantera sorgen. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av kronisk sorg till följd av kronisk sjukdom. Metoden: En systematisk litteraturstudie på vetenskapligt kvalitativt material gjordes med den enligt Evans beskrivna analysmetod på kvalitativ data.  Resultat: Fyra teman framkom: emotionella förluster, kroppen sviker, förlorad framtid och lindrad sorg.

Vi ville veta hur Göteborgs stads arbete med hemlösa förändrats de senaste åren. Detta var vad vi fann:Göteborgs stads arbete med bostäder åt hemlösa har under 2000-talet gått igenom enorma förändringar. En dold parallell bostadsmarknad har byggts ut, där förvaring av människor som egentligen behöver rehabilitering och motivation har blivit mer regel än undantag. Göteborg har lappat och lagat när problemen blivit akuta och missar att situationen är på väg att både förvärras och förändras. Dessutom har arbetet kantats av tjänstemän som skyller på varandra, nödlösningar, motsägelser och statistik som sopas under matten..