Denna uppsats handlar om studier av järnåldersvapengravars vapen och föremål i Sverige. Syftet med uppsatsen är att försöka utreda vad som nedlades i graven för vems skull, den döde eller för de efterlevande? Det som också ska utredas är om man kan levandegöra det material och de människor som har anknytning till graven genom att studera den och dess föremål ur ett mer emotionellt perspektiv..

Sammanfattning Uppsatsens titel: Unga ledare, ur ett emotionellt intelligens perspektiv Seminariedatum: 3 juni, 2004 Ämne/kurs: FEK 581 Kandidatseminarium, 10 poäng Författare: Victor Bengtsson, Christoffer Frisk och Peter Persson Handledare: Tony Huzzard Fem nyckelord: Ledarskap, emotionell intelligens, unga företagsledare, motivation, framtidens ledarskap. Syfte: Studiens syfte är att klargöra om unga företagsledare besitter emotionell intelligens och hur detta framgår? Är emotionell intelligens viktigt för ett framgångsrikt ledarskap och om så är fallet varför är det viktigt? Hur blir man emotionellt intelligent? Metod: Vi har använt oss av en deduktiv strategi vid insamlandet av data och gjort en kvalitativ undersökning. Teoretiska perspektiv: Vi har använt oss av teorier kring emotionell intelligens och teorier i nära anslutning till densamma. Empiri: Vi har baserat vår empiri på djupintervjuer av unga företagsledare.

I och med marknadsglobaliseringen har antalet verksamma aktörer på den svenska marknaden mångdubblats genom åren och konkurrensen mellan dem blir allt hårdare. Konsumenterna har i sin tur blivit allt mer medvetna och söker idag andra värden som känslor och upplevelser. Därigenom har det blivit viktigt för varumärken att hitta nya sätt att differentiera sig på. Dagens varumärken kan därför övergå till att vara mer emotionellt laddade för att på bättre sätt nå ut till konsumenter och etablera starka band och varaktig varumärkeslojalitet.För att konsumenterna på ett emotionellt plan ska lyckas särskilja ett varumärke från ett annat måste någon form av emotionell kommunikation ske. Då traditionell marknadsföring inte är inriktad på den emotionella kommunikationen krävs ett komplement till denna.

Vårt syfte med studien var att undersöka tio behandlingsassistenters upplevelse av hur det är att arbeta med ensamkommande flyktingungdomar på ett boende i en mindre kommun. Vidare på vilket sätt behandlingsassistenterna påverkades känslomässigt, såväl professionellt som privat av sitt arbete. Undersökningen ville även visa på vilket sätt behandlingsassistenterna hanterade att de påverkades av sitt arbete..

SammanfattningSjuksköterskor utsätts för känslomässiga situationer i arbetet med patienter såsom sorg och glädje. Situationerna kan vara påfrestande men yrket medför ändå att patienter måste bemötas på ett positivt sätt. Påfrestningarna kan leda till att sjuksköterskan drabbas av stress och på lång sikt av utbrändhet. Tidigare forskning visar att anställdas välbefinnande spelar en grundläggande roll i en patients hälsa.Syftet med uppsatsen var att få kunskap om sjuksköterskors arbetsförhållanden samt att undersöka vilka specifika faktorer som kan leda till stress. Vidare undersöktes samband mellan sjuksköterskornas ålder och/ eller yrkeserfarenhet och det emotionella arbetet.

Denna uppsats belyser sjuksköterskors emotionella arbete inom den psykiatriska slutenvården. Den syftar till att undersöka hur sjuksköterskan organiserar det egna emotionella arbetet i förhållande till patienten och se vilka förutsättningarna är för att det emotionella arbetet ska kunna utföras på ett konstruktivt och funktionellt sätt, så att det gynnar både sjuksköterskan och patienten. Vidare önskar studien se vilka emotionella redskap som sjuksköterskan har att tillgå för att kunna hantera det emotionella arbetets betungande delar. Uppsatsen utgår från Hochschilds (1983) teoretiska ramverk om Emotionellt arbete samt studier och litteratur av andra som applicerat detta på vård och omsorg. Denna studie bygger på intervjuer av elva sjuksköterskor inom psykiatrisk slutenvård.

Av alla registrerade graviditeter slutar ungefär 20 % i missfall. När allmänsjuksköterskan möter dessa kvinnor och en eventuell partner i sjukvården har de ett stort behov av emotionellt stöd. Ett missfall innebär oftast en förlust av ett barn som föräldrarna drömt om och väntat på, förlusten medför känslor av sorg, ångest, hjälplöshet och ibland även skuld. I den känslomässigt påfrestande situation som ett missfall innebär behöver föräldrarna emotionellt stöd genom bekräftelse, information samt genom att få empati och förståelse från sjuksköterskan. Litteraturstudiens syfte var att undersöka om det upplevs brister i omvårdnaden efter missfall med fokus på emotionellt stöd.

Syfte: Att undersöka mammors behov av kunskapsmässigt, emotionellt och socialt stöd under barnets första år samt identifiera vilka stödgivande aktörer kvinnorna upplever är viktigast.Metod: Deskriptiv tvärsnittstudie. Sjuttio mammor som besökte någon av sex kommunala öppna förskolor i Uppsala läns landsting svarade på en enkät om deras behov av stöd.Resultat: Hälso- och sjukvården var den viktigaste aktören för många av mammorna som sökte informationsstöd. Studien visade att alla mammorna inte fått det kunskapsstöd de önskade. Socialt stöd och emotionellt stöd var viktigt för nästan alla mammor och många efterfrågade emotionellt stöd från hälso- och sjukvården. Mammornas behov var relaterat till deras ålder, och även i viss utsträckning utbildning och sysselsättning.Slutsats: Om BVC-sjuksköterskor och annan vårdpersonal som möter mammor med barn under ett år, ser till helheten i deras situation genom att erbjuda såväl kunskapsstöd som emotionellt stöd kan de bidra till att skapa långsiktigt nöjda och trygga mödrar..

Det grundläggande villkoret för dem som arbetar i serviceyrken är att hantera de motstridiga kraven från dels arbetsgivaren och dels kraven från klienterna. I interaktionen med klienterna har de anställda en rad uttalade eller outtalade förväntningar på hur de ska agera, vilket innebär att det i arbetet ingår att hantera och styra både sina egna och klienternas emotionella reaktioner. Studiens syfte är dels att undersöka hur det organisatoriska sammanhanget påverkar hur de anställda hanterar de motstridiga krav de ställs inför, dels att undersöka vilka emotionella konsekvenser interaktionen med klienterna får för de anställda. Utifrån en kvalitativ ansats har detta undersökts på Försäkringskassans kundtjänst för aktivitetsstöd. Resultatet visar att de strategier de anställda använder sig av framförallt är processer av rollövertagande, men att den organisatoriska kontexten i form av graden av distans i interaktionen och möjligheter till reell påverkan över utfallet av denna även den i hög grad villkorar vilka konsekvenser de emotionella aspekterna av arbetet får för de anställda..

Jobbcoaching är ett yrke som ska ge service åt långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa som försöker att komma ut på arbetsmarknaden igen. Enligt vår uppfattning fungerar jobbcoachen som arbetsförmedlingens förlängda arm och ska ses som ett redskap, ett bollplank, en stöttepelare och ett instrument för lärande då kandidaten får ta del av denna tjänst. Dock innebär denna tjänst att kandidaten själv ska lära sig att ta egna beslut, våga ta nya vägar och leda processen mot ett nytt arbete. Syftet med studien är att få en inblick i hur jobbcoacherna i praktiken arbetar med emotionellt och praktiskt lärande och hur dessa två lärande förhåller sig till varandra i coachingprocessen. Detta syfte besvaras genom följande frågor: Ingår emotionellt- och praktiskt lärande i coachingprocessen, i så fall hur ser de ut i praktiken? Vilka rutiner arbetar man efter i praktiken som jobbcoach? Det är genom kvalitativa intervjuer med jobbcoacher på arbetsförmedlingen och bemanningsföretag som det empiriska materialet har samlats in.

Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för fenomenet emotionellt lönearbete och vad fenomenet innebär för butiksmedarbetare i en organisation som har kundinteraktion både face-to-face och via telefon och/eller e-post. Vi ville undersöka butiksmedarbetarnas gemensamma erfarenheter av att upprätthålla en fasad utåt mot kunderna. Även en jämförelse av resultatet mellan den fysiska butiken och web-shopen har gjorts. Den teoretiska utgångspunkten influerades av den tidigare forskningen som finns och grundas i Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och Arlie Hochschilds teori om emotionellt lönearbete. Resultatet bygger på sex djupgående semistrukturerade intervjuer ur ett fenomenologiskt perspektiv.

Varje år drabbas många unga vuxna av en cancersjukdom. Den stora incidensen av cancersjukdomar i vårt samhälle medför att möten med patienter med cancer sker i hela hälso- och sjukvårdsorganisationen. Med tanke på de starka känslomässiga reaktioner som följer av en cancerdiagnos och hur ungas livssituation påverkas, ligger det hos sjuksköterskor en utmaning i att kunna ge emotionellt stöd som leder till att patienten kan uppleva större hanterbarhet.  Syftet med litteraturstudien var att belysa hur unga vuxna hanterar tankar och känslor vid en cancersjukdom och hur sjuksköterskan kan ge emotionellt stöd relaterat till att bättre kunna hantera krissituationen. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 29 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade på tankar och känslor relaterat till cancerdiagnosen, olika strategier för att hantera diagnosen, samt hur erhållet stöd från sjuksköterskan kan leda till bättre hanterbarhet.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur ett begränsat antal kassaanställda påverkas av och hantera det emotionella arbete som de ställs inför. Jag ville se vad informanterna kunde berätta om kollegor hjälper varandra eller om emotionell hantering är något som den anställde ställs inför ensam. Genom en kvalitativ intervjustudie har jag med fem halvstrukturerade intervjuer utfört insamlingen av min empiri. Uppsatsens centrala begrepp grundas på Hochschilds begrepp Emotionellt arbete, Collins begrepp interaktionsritualer och Goffmans dramaturgiska perspektiv med fokus på aktörs skap och regioner. Utöver dessa begrepp har jag även grundat min undersökning på forskning som mer specifikt behandlar Emotionellt arbete bland serviceanställda. Min studie visar att de emotionella kraven på kassaanställd servicepersonal är höga, arbetsgivaren kontrollerar i hög grad de anställdas känslouppvisning.

En empirisk undersökning av lärares uppfattning av begreppet social kompetens med syftet att synliggöra lärares uppfattningar av social kompetesn smat hur de arbetar med social kompetens i skolan. Uppsatsen tydliggör också vilka faktorer som är viktiga för utvecklingen av soacialr och emotionellt lärande som ämne i skolan. Den empiriska undersökningen bygger på nio lärarintervjuer utförda i årskurserna 4-9, med tonvilkten lagd på de högre årskurserna. Resultatet av studierna är att begreppet och arbetet med att utveckla social kompetens hos eleverns ärkomplext. Det finns många faktorer som inverkar på resultatet.

Studien uppmärksammar kvinnor som attraheras av män som är emotionellt otillgängliga på grund av exempelvis missbruk, antisocialt beteende och psykisk ohälsa. Studiens syfte var att belysa vissa psykologiska dimensioner som kunde förklara tre kvinnors benägenhet att välja emotionellt otillgängliga män till kärlekspartners samt få ökad kunskap om kvinnor som ingår i smärtsamma kärleksrelationer. Studiens frågeställning fokuserade på hur kvinnornas partnerval kunde förstås mot bakgrund av deras nära relationer under uppväxtåren. Studien utformades enligt kvalitativ design där tre kvinnor med erfarenhet av smärtsamma kärleksrelationer intervjuades utifrån ett syftesbestämt urval. Intervjumaterialet kategoriserades i huvudtemana uppväxtårens nära relationer, valet av kärlekspartner och relationen med otillgängliga män.