När ett barn utvecklar komjölkproteinallergi ställs hela familjen inför en ny, ofta okänd situation som förändrar hela familjens vardag. Distriktssköterskorna på barnavårdscentralen möter dessa familjer och ska erbjuda dem verktyg att hantera den nya livssituationen. I de flesta fall har distriktssköterskan redan innan barnet utvecklat sin allergi en relation med familjen. I tidigare forskning och vårdvetenskaplig litteratur saknas studier där det beskrivs hur distriktssköterskan stödjer familjer vars barn utvecklat komjölkproteinallergi. Syftet med denna studie är att beskriva hur distriktssköterskan stödjer familjer där ett barn har utvecklat komjölkproteinallergi.

Syfte och frågeställningarSyftet med detta arbete är att ta reda på hur fotbollstränare hanterar fotbollsspelare som begår disciplinära fel och hur de ser på sin egen roll i klubben utifrån betydelse och ansvar.Frågeställningarna är följande;Vad betyder disciplin för fotbollstränare? Hur ser fotbollstränare på spelare ur ett disciplinärt perspektiv?Hur hanterar fotbollstränare spelare som gjort sig skyldiga till disciplinära fel?Hur betydelsefull anser tränaren sig vara för klubben?MetodFörfattaren hade ett hermeneutiskt förhållningssätt till studien genom vilken sex manliga fotbollstränare intervjuades. Samtliga tränare har antingen varit eller är aktiva inom seniorfotbollen. Intervjuerna var semi-strukturerade och pågick mellan 45 minuter till 120 minuter. I efterhand transkriberades och analyserades materialet för att kartlägga relevant material till studien utifrån frågeställningarna.ResultatEn majoritet av de intervjuade ansåg att disciplinen var avgörande för att uppnå framgång med ett fotbollslag och samma grupp tränare såg på disciplin som ett verktyg att forma laget med både på och utanför fotbollsplanen.

Prostatacancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos män. Behandlingen har ofta många biverkningar både fysiskt, psykiskt och emotionellt, förutom de exsistentiella problem som en cancerdiagnos innebär. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av maskulinitet och sexualitet hos män som lever med prostatacancer. Tretton vetenskapliga, kvalitativa artiklar analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem slutkategorier. Att livet är viktigast, men anpassning krävs: Att en förlorad funktion är svår att ersätta: Att inte längre vara en man:Att förlora lust och intresse:Att vilja veta, få stöd och förståelse.

Prostatacancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos män. Behandlingen har ofta många biverkningar både fysiskt, psykiskt och emotionellt, förutom de exsistentiella problem som en cancerdiagnos innebär. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av maskulinitet och sexualitet hos män som lever med prostatacancer. Tretton vetenskapliga, kvalitativa artiklar analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem slutkategorier.

Plötslig död är en individuell och omtumlande upplevelse för närstående. Syftet med denna integrativa litteraturöversikt var att sammanställa kunskap om behov och omvårdnadsinterventioner i det akuta krisskedet för närstående till personer som plötsligt avlidit. 14 studier återfanns efter sökning i CINAHL samt PubMed. Vid analys identifierades fyra kategorier av behov samt fyra kategorier av interventioner som svarade mot varandra och redovisas som en syntes i resultatet: Information vid akut kris, den avlidnes kropp och ägodelar, fysiskt och psykiskt rum för sorg samt emotionellt och existentiellt stöd. Att plötsligt befinna sig i en ny livssituation innebär inte alltid behov av sjuksköterskans stödjande interventioner.

Antalet kvinnor som drabbas av bröstcancer har ökat sedan 60-talet och sjukdomen är i dag den vanligaste cancerformen bland svenska kvinnor. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vilket stöd drabbade kvinnor behöver under början av sin sjukdomstid. Studien är baserad på tio kvalitativa artiklar publicerade mellan åren 1997-2012. Resultatet delades in i fyra kategorier; emotionellt stöd, informativt stöd, praktiskt stöd och stöd från kvinnor med liknande erfarenheter. I resultatet framkom att behovet av stöd hos kvinnorna var omfattande under början av sjukdomstiden och kvinnorna önskade stöd både från anhöriga, vänner och sjukvårdspersonal.

Den här uppsatsen belyser hur den mänskliga faktorn påverkar säkerheten vid mobilt arbete och ger förslag på åtgärder för att öka säkerheten inom mobilt arbete. Vi har genom litteraturstudie och kvalitativ undersökning studerat hur den mänskliga faktorn påverkar säkerheten inom mobilt arbete. Många av de säkerhetsproblem som identifierats inom mobilt arbete är inte specifika för området utan har sitt ursprung i traditionell IT-säkerhet. Det största problemet är användarna, inte tekniken de använder sig av. Även de nya problem som uppkommit inom mobilt arbete är kopplat till användarna.Vår undersökning visar att användare inte har tillräcklig medvetenhet inom säkerhet och att det krävs bättre utbildning på användarnivå för att kunna arbeta mobilt på ett säkert sätt..

Barn med cancer måste genomgå många olika ingrepp vilket kan skapa rädsla.Syfte: Att sammanställa forskning kring hur den ingreppsrelaterade rädslan hos barn med cancer kan förebyggas och lindras utan psykofarmaka.Metod: En systematisk sökning genomfördes i Cinahl, PubMed och PsychINFO. Påträffade artiklar granskades och analyserades. Åtta kvantitativa studier inkluderades i den systematiska litteraturöversikten.Resultat: Rädslan i samband med ingrepp minskades genom att ge barnen möjlighet att tänka på något annat och få emotionellt stöd. Föräldrarnas beteende och engagemang visade sig påverka effektiviteten av avledningsmetoder.Slutsats: Eftersom rädslan i samband med ingrepp minskades vid användning av olika avledningsmetoder bör avledningsmetoder användas mer i klinisk verksamhet. Vidare forskning med större deltagarantal behövs för att resultaten ska bli generaliserbara.

Barn med cancer måste genomgå många olika ingrepp vilket kan skapa rädsla.Syfte: Att sammanställa forskning kring hur den ingreppsrelaterade rädslan hos barn med cancer kan förebyggas och lindras utan psykofarmaka.Metod: En systematisk sökning genomfördes i Cinahl, PubMed och PsychINFO. Påträffade artiklar granskades och analyserades. Åtta kvantitativa studier inkluderades i den systematiska litteraturöversikten.Resultat: Rädslan i samband med ingrepp minskades genom att ge barnen möjlighet att tänka på något annat och få emotionellt stöd. Föräldrarnas beteende och engagemang visade sig påverka effektiviteten av avledningsmetoder.Slutsats: Eftersom rädslan i samband med ingrepp minskades vid användning av olika avledningsmetoder bör avledningsmetoder användas mer i klinisk verksamhet. Vidare forskning med större deltagarantal behövs för att resultaten ska bli generaliserbara.

Bakgrund: I hela världen är cirka 50 miljoner människor drabbade av urininkontinens. I Sverige besväras minst 500 000 människor och cirka 213 utav dem är kvinnor. Symtom på inkontinens påverkar den drabbade både fysiskt, psykiskt och psykosocialt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer som kan ha betydelse för kvinnors livskvalitet. Metod: Studien är en litteraturstudie som baserats på åtta kvantitativa artiklar.

Bakgrund: Långvarig icke malign smärta är vanligt förekommande problem som påverkar en individs liv utifrån flera aspekter; fysiskt, psykiskt och emotionellt. Upplevelsen av smärtan är subjektiv och unik för individen och kan vålla ett stort personligt lidande. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av att leva med långvarig icke malign smärta. Metod: Studien var en kvalitativ litteraturstudie. Studien är baserad på tio artiklar som blivit analyserade utifrån Graneheims och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Personer med långvarig icke malign smärta upplever att smärtan kontrollerar och begränsar dem i vardagen.

Uppsatsen handlar om att hitta skillnader i hur personer känner inför ett generationsskifte i lantbruket jämfört med de som har genomgått ett. Genom att belysa känslor som kan uppstå i ett generationsskifte så ska det underlätta för kommande generationer att förstå emotionella svårigheter som kan uppstå. Faktorer som undersöktes i studien var hur de deltagande personerna uppfattade sina relationer till olika närstående och olika moment man ställs inför som familjeföretagare. I studien har semi-strukturerade intervjuer använts som hjälpmedel vid personliga möten och via telefon. Resultatet som studien genererat visar på att det finns skillnader mellan de som står inför ett generationsskifte och de som genomfört ett. En skillnad som observerats är att de emotionella svårigheterna skjuts från relationen med familjen till att handla om känslor kring den ekonomiska situationen efter generationsskiftet.

Trots människans mångfacetterade karaktär spelar yrkesidentiteten en betydande stor roll för hur vi introducerar oss för, och kommunicerar med andra människor. Den slutsats vi drar är att arbete har en central roll i de flesta människors liv. Arbete kan föra med sig en social gemenskap, bidra till ekonomisk försörjning och ge tidsstruktur i en människas vardag vilket bidrar till en människas livsvillkor. Detta kan skapa trygghet hos individen varpå arbete betraktas som åtråvärt av de flesta. Arbete spelar följaktligen en central roll för människors identitetsskapande.

I föreliggande uppsats avhandlas stamning som en social egenskap i syfte att uppmärksamma normer omkring tal, kommunikation och funktionalitet. Stamning avhandlas följaktligen som en ?störning? i samspelet mellan individer snarare än ett individuellt tillkortakommande, som en funktionsnedsättning. Därigenom uppmärksammas också hur personer som stammar och deras samtalspartner förhåller sig till stamningen i syfte att åstadkomma ett fungerande samtal.Studien visar på att även om stamning ingalunda utgör ett oöverstigligt hinder för ett fungerande samtal finns det emellertid tillfällen då den medför betydande kommunikationsproblem i ett normativt reglerat samtalsklimat. Dessa svårigheter härleds till det moderna samhällets normer om effektivitet, konformitet och självdisciplin, vilka ger upphov till ett samtalsklimat som stämplar vissa personers talmönster som avvikande.

Sjuksköterskor utsätts i sitt yrke för känslomässigt svåra händelser som lidande, våld och död. Särskilt exponerade för detta är sjuksköterskor som arbetar inom akutsjukvården, där det frekvent rapporteras höga nivåer av stressyndrom. Samtidigt har det visat sig att det i samma grupp finns individer som tycks klara av att arbeta under tuffa förhållanden bättre än andra. Något dessa har gemensamt är tillfredsställande metoder för hantering, så kallade copingstrategier. Syftet var att få insikt i vilka situationer som sjuksköterskor inom akutsjukvården upplever som emotionellt svåra samt hur de hanterar dem.