Syftet med detta arbete är att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling går till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun är en liten kommun, men har olika sevärdheter för både kulturturismen och naturturismen, så som Strömsholm slott, Åsby hem och trädgård, fiskeplatser, Skantzen m.m. Områdena och sevärdheterna ligger väldigt nära varandra, från Skantzö bad och camping till centrum är det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nära varandra, är en styrka som kommunens destinationsutveckling har jämfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gå framåt kan kommuner utgå från bl.a.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse omgivningens stöd har för en fungerande återgång till sysselsättning för whiplashskadade kvinnor. Fem kvinnor som alla har återgått till sysselsättning efter sin whiplashskada deltog i en kvalitativ intervju med öppna frågor kring betydelsen av omgivningens stöd och andra bidragande faktorer. Jag har haft Antonovskys teori om KASAM samt Putnams teori om socialt stöd som teoretisk grund. Då fokus har legat på att få fram deras upplevelse av omgivningens stöd genom min tolkning och förståelse har hermeneutiken använts som metod. Resultatet visade att omgivningens stöd i olika former var en viktig faktor för en lyckad återgång.

Bakgrund: Ett grundläggande emotionellt behov hos människan är fysisk beröring, som vid vissa sjukdomstillstånd kan vara svåra att tillfredsställa inom vården. Effekten av beröringen gör att människan blir mer avslappnad, samma effekt kan en person få från fysisk beröring av sällskapsdjur. Djurassisterad terapi kan användas som en kompletteringsbehandling inom sjukvården.Syfte: Att beskriva vilka djurarter som används i djurassisterad terapi och på vilket sätt de kan användas i vården för rehabilitering och habilitering av patienter. Syftet var vidare att beskriva om det har effekt på hälsan och i så fall vilken effekt det har.Metod: Litteraturstudie med 11 utvalda artiklar från databaserna CINAHL, PubMed och Google scholar. Artiklarnas kvalitet granskades, resultaten analyserades och presenteras efter studiens frågeställningar.Huvudresultat: Flertalet djurarter kan användas för djurassisterad terapi vid både psykisk och fysisk ohälsa.

Sjuksköterskor idag har inte förutsättningar till att möta patienter i livets slutskede, eftersom de oftast inte har bearbetat rädslan för sin egen död, och accepterat den som en del av livet. Döden väcker starka känslor, därför är det viktigt att lära sig hantera dessa, för att kunna tillfredsställa patienters psykologiska behov. Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor förhåller sig och hanterar mötet med patienter i livets slutskede. Litteraturstudien är baserad på 16 vetenskapliga artiklar, där tre huvudteman valdes ut och redovisades i förhållande till syftet; accepterandet av döden, användandet av copingstrategier samt emotionell distans. Resultatet visar att sjuksköterskan bör hantera känslor och accepterandet av sin egen död för att inte skrämmas av döden, copingstrategier är någonting som används och utvecklas med sjuksköterskans erfarenhet samt att sjuksköterskor ofta väljer att distansera sig emotionellt vid mötet med patienter i livets slutskede för att undvika emotionell stress..

Bakgrund: I hela världen är cirka 50 miljoner människor drabbade av urininkontinens. I Sverige besväras minst 500 000 människor och cirka 213 utav dem är kvinnor. Symtom på inkontinens påverkar den drabbade både fysiskt, psykiskt och psykosocialt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer som kan ha betydelse för kvinnors livskvalitet. Metod: Studien är en litteraturstudie som baserats på åtta kvantitativa artiklar.

Förhållandevis lite har skrivits om vilken inverkan olika väderfeno-men har på människan. Däremot finns mer forskning angående mil-jön och vikten av dagsljus. Den här studien ville undersöka om det ligger någon sanning i att vädret verkligen styr både vår fysiska och mentala hälsa. Vad är det egentligen som gör människan så engage-rad i ett fenomen, är det vädret i sig eller ?bara? föreställningar.

Bakgrund: Långvarig icke malign smärta är vanligt förekommande problem som påverkar en individs liv utifrån flera aspekter; fysiskt, psykiskt och emotionellt. Upplevelsen av smärtan är subjektiv och unik för individen och kan vålla ett stort personligt lidande. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av att leva med långvarig icke malign smärta. Metod: Studien var en kvalitativ litteraturstudie. Studien är baserad på tio artiklar som blivit analyserade utifrån Graneheims och Lundmans innehållsanalys.

Smärta är vanligt förekommande bland människor i samhället. Flertalet av dessa smärtdrabbade tvekar att söka vård och därför blir mötet mellan vårdaren och den drabbade betydelsefullt. Studiens syfte var att få en ökad förståelse för hur patienten med smärta upplever bemötandet av vårdaren. Det finns brister i omvårdnadsforskning inom detta område och därför bör problemet få mer uppmärksamhet. Som teoretisk referensram har Martinsens behovsteori använts, då denna stämmer väl överens med hur patienten och vårdaren är i förhållande till varandra.

Syfte och frågeställningarSyftet med detta arbete är att ta reda på hur fotbollstränare hanterar fotbollsspelare som begår disciplinära fel och hur de ser på sin egen roll i klubben utifrån betydelse och ansvar.Frågeställningarna är följande;Vad betyder disciplin för fotbollstränare? Hur ser fotbollstränare på spelare ur ett disciplinärt perspektiv?Hur hanterar fotbollstränare spelare som gjort sig skyldiga till disciplinära fel?Hur betydelsefull anser tränaren sig vara för klubben?MetodFörfattaren hade ett hermeneutiskt förhållningssätt till studien genom vilken sex manliga fotbollstränare intervjuades. Samtliga tränare har antingen varit eller är aktiva inom seniorfotbollen. Intervjuerna var semi-strukturerade och pågick mellan 45 minuter till 120 minuter. I efterhand transkriberades och analyserades materialet för att kartlägga relevant material till studien utifrån frågeställningarna.ResultatEn majoritet av de intervjuade ansåg att disciplinen var avgörande för att uppnå framgång med ett fotbollslag och samma grupp tränare såg på disciplin som ett verktyg att forma laget med både på och utanför fotbollsplanen.

Denna studie undersökte representativiteten avseende nämndemännens i Linköpings tingsrätts domsaga demografi; nämndemäns attityder till rättsliga frågor; samt om dessa nämndemäns demografi och attityder kan predicera individuella beslut i konstruerade rättsfall. Dessutom undersöktes vad som styr nämndemäns autonoma beslut respektive hur rättens enade beslut fattas under överläggningar. Resultaten visade att nämndemän inte var representativa för allmänheten avseende ålder eller emotionellt relaterade attityder till rättsliga frågor, men att varken ålder eller attityder till rättsliga frågor kunde predicera beslutsbeteende i manipulerade rättsfall. Inflytande över nämndemännens beslut går att beskriva i medierande och modererande faktorer i en modell över beslutsprocessen. Implikationer för fortsatt forskning inom området rättsprocessens psykologi diskuteras..

Uppsatsen är en fallstudie. Den består av samtal med tre representanter från olika stora arkitektföretag med anställda landskapsarkitekter. Det här arbetet har präglats av funderingar om hur man gör för att strukturera kreativt arbete. Frågan som detta arbete sökte besvara var, hur gör yrkesverksamma landskapsarkitekter för att finna ordning och metodik i sitt kreativa arbete?.

Dialektisk beteendeterapi (DBT) har utvecklats av Marsha Linehanför behandling av självmordsnära personer med diagnosenBorderline personlighetsstörninig, även kallad Emotionellt instabilpersonlighetsstörning. DBT med tonåringar har visat goda resultatoch börjar nu införas i Sverige. Färdighetsträning i grupp är enviktig komponent i behandlingen. Syftet med undersökningen varatt kartlägga hur färdighetsträningen kan modifieras för att bättrepassa ungdomars förutsättningar. Intervjuer med tonåringar ochterapeuter inom BUP i Uppsala visade att de unga deltagarnasmotivation till aktivt deltagande ofta brister pga.

Kronisk sjukdom betraktas som det störstaväxande hälsoproblemet i den industrialiserade världen.Erfarenheter av att leva med en kronisk sjukdom innebarstora förändringar i livet. Förändringar som framkallarkänslor av lidande, rädsla, nedsatt kontroll och förnekande.Syftet var att belysa individers upplevelser av attleva med en kronisk sjukdom. Studien genomfördes somen litteraturstudie, där 16 vetenskapliga artiklargranskades. I resultatet framkom flera faktorer sompåverkade individen och dess liv med en kronisk sjukdom,dessa var psykiska, fysiska, sociala, andliga samtrelationen mellan sjuksköterska och patient. De svårigheterindividerna påträffade i livet krävde praktiskt, socialt ochemotionellt stöd, vilket inte alltid upplevdes tillräckligt.Samtidigt ansågs det viktigt att inte ge upp kampen för entillfredsställande tillvaro.

Stadsmissionen i Stockholm initierade denna studie då personalen uppmärksammat en växande grupp unga bostadslösa föräldrar. Sex unga bostadslösa mammors upplevelse av sitt föräldraskap, relation till sitt barn samt egen psykisk hälsa och stress undersöktes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer samt med enkätinstrumenten CES-D och SPSQ. Intervjumaterialet bearbetades med hjälp av tematisk analys. Åtta teman framkom: Social situation, Egen individuation, De egna föräldrarna, Nätverk, Syn på barnet, Konfliktfyllda eller emotionellt påfrestande situationer mellan mamma och barn, Interaktion med barnet och Coping. Mammorna upplevde att bostadssituationen påverkade föräldraskapet negativt.

Bakgrund: Prehospital akutsjukvård innefattar den vård som utförs utanför sjukhus. Prehospital akutsjukvård utförs främst av ambulanspersonal men kan vid större olyckor även inkludera organisationer som polis och räddningstjänst. Inom prehospital vård är prioritering är en viktig faktor för en fungerande organisation. Sjuksköterskans roll inom prehospital vård upplevs av många som komplex där bemötandet är en förutsättning för god vård. Syfte: Studiens syfte är att kartlägga sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter prehospitalt.