Studien syftar till att ?ka kunskapen om hur fyra flickor och deras v?rdnadshavare upplever sina erfarenheter kring flickornas skoltid och hemsituation innan ADHD-diagnos st?llts. Att leva med funktionsvariationen ADHD kan upplevas som b?de sv?righeter och m?jligheter. I dag finns forskning som visar att ADHD-symptom, oftast uppt?cks av v?rdnadshavare framf?r allt f?r flickor.

Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur några svensklärare i grundskolans senare år ser på användandet av IKT i svenskämnets litteraturundervisning. Vi har tagit reda på vilka möjligheter respektive utmaningar som de ser med att använda IKT i litteraturundervisningen. Dessutom har vi tagit reda på hur deras litteraturpedagogiska syften stämmer överens med deras användning av IKT, samt hur de tolkar de nya styrdokumenten. Vi har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar med att integrera användande av IKT i sin svenskundervisning. I analysen av intervjuerna utgår vi från ett sociokulturellt perspektiv samt ett semiotiskt perspektiv på lärande.

Mångkulturella samhällen växer sig allt större. Detta innebär att sjuksköterskan möter individer med olika etniska, kulturella och religiösa bakgrunder. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur människor upplever mötet med vården i ett främmande land. Den grundar sig på tio vetenskapliga artiklar som analyserats enligt kvalitativ manifest innehållsanalysmetod. Genom sjustegskategorisering framkom fem kategorier: förväntningar i mötet med vården, svårigheter och utmaningar för åtkomst av vård, svårigheter att kommunicera, bristande kunskap om kulturens betydelse, negativa och positiva upplevelser av vården.

Inledning: För att få så god mänsklig omsorg som möjligt i livets slutskede behöverpatienter ha någon att dela den sista svåra tiden med. Syftet med undersökningen var att försöka förstå hur övergången mellan liv och död kan underlättas.Frågeställning: Studien avsåg att besvara fyra frågeställningar. ? Förutsättningar för samtalet med den döende vid livets slutskede? ? Är det genomförbart att vårda människor med värdighet till livets slut? ? Går det att skapa emotionella band och känslomässig närhet till patienter som befinner sig vid livets slutskede? ? Hur kan vården stödja den döende med hjälp av kultur, musik, konst?Metod: En kvalitativ undersökning valdes. Intervjuer gjordes med fem legitimerade sjuksköterskor som arbetade på Hospice.Resultatet visade att dialogen är utgångspunkten för det mellanmänskliga äkta mötet.

Att finna nya vägar för att reducera och effektivisera verksamheten blir allt vanligare bland dagens företag. Världen blir mindre och företag finner möjligheter att utveckla sin verksamhet med hjälp av andra företag. Detta innebär att de nationella gränserna alltmer börjar suddas ut, att söka internationella partners har därmed blivit allt vanligare för att integrera ny teknik och innovationer i verksamheten. Att välja att offshora delar av verksamheten till Indien innebär ofta nya utmaningar för företaget. I denna affärsrelation kommer företaget att möta kulturella, kommunikativa och organisatoriska skillnader.

Den kristna kyrkan i väst befinner sig i en brytningstid. Från att ha haft en självklar plats och röst i samhället förlorar man mer och mer mark i ett postmodernt samhälle. Ideologen Stuart Murray analyserar detta skifte inom den neoanabaptistiska tankeströmningen, och detta arbete syftar till att studera hans tankar i ljuset av annan forskning. Ett urval av Murrays kyrkohistoriska, ecklesiologiska och missiologiska böcker har lästs och jämförts med andra författares texter. De tematiska områden som studerats är främst begreppen kristendom, efterkristendom och den västliga kyrkans ecklesiologiska och missiologiska utmaningar.Kristendomstiden präglar Europas kristenhet på många plan.

Den här uppsatsen handlar om unga människor som på ett eller annat vis har att göra med två kulturer, det vill säga härstammar från ett land men har växt upp i Sverige och där mitt syfte med denna studie har varit att belysa hur bl a religiös moralism kontra västerländsk liberalism kan ge upphov till emotionella konflikter hos ungdomar som lever med dubbla kulturer. Syftet har också varit en strävan att möjliggöra ökade kunskaper och förståelse för dessa unga mäniskor. Den fråga som jag med denna studie har avsett att svara på är vilken betydelse religiös moral har hos föräldragenerationen för de sociala relationer som deras barn utvecklar i det nya hemlandet under ungdomsåren.Levnadsberättelserna speglar deras vardagsliv där läsaren inbjuds till att ta del av det allra mest privata såsom känslor, syn på moral, sociala relationer och framtidstankar. Jag har använt mig utav Dorothy Smith?s institutionella etnografi som en vetenskaplig ansats.

Allt eftersom fler människor dör på sjukhus eller vårdas av vårdpersonal hemma eller på särskilt boende innebär det för sjuksköterskan att mötet med patienter i livets slut inte går förbisedd. Inom alla delar av vården möter sjuksköterskan patienter i livets slut och i vårdandet av dessa patienter är sjuksköterskans yrkesroll betydelsefullt. Patienter i livets slut och anhöriga ska bli tillgodosedda adekvat vård och bemötande för att livskvalité ska uppnås. Studier och rapporter har dock visat att inom detta område råder det brister och sjuksköterskans upplevelse av vård vid livets slut inte alltid upplevs positivt. Syftet med denna studie var att genom ett sjuksköterskeperspektiv undersöka vilka faktorer som ansågs av sjuksköterskan vara betydande för att uppnå god palliativ vård samt vilka eventuella utmaningar som sjuksköterskan upplevde i den palliativa vården.

Bakgrund: Den avancerade kirurgin inom operationsverksamheten ställer höga krav på operationssjuksköterskans kompetens och hon verkar i en ständigt utvecklande miljö. Operationssjuksköterskans perioperativa kunskaper gör henne till en nyckelspelare i operationsteamet. Den nyfärdiga operationssjuksköterskan saknar både erfarenhet av yrket och fördjupad yrkeskompetens som kan hjälpa henna att hantera kraven i arbete. Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på vilka utmaningar nyfärdiga operationssjuksköterskor upplever och vilka copingstrategier de använder sig av. Metod: Sex nyfärdiga operationssjuksköterskor, verksamma på en operationsavdelning med multidisciplinär och avancerad kirurgi med mellan sex till tolv månaders erfarenhet, intervjuades.

Bröstcancer är en vanligt förekommande sjukdom idag och väcker många starka känslor. Syftet med denna litteraturstudie var att få klarhet och ökad förståelse i hur bröstcancerdrabbade kvinnor och män upplever och hanterar sin sjukdom för att ta reda på hur vi som sjuksköterskor kan ge tillfredsställande omvårdnad till dessa patienter. Litteraturstudien baserades på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ inriktning granskade enligt Polits et al (2001) kriterier. Den teoretiska referensramen var Cullbergs (1992) beskrivning av den traumatiska krisens förlopp. Resultatet uppdelades i sju teman, under vilka upplevelser och hanteringsstrategier hos de drabbade beskrivs.

Delaktigheten på den öppna arbetsmarknaden är låg för personer med psykisk funktionsnedsättning. Metoden Supported employment (SE) har visat sig vara framgångsrik i att hjälpa denna målgrupp att nå, få och behålla ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Fokus har i forskning riktats mot metodens effektivitet men denna studie inriktar sig på arbetskonsulentens stöd inom SE och syftet i studien är att utforska vad dennes stöd betyder för deltagaren i metoden. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre deltagare och en gruppintervju med tre arbetskonsulenter. Det skräddarsydda, det instrumentella och det emotionella stödet samverkar och leder till empowerment för två deltagare, som har nått en praktikplats där de trivs och kommer till sin rätt.

Introduktion:Intressenter vill i allt högre grad veta hur företag arbetar med att ta ett socialt och miljömässigt ansvar vilket har lett till ett ökat tryck på företag att redovisa verksamhetens hållbarhetsarbete. Genom de internationella riktlinjerna för hållbarhetsredovisning från GRI (Global Reporting Initiative) är avsikten att företag i olika branscher ska kunna jämföra sina hållbarhetsredovisningar. I hållbarhetsredovisningen som följer GRI:s riktlinjer ska de resultat som verksamheten har uppnått, i förhållande till de åtaganden, strategier och hållbarhetsstyrning som organisationen har, redovisas. Redovisningen kräver därmed mycket information. Detta gör även att redovisningen kan användas som ett verktyg för kommunikation och en guide för att utveckla företagets hållbarhetsarbete.

Syfte: Att undersöka patienternas upplevelser efter en hjärtinfarkt samt deras behov av stöd efter hemgången från sjukhuset. Metod: Systematisk litteraturstudie. Resultat: Patienterna upplevde ofta känslor som irritation, vrede, depression, emotionella problem och uppfattade sig vara en börda för sin omgivning tiden efter hjärtinfarkten. De upplevde sig värdelösa och utan livsglädje relaterat till minskad energi för dagliga aktiviteter och oro för en ny hjärtinfarkt. Oro fanns även inför en nyupptäckt rädsla för döden och bristande kunskap om sjukdomen.

I dagsläget talas det mycket om att informationsteknologiprojekt (IT-projekt) läggs ner, vilketgör denna rapport relevant. Syftet med rapporten är att ge företag som arbetar med systemutvecklingsprojekt(SU-projekt) en ökad förståelse över hur projektledaren kan arbeta med deutmaningar som denne stöter på, för att på så sätt kunna uppnå ett framgångsrikt projekt. Rapportensfokus ligger på projektledning och SU-projekt där vi valt att utgå ifrån projektledarensperspektiv. Rapporten riktar sig till projektledare, studenter, föreläsare samt till de företagsom arbetar i projektform.Vid genomförandet har vi först arbetat fram ett teoriavsnitt för att ha som utgångspunkt vidden empiriska undersökningen. Rapporten utgår från en kvalitativ metod då det i denna forskningär viktigt att ha en närhet till studieobjekten.

Denna studie syftar till att unders?ka rektorers, specialpedagoger och fritidsl?rares perspektiv p? st?det f?r extra anpassningar till elever p? fritidshemmet. Vi har i denna studie utg?tt fr?n dessa fr?gest?llningar: - Hur ser rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare p? st?d f?r extra anpassningar p? fritidshemmet? - Vilka utmaningar eller m?jligheter finns det i verksamheten f?r att st?dja elever med behov av extra anpassningar enligt rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare? Samtliga av skolans verksamheter ska i enlighet med l?roplan anpassa sin verksamhet till elevernas behov. F?r att samla in v?rt empiriska material har vi anv?nt oss av kvalitativ metod d?r vi genomf?rt semistrukturerade intervjuer.