Bakgrund: Idag (år 2009) är hjärtinfarkt den vanligaste dödsorsaken i Sverige. När hjärtat drabbas upplever människor ett hot mot livet och mot allt som känns viktigt att kunna utföra i det dagliga livet. Sådana upplevelser är emotionellt laddade, vilket i sin tur påverkar både patienten och familjen. Syfte: Syftet var att beskriva emotionella upplevelser hos personer som har vårdats på sjukhus på grund av hjärtinfarkt. Metod: En allmän litteraturstudie har gjorts där vetenskapliga artiklar har granskats och aktuell forskning har sammanställts under fyra kategorier till ett nytt resultat.

Syftet med arbetet har varit att få en fördjupad bild av vad begreppet EQ, emotionell intelligens handlar om. Följande två frågor har använts: Vad är EQ? Hur ser lärare på begreppet EQ och arbetet med barns sociala och emotionella utveckling? Litteraturgenomgången innehåller förutom de fem grundpelarna inom EQ, också en del allmänna tankar runt begreppet, samt hur skolans roll i barnens utveckling ser ut och vad Lpo-94 säger oss. Den senare delen av arbetet består av en sammanställning av fyra kvalitativa djupintervjuer gjorda med grundskollärare som arbetarmed EQ i skolan. Min slutsats är att arbetet med EQ bör genomsyra och ingå som en naturlig grundtanke i dagens skolarbete.

Det finns ett stort och konstant behov av sjuksköterskor inom internationellt biståndsarbete. Vad en sjuksköterska gör vid uppdrag skiljer sig från det svenska omvårdnadsarbetet. Arbetet innebär mycket glädje av att göra gott men samtidigt många tragiska upplevelser. Den här studien var empiriskt förankrad med syfte att beskriva sjuksköterskors emotionella upplevelser vid internationellt biståndsarbete för Läkare Utan Gränser. Det empiriska materialet bestod av bloggar, reseberättelser och intervjuer som analyserades och presenterades under kategorierna före, under och efter uppdrag.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor i Sverige. Att diagnostiseras med bröstcancer är en omvälvande händelse som kan leda till en livskris för den drabbade kvinnan. Både fysiska och emotionella biverkningar uppstår till följd av behandlingen för sjukdomen. När kvinnan lever i ett förhållande påverkas även partnern och sjukdomen utgör en stor påfrestning på relationen. Syfte: Syftet med studien vara att belysa kvinnors erfarenheter av vad som påverkar relationen till partnern vid bröstcancer.

Det finns flera teorier om varför man hjälper, men denna uppsats inriktar sig på relationen mellan empati och hjälpande. Denna relation är intressant att undersöka eftersom den angår alla människor och har stor betydelse i många situationer och i vardagliga mänskliga relationer. Empati innebär att kunna leva sig in i en annan persons känsloläge och behov. Att med empati få förståelse för en annan människas känslor är en inre process som inte bara leder till förståelse i ord utan även till handling. Empatins konsekvenser har länge setts som grundläggande faktorer för att framkalla positivt beteende mot andra.

Emotionella ansiktsuttryck är en viktig social kommunikationsledtråd. Kognitivt bearbetas uttryck olika beroende av det emotionella innehållet. Uppfattningen influeras av sociala kategorier med ibland negativt utfall. Detta stereotypinflytande har ofta sitt ursprung från omedvetna processer och kan påverkas genom priming. Även kontextuella faktorer (dofter) influerar på uppfattningar av ansiktsuttryck.

SammanfattningDe känslor som serviceanställda visar upp i sitt arbete påverkar kundernas sinnestämning och deras inställning till en organisation. Därför kan företag ha nytta av de anställdas uppvisade känslor för sitt vinstsyfte. Känslomässigt arbete med mycket kundkontakter visade sig kräva att den anställde måste undantrycka sina verkliga känslor och ständigt visa upp ett glatt yttre. I dessa möten tvingas man hantera både sina egna och andras känslor vilket leder till att den anställde kommer att känna sig avpersonifierad och oäkta. Hon upplever en kognitiv dissonans där agerandet krockar med hennes egna värderingar.

The aim of this qualitative study was to explore which inner conceptions about the abused older women the professional social workers had and how they experienced the enconter of an abused old woman in an intimate partner relation. The theoretical background is social construction by Berger and Luckmann. This theory was uset to analyze the transcribed interviews. This study is based on nine interviews with five professionals in social services, three volunteers from the voluntary sector and one social worker who worked in a community based support group for abused older women. The result of this study shows that older women were often abused, by a relative they were dependent on, in their home.

 Positiv psykologi användes för att undersöka studieprestation ur ett nytt perspektiv, då positiva emotioner möjliggör flexibelt och kreativt tänkande och därför antas kunna påverka studieprestationen. I syfte att undersöka om positiva emotioner (studietillfredsställelse, livstillfredsställelse, vitalitet och hopp) kunde predicera studieprestation undersöktes 52 psykologistudenter vid Stockholms Universitet. De svarade på en enkät som avsåg att mäta de olika positiva emotionerna samt subjektiv och objektiv studieprestation. Resultatet visade att subjektiv studieprestation var relaterad till alla emotionerna utom livstillfredsställelse. Studietillfredsställelse och hopp var de enda signifikanta emotionella prediktorerna för subjektiv studieprestation.

Syfte:Vårt övergripande syfte med studien är att studera sambandet mellan dyslexi och socio- emotionella faktorer. För att uppnå syftet har vi valt att fokusera på nedanstående områden:? självbild/självförtroende/självkänsla ? hur skolarbetet fungerar ? egen arbetsinsats och resultat? hur lärare och skolkamrater bemöter eleverna ? vilken förståelse eleverna upplever att lärare och skolkamrater har? framtidstankarMetod: Undersökningen är en kvalitativ intervjustudie på två gymnasieskolor i Västsverige. Respondenterna är sex gymnasieungdomar som har diagnosen dyslexi. Bearbetningen av materialet var att läsa, sortera och diskutera samtliga intervjuer många gånger för att på så sätt skapa kategorier samt hitta skillnader och likheter i svaren.

Syftet med studien var att underso?ka om ma?nniskor som deltar i na?gon form av arbetsmarknadsa?tga?rd a?r mer bena?gna att tolka andras emotionella uttryck som mer negativa i ja?mfo?relse med tillsvidareansta?llda, samt att underso?ka om det fanns na?gon skillnad i sja?lvskattad sja?lvka?nsla mellan grupperna. I studien deltog 28 individer varav 14 ingick i en underso?kningsgrupp och 14 i en kontrollgrupp. Alla deltagare genomfo?rde ett databaserat emotionsperceptionstest samt besvarade en enka?t da?r de fick skatta sin sja?lvka?nsla.

Studien har undersökt gradadverbs effekt för emotion och minneslagring vid läsning och lyssning. Undersökningen har vidare sökt svara på huruvida verbala emotionella uttryck har någon effekt för emotion och minneslagring. Deltagarna har lyssnat till- och läst berättelser och därefter skattat sin egen grad av emotionell beröring. Deltagarna har också svarat på detaljfrågor efter varje berättelse i syfte att studera och möjligen bekräfta sambandet mellan emotioner och minneslagring. Antal deltagare (N=50) var fördelat på 15 män i åldern 27-67 (M=43.5) och 35 kvinnor i åldern 17-57 (M=38.0).

Uppsatsens titel: Ledarskap ur ett Emotionellt LedarskapsperspektvSyfte: Syftet med vår uppsats är att, utifrån ett EL ? perspektiv, undersöka hur ledare i den Svenska tjänstesektorn och då bankbranschen ser på ledarskapsegenskaper.Metod: För att besvara vårt syfte har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod i vår studie. Vi har utfört åtta stycken intervjuer, med ledare på fyra olika banker. Vidare har vi använts oss av en abduktiv ansats och ett hermeneutiskt synsätt. Teori: Teorin utgår ifrån Emotionellt Ledarskap.

Syftet med undersökningen är att beskriva och försöka skapa bättre förståelse för av vad hästen betyder för elever på Naturbruksgymnasiets hästinriktning i relation till deras skolframgång, motivation och emotionella utveckling. Där min intention även har varit att undersöka om det finns något samspel mellan hästen och elevers utveckling till ansvarstagande människor och om det finns något i samvaron med hästarna och i stallmiljön som bidrar till att ungdomar utvecklar en förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Uppsatsen knyter an till tidigare forskning och teori, både pedagogisk forskning och forskning kring interaktion häst- människa.Hästen kan vara ett fantastiskt stöd för eleverna i deras emotionella utveckling och genom relationen kan många olika behov, värden, motiv och attityder existera och få utlopp. Informanterna anser dock inte att de har den relation till skolhästen som krävs för att kunna utveckla ett fungerande samspel, eftersom de upplever att det i skolans undervisning saknas grundläggande kunskaper om hästens perception och kognitiva egenskaper samt ett holistiskt synsätt på lärande. Även brister i kommunikationen lärare emellan och mellan elever och lärare gör att eleverna tappar motivationen.

Kvinnor innehar idag färre chefspositioner på den svenska arbetsmarknaden. För att öka förståelsen kring varför färre kvinnor jämfört med män är chefer syftar uppsatsen till att förstå om emotionellt arbete är relaterat till möjligheten för kvinnor att vara chef i Sverige. Det emotionella arbetet i uppsatsen handlar om ett omhändertagande känsloarbete som sker till förmån för andras välmående. I uppsatsen definieras emotionellt arbete med hjälp av två dimensioner. Den första dimensionen handlar om att ge emotionellt stöd och den andra om viljan att ge emotionellt stöd.