Depression är en vanlig psykisk sjukdom som drabbar många äldre människor. Att bli deprimerad innebär ofta att livet känns tungt, mörkt och meningslöst. De symtom som framträder vid depression hos en äldre person är inte alltid lika klart avgränsade. Sjuksköterskors kunskap kring den äldre personen med depression har enligt forskning visat sig vara ett eftersatt område. Syftet är att belysa den äldre människans upplevelse av sin depression, samt vilka problem detta innebär i vardagen.

Alkohol är den vanligaste drogen i Sverige. Alkoholskadorna är stora och varje år dör5000-6000 personer i sviterna av alkoholskador. Alkoholintervention har i studier visatsig vara effektivt för att nå riskkonsumenter av alkohol i syfte att minska konsumtionen.Socialstyrelsen kom år 2007 ut med nationella riktlinjer där det rekommenderas atthälso- och sjukvården inom vissa områden som akutmottagningar och primärvård harutarbetade system med tydliga strategier för tidig upptäckt av alkohol- och narkotikaproblem.Sjuksköterskan möter patienten i sitt arbete, hon gör en första bedömning avpatientens hälsoproblem i ankomstsamtalet. Syftet med fördjupningsarbetet var attundersöka vad som påverkar sjuksköterskan att i mötet med patienten ta upp frågan omdennes alkoholvanor. Fördjupningsarbetet är en litteraturstudie som baseras på 10vetenskapliga artiklar.

Detta arbete undersöker mobilt socialt nätverkande med smartphones som verktyg och har som syfte att belysa subjektiva värden i användandet hos en grupp så kallade ?early adopters?. Vi tittar närmare på hur samhället förändras i takt med att tekniken utvecklas, och ser till vilka konsekvenser och behov denna utveckling skapar. Vidare analyserar vi en grupp yrkesverksamma personer inom IT ? och Mediabranschen, som ligger i framkant vad gäller teknikanpassning.

Bakgrund: Fysisk beröring är en central del i omvårdnad och ingår i arbetsuppgifterna dagligen. Under hela livet är fysisk beröring ett grundläggande behov. Patienters reaktioner av fysisk beröring bör omvårdnadspersonalen möta på ett respektfullt och ödmjukt sätt och det är skillnad mellan att bry sig om och ta hand om patienten. Det är för männen näst intill tabubelagt med det kroppsliga vårdarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters och omvårdnadspersonals upplevelser av fysisk beröring inom omvårdnad. Metod: Metoden var litteraturstudie med strukturerad litteratursökning med beskrivande design.

Detta arbete handlar om hur man kan integrera estetiska ämnen i undervisningen och vi har valt att lägga huvudfokus på musik. Vi vill se hur man kan använda sig av denna integrering för att stimulera barns lärande och se vilka reaktioner man får av att undervisa på detta sätt. Genom ett sådant arbetssätt vill vi skapa en bredare syn och fler inkörsportar till kunskap samt att vi vill kunna nå ut till fler elever och genom det finna ett mer gynnsamt arbetssätt för olika elever. Vi har båda läst vid läraprogrammet med en inriktning mot skapande skola. Syftet med skapande skola r att ge elever en möjlighet till att finna kunskap på ett annat sätt än bara genom teoretisk undervisning.Vår undersökning gjordes i en år ett där vi på olika sätt integrerade musiken i ämnen som till exempel matematik oh svenska.

En säker identifiering av hästar är viktig när det gäller avel, spelsäkerhet, försäljning,smittskydd och livsmedelssäkerhet. Syftet med denna litteraturstudie var att jämföra olikaidentifieringsmetoder med avseende på säkerhet och enkelhet vid avläsning, hållbarhet övertid, som inte kan manipuleras, kostnader, arbetsmetoder och djurvälfärd. Chipmärkning ochfrysmärkning är de identifieringsmetoder som används i Sverige idag. I denna studie harockså andra förekommande metoder såsom brännmärkning, tatuering och öronmärkningstuderats. Brännmärkning, chipmärkning och frysmärkning är säkra metoder vid avläsning, dehåller över tid och är svåra att manipulera.

Syftet med studien är att undersöka institutionsplacerade ungdomars situation beträffande missbruk, kriminalitet och psykisk hälsa samt belysa deras syn på institutionsvistelsen, ett år efter utskrivning. Följande frågeställningar berörs i uppsatsen:- Hur ser ungdomarnas bruk av alkohol och droger ut vid inskrivnings- respektive uppföljningstillfället?- Har ungdomarnas kriminella beteende förändrats vid uppföljningstillfället?- Har ungdomarnas psykiska hälsa förändrats sedan inskrivning?- Hur ser ungdomarna själva på institutionstiden?Frågeställningarna har besvarats genom ett färdigställt intervjumaterial (ADAD), omfattande inskrivnings- och uppföljningsintervjuer med 105 ungdomar som varit placerade vid två SiS-hem.Resultatet jämförs med den tidigare publicerade svenska ADAD- uppföljningen och diskuteras mot bakgrund av Levins (1997; 1998) och Andreassens (2003) resonemang om institutionsvård samt mot annan forskning inom området.Slutsatser som kan dras utifrån undersökningen är att situationen för de undersökta ungdomarna har förbättrats något och att majoriteten av ungdomarna har positiva upplevelser av institutionstiden. Trots detta har många fortfarande beteendeproblem och emotionella svårigheter. Ingen av ungdomarna har slutat missbruka, 84 procent är fortfarande brottsaktiva och många mår psykiskt dåligt.

Svenska elevers resultat i matematik har försämrats det senaste årtiondet. Forskning på området indikerar att undervisningen i matematik ofta byggs upp kring ett läromedel, som eleverna kan har svårt att ta till sig och förstå. Vidare visar forskningen att elevers emotioner vid matematikundervisning skapar ångest, vilket negativt påverkar deras förmåga att lära. Undersökningen syftar till att granska hur elevers läromedel, deras emotioner och deras lärande samspelar. Undersökningsmaterialet består av djupintervjuer med fem elever som förra året läste matematik A på gymnasial nivå.

Män är en minoritet i sjuksköterskeyrket. Att som man arbeta inom vården leder till komplexa situationer. Manliga sjuksköterskor beskriver att de känner sig utanför, har svårt att tänka sig att åldras i yrket och känner att deras sexualitet ifrågasätts. Studiens syfte var att beskriva manliga sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters upplevelser av att vara man i vården. Metoden som användes var litteraturstudie.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärarna använder leken som verktyg i undervisningen i skolans tidiga år. Med lek menar vi att verksamheten skall ha lekens karaktär och verksamheten skall verka under lustfyllda former. Barns emotionella utveckling påverkas i leken genom att engagemang i lek ger barn många tillfällen till att göra saker själva, att pröva gång på gång tills de känner att de behärskar något. På så vis vinner barnen en känsla av egen makt och möjlighet. I vår undersökning har vi använt oss av en metodtriangulering, vi vände oss till lärare i de tidiga åren i skolan via enkäter och intervjuer för att få deras syn på lekens betydelse.

Bakgrund: Enligt flera artiklar och böcker påvisas det ständigt att många människor som vistas på sjukhus blir bortglömda, vare sig det är avsiktligt eller ej. Många av studierna hänvisar till att känslomässig oro hos patienter kan gå oupptäckt under lång tid och att inte ens välutbildade personal kan uppmärksamma det. Detta visar på hur svårt det är att avläsa den känslomässiga faktorn hos människor vid de olika mötena. Människor reagerar olika och dessa reaktioner kan ta sig skilda uttryck. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva/belysa hur personalen och patienten ser på vårdlidandet och de känslomässiga påfrestningar som kan uppstå vid mötet med den somatiska sjukvården.

?Happy, happy, liksom? handlar om tvåsamhetsnormen och hur den (re)produceras i den samtida svenska kulturen. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i feministisk teori, bland annat normkritik, socialkonstruktivism och teorier om heteronormativitet, och applicerar dem på en debatt om skilsmässa som pågick i svensk dags- och fackpress under hösten 2011. Debatten utlöstes av boken Happy Happy: En bok om skilsmässa, red. Maria Sveland och Katarina Wennstam.

Bakgrund: Fenomenet självskadebeteende har blivit allt vanligare i vårt samhälle och väcker många reaktioner hos omgivningen. Sjuksköterskor möter patienter som skadar sig själva i flera olika miljöer. Det har dock visat sig att sjuksköterskor själva utrycker bristfällig kunskap då de upplever det svårt att bemöta patienter med självskadebeteende.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors attityder till patienter med självskadebeteende, samt dess konsekvenser för omvårdnaden.Metod: En allmän litteraturstudie, där empiriska artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter har analyserats. Fynd från artiklarna som svarade på syftet har identifierats och fyra kategorier skapades.Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier vilka är: Sjuksköterskors känslor och tankar, Sjuksköterskors erfarenhet och genus, Sjuksköterskors arbetsmiljö och Sjuksköterskors behov av utbildning. Detta är faktorer till sjuksköterskors attityder och påverkar den omvårdnad som patienterna får.Diskussion: Genom att påverka bakomliggande faktorer till sjuksköterskors attityder skulle de kunna förändras i en positiv riktning.

Denna studie undersöker ett antagande om att konst är bra för hälsan. I Sverige finns en tradition av att använda och producera bilder i vårdsammanhang men ingen traditionsbunden forskning eller utbildning för att utvärdera detta. Vem säger att bildskapandet är hälsosamt, och vilka argument används för att styrka detta?Vad sägs egentligen om bildskapande verksamhet och hälsa, av i första hand pedagogerna själva, men även av verksamheterna i deras informationstexter? Genom att använda diskursanalys som verktyg har jag samlat in och bearbetat material som består av institutionernas publicerade material samt transkriberade intervjuer med tre pedagoger. Mitt syfte är att undersöka talet om hälsoeffekter av konst bland i första hand pedagogerna själva från utvalda institutioner som på olika sätt arbetar hälsofrämjande.Studien är etnografisk kvalitativ.Resultaten visade att pedagogerna beskrev sinsemellan liknande observationer gällande konstens påverkan och klientens reaktioner, kommunicerande och producerande av bilder.

Många människor i alla åldrar insjuknar varje år i cancer. I Sverige insjuknar mer än 7000 personer i åldrarna 20-54 år. I denna åldersgrupp är det många som har barn. Dessa barn kan ha blandade upplevelser och reaktioner på sin förälders sjukdom, vilket kan vara av vikt för sjuksköterskan att känna till, för att kunna ge dessa barn ett bra stöd. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser och coping-mekanismer av att leva med en förälder som har cancer.