Syftet med denna uppsats är att problematisera tvåsamhetsnormen genom att undersöka hur personer som kallar sig polyamorösa, relationsanarkister eller medvetet icke-monogama förhåller sig till normer för kärlek, vänskap och relationer, med fokus på normen om tvåsamhet. Vi undersöker hur det kan upplevas att bryta mot denna norm och vilka reaktioner dessa personer möter från omgivningen. Vi har använt oss av feministiskt poststrukturalistiskt och queerteoretiskt perspektiv som förståelseram. Våra frågeställningar är:? Hur beskriver intervjupersonerna sina tankar och erfarenheter av att leva icke-monogamt?? Hur resonerar intervjupersonerna kring och förhåller sig till normer för kärlek och relationer?? Hur upplever de omgivningens reaktioner på- och bemötande av uttryckta icke-monogama tankar, känslor och praktiker?Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sju personer som har olika sätt att tänka kring och utforma nära relationer.

Bakgrund Av alla kända graviditeter avslutas 15-20 procent med missfall. Vid missfall förlorar kvinnan inte bara ett foster, utan hela sitt liv som framtida mamma. Kvinnan kan uppleva nedstämdhet, förnekelse, ilska, isolering, rädsla, hjälplöshet och misslyckande i samband med missfall. När en individ genomgår svåra känslor, kriser eller problem används psykologiska anpassningsstrategier för att bemästra eller hantera en situation. Coping är ett samlingsnamn på olika anpassningsstrategier.

Vårt syfte med arbetet var att ta reda på om barn känner sig stressade men även hur ofta och hur mycket stress de känner av. Vi valde att genom enkäter undersöka detta. Resultatet vi fick visar på att majoriteten av vår undersökningsgrupp känner stress regelbundet. Dock blir de inte speciellt stressade när de väl utsätts för stress. Deras reaktioner på stressen är i huvudsak ilska eller illamående men även andra mindre konsekvenser.

I och med marknadsglobaliseringen har antalet verksamma aktörer på den svenska marknaden mångdubblats genom åren och konkurrensen mellan dem blir allt hårdare. Konsumenterna har i sin tur blivit allt mer medvetna och söker idag andra värden som känslor och upplevelser. Därigenom har det blivit viktigt för varumärken att hitta nya sätt att differentiera sig på. Dagens varumärken kan därför övergå till att vara mer emotionellt laddade för att på bättre sätt nå ut till konsumenter och etablera starka band och varaktig varumärkeslojalitet.För att konsumenterna på ett emotionellt plan ska lyckas särskilja ett varumärke från ett annat måste någon form av emotionell kommunikation ske. Då traditionell marknadsföring inte är inriktad på den emotionella kommunikationen krävs ett komplement till denna.

Detta examensarbete handlar om barn med koncentrationssvårigheter. Det övergripande syftet med arbetet är få en bred kunskapsbas inom området. Metoderna vi använt oss av är litteraturstudier och empiriska studier. För att skapa en ingående förståelse för barn med dessa svårigheter beskriver vi hur olika forskare definierar begreppet, vilka olika typer av koncentrationssvårigheter som finns, samt hur lärare och andra pedagoger kan hjälpa dessa barn. En viktig slutsats som kan dras är att pedagogerna i barnets omgivning måste ha goda kunskaper om, samt vara väl insatta i problematiken för att arbetet ska fungera och ge positivt resultat.

Slutsats: Det finns ingen perfekt mall som ska användas vid förändringar. Detta gäller i synnerhet förändringar som handlar om införande av en ny IT baserad arbetsrutin i en traditionsbunden organisation. Reaktioner på en förändring och på införande av ny teknik är olika från person till person, från organisation till organisation. Vi har genom denna uppsats kommit fram till att det finns ett antal nyckelord som borde tas i beaktande samt tillämpas om en förändring ska accepteras av personalen. · Information · Kommunikation · Väcka intresse och motivation · Uppföljning av arbetets gång.

I vården möter vi många patienter som kommer utsättas för nålstick, både inom slutenvårdenoch primärvården. Många medicinska utredningar och behandlingar kräver blodprovstagningaroch perifera venkatetrar. En del patienter upplever dessa moment med en extrem rädsla ochkänsla av obehag, och kan påverka patientens upplevelse och skapa problem i framtida kontaktmed vården. Syftet med litteraturöversikten var att belysa vuxna patienters upplevelser viduttalad rädsla för nålstick, vilka faktorer som påverkar samt hur sjuksköterskan kan bemöta ochlindra dessa patienters oro och rädsla. Litteraturöversikten är baserad på vetenskapliga artiklarfunna i tidsskrifter.

Förekomsten av långvariga smärtor i befolkningen ligger på 40-50 procent och åtminstone en fjärdedel av de drabbade har svårigheter att leva med sin smärta. Förekomsten av långvarig generaliserad smärta eller chronic widespread pain (CWP) är ungefär 7 procent och det är ungefär dubbelt så vanligt hos kvinnor som hos män. Syfte Syftet med studien är att beskriva unga personers upplevelser av att leva med långvarig generaliserad smärta och deras syn på sin rehabilitering Metod Multipla fallstudier gjordes med kvalitativa intervjuer.I studien ingick 10 unga patienter mellan 18-23 år med generaliserad smärta. Patienterna skall ha fått en diagnos eller ha genomgått en smärtutredning vid smärtrehab på Sunderby sjukhus. Intervjuerna gjordes utifrån en intervjuguide, bestående av öppna frågor. Intervjuerna spelades in på band, transkriberades och analyserades via en manifest innehållsanalys. Resultat Analys av materialet gällande frågeställningen att leva med långvarig generaliserad smärta- hur upplevs det resulterade i följande 6 kategorier, hur smärtan påverkar vardagen, omgivningens reaktioner och bemötande, att vara ung fördelar/nackdelar, strategier för att hantera sin situation och betydelsen av diagnostiseringen.

Förekomsten av långvariga smärtor i befolkningen ligger på 40-50 procent och åtminstone en fjärdedel av de drabbade har svårigheter att leva med sin smärta. Förekomsten av långvarig generaliserad smärta eller chronic widespread pain (CWP) är ungefär 7 procent och det är ungefär dubbelt så vanligt hos kvinnor som hos män. Syfte Syftet med studien är att beskriva unga personers upplevelser av att leva med långvarig generaliserad smärta och deras syn på sin rehabilitering Metod Multipla fallstudier gjordes med kvalitativa intervjuer.I studien ingick 10 unga patienter mellan 18-23 år med generaliserad smärta. Patienterna skall ha fått en diagnos eller ha genomgått en smärtutredning vid smärtrehab på Sunderby sjukhus. Intervjuerna gjordes utifrån en intervjuguide, bestående av öppna frågor.

Bakgrund: Sjuksköterskor på neonatalavdelningar arbetar ofta i nära relation med föräldrar till för tidigt födda barn. Föräldrars delaktighet i omvårdnaden av sitt barn kan påverka förälderns psykiska hälsa, anknytning till barnet samt påverka barnets välmående och möjlighet till utveckling. Syfte: Beskriva barnsjuksköterskors upplevelser av att optimera föräldrars delaktighet i omvårdnaden av sitt för tidigt födda barn. Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats. Genom ett bekvämlighetsurval rekryterades åtta kvinnliga barnsjuksköterskor vid två jämförbara neonatalavdelningar i södra Sverige att delta vid semistrukturerade intervjuer.

I denna studie kommer relationen mellan lärare och elev att undersökas utifrån två infallsvinklar. Den ena aspekten kommer behandla lärarens förhållnings- och tillvägagångssätt. Där kommer professionalismen som den ser ut idag presenteras utifrån de uppdrag och utmaningar som läraren ställs inför. Vikten av ett reflekterande förhållningssätt och hur läraren bemöter eleverna i bland annat konfliktsituationer kommer också beröras. Den andra infallsvinkeln kommer beröra lärarens påverkan på och vikten av förtroendefulla relationer med eleverna.

Sammanfattning Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvaliteten hos patienter med obotlig sjukdom och deras n?rst?ende genom symtomlindring, teamarbete och st?d. V?rd i hemmet kan skapa trygghet och n?rhet, d?r n?rst?ende ofta f?r en betydande roll och beh?ver professionellt st?d vid praktiska, emotionella och existentiella utmaningar. Sjuksk?terskan har en samordnande funktion och m?ter n?rst?endes behov utifr?n ett etiskt och personcentrerat f?rh?llningss?tt.

Slutsats: Det finns ingen perfekt mall som ska användas vid förändringar. Detta gäller i synnerhet förändringar som handlar om införande av en ny IT baserad arbetsrutin i en traditionsbunden organisation. Reaktioner på en förändring och på införande av ny teknik är olika från person till person, från organisation till organisation. Vi har genom denna uppsats kommit fram till att det finns ett antal nyckelord som borde tas i beaktande samt tillämpas om en förändring ska accepteras av personalen. · Information · Kommunikation · Väcka intresse och motivation · Uppföljning av arbetets gång.

Jag har i uppsatsen härlett barnets efterfrågan av idrott där kostnaderna för idrotten utgjort priset för den och summan av priserna för två idrotter utgjort den andel av inkomsten som avsatts speciellt för barnets idrottande. Vidare har jag antagit att barnets preferenser kunnat formuleras i en nyttofunktion av typen CES som anpassats för att de två idrotterna inte ska vara perfekta vare sig substitut eller komplement. Substitutionselasticiteten i funktionen har uppgått till 2/3. Detta har resulterat i en efterfrågefunktion vilken reagerar svagt negativt vid en prisökning. Jag har belyst resultaten med ett empiriskt exempel och där konstaterat att funktionen uppfyller de antaganden jag gjort om dess reaktioner vid prisförändringar..

Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser och copingstrategier vid vård av barn med cancer samt beskriva de ingående artiklarnas datainsamlingsmetod.Metod: En beskrivande litteraturstudie med kvalitativ ansats. Totalt granskades elva artiklar, nio kvalitativa, en kvantitativ samt en med mixad metod. Artiklarna söktes via databaserna PubMed och Cinahl mellan åren 2005 till 2015.Huvudresultat: Fem teman identifierades: Sjuksköterskans upplevelser vid vård av barn med cancer, kommunikationssvårigheter med barnen och deras föräldrar, svårigheter inom yrket, samt den palliativa vården och döden, sjuksköterskans copingstrategier vid vård av barn med cancer. Sjuksköterskan upplevde hinder i kommunikationen relaterat till negativa prognoser för barnen samt om barnen var svåra att nå och inte ville kommunicera. Känslomässiga svårigheter uppstod ofta då sjuksköterskan skapat personliga band till barnen och deras familjer.