Vid tillverkningsprocesser av nya komponenter omvandlas material till antingen en produkt eller restprodukt, varpÄ restprodukterna hanteras som antingen biprodukt eller avfall. Oavsett karaktÀrisering Àr den genererade bestÄndsdelen föremÄl för nÄgon form av fortsatt behandling. Vid frÄgan om restprodukt kan det handla om en ÄtgÀrd för avfallshantering, dÄ substanserna saknar funktionella egenskaper för fortsatt anvÀndning. Det kan ocksÄ vara sÄ att avfallet besitter ett kommersiellt vÀrde och kan ÄteranvÀndas som en rÄvara i andra anlÀggnings- och tillverkningsprocesser eller i form av brÀnsle. Oavsett tillÀmpad ÄtgÀrd krÀvs tydlig lagstiftning som frÀmjar en gynnsam utveckling och förhindrar uppkomsten av skadliga föroreningar.

I den hÀr uppsatsen behandlas det könsneutrala pronomenet hen, som har debatterats livligt under 2012. Tidigare studier har visat att ordet frÀmst Àr etablerat i hbtq- och feministkretsar och att det framför allt fyller en funktion i att problematisera kön. Uppsatsens syfte Àr att nÀrmare beskriva betydelser och funktioner för ordet hen samt att undersöka huruvida ordet i dag förekommer i kontexter som inte Àr direkt knutna till feministisk eller hbtq-relaterad verksamhet.Uppsatsens teoridel behandlar feministisk sprÄkteori och sprÄkvÄrdsteori, frÀmst enligt Cameron (1992) och Pauwels (1998; 2003). HÀr redogörs ocksÄ för bakgrunden till ordet hen samt nÄgra av de queerteoretiska och skrivtekniska motiv som har anförts för att införa ett könsneutralt pronomen.I studien analyseras anvÀndningen av hen i 100 bloggtexter och 100 tidnings­texter, dvs. 200 belÀgg, frÄn hösten 2012 utifrÄn morfosyntaktiska, funktionella och kontextuella perspek­tiv.

Beröring Àr ett universellt sÀtt att kommunicera pÄ och ettnaturligt och medfött beteende. Beröring inom omvÄrdnadinnehÄller fysiska, emotionella, sociala och spirituelladimensioner, vilket kan ses som ett holistiskt synsÀtt. Syftetmed studien var att belysa patienters upplevelser av beröringinom canceromvÄrdnad och palliativ omvÄrdnad. Studiengenomfördes som en litteraturstudie dÀr 11 artiklaranalyserades. Resultatet visade att beröring huvudsakligenledde till ökat vÀlbefinnande och förbÀttrad livskvalitet.Patienter upplevde att de kÀnde sig bekrÀftade som en helmÀnniska och inte enbart som en sjuk kroppsdel.

LKAB vill i sitt anrikningsverk i Malmberget utöka produktionskapaciteten med ca 20 % under de nÀrmsta Ären. Framförallt Àr behovet av ökad malningskapacitet i de befintliga kvarnsektionerna för pelletsslig (internt namngett MPC) av stor betydelse. Eftersom malning Àr en energikrÀvande enhetsoperation finns det ett stort intresse att hitta sÀtt som möjliggör en reduktion av energiförbrukningen. DÀrför har en förstudie gÀllande alternativ kvarnteknik genomförts med specificering mot omrÄdet rörverkskvarnar för att om möjligt kunna effektivisera tertiÀrmalningen för MPC. Litteraturstudien redogör pÄ ett förenklat sÀtt: hur rörverksvarnar blivit introducerade i gruvindustrin, funktionella skillnader mellan vertikala och horisontella enheter samt presentationer av de kvarntyper som i dagens lÀge har varit mest framgÄngsrika kommersiellt.

Bakgrund: Relativt mÄnga barn blir utsatta för sexuella övergrepp, vanligen av nÄgon som stÄr dem nÀra. Detta ger ofta livslÄnga psykiska och emotionella problem för individen. Kvinnor drabbas i större utstrÀckning i barndomen Àn vad mÀn gör.Syfte: Att ur ett livsvÀrldsperspektiv belysa kvinnors upplevelser av att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp som barn.Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats som utgÄngspunkt och den baseras pÄ fem biografier. Dessa biografier analyserades med hjÀlp av Lundman och HÀllgren Graneheims (2008) innehÄllsanalys.Resultat: Det framkommer att kvinnorna pÄ grund av övergreppen upplever en mÀngd negativa kÀnslor, exempelvis oförstÄelse, skam och ilska. Konsekvenser av dessa kÀnslor och övergrepp innebÀr bland annat tomhet, Äterupplevelse av övergreppen och psykiskt dÄligt mÄende.

Bakgrund: Sjuksko?terskestudenter kommer i kontakt med palliativa och cancerpatienter flertalet ga?nger under sin kliniska utbildning. Detta pa?verkar studenterna olika ka?nsloma?ssigt. Fo?r att hantera dessa nya upplevelser tilldelas studenter en handledare som skall ge sto?d, undervisa och guida dem under den kliniska utbildningen.Syfte: Syftet med studien var att underso?ka sjuksko?terskestudenter uppfattning av mo?tet med palliativa patienter samt erha?llen handledning i samband med dessa mo?ten.Metod: Metoden till denna kvalitativa studie var tva? semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med ett bekva?mlighetsurval av studenter som haft klinisk utbildning pa? hematolog, onkolog eller palliativ avdelning.Resultat:Va?rd av palliativa patienter eller patienter med cancer uppfattades som en sorglig, sva?r, obekva?m men la?rorik upplevelse.

BakgrundSedering, delirium, agitation och sma?rta a?r viktiga omra?den inom intensivva?rd. Studier har visat pa? goda resultat vid bedo?mning av sederade patienter med validerade ma?tinstrument. Intensivva?rdssjuksko?terskan mo?ter den sederade patienten dagligen i sitt arbete och ska enligt kompetensbeskrivningen ta hand om kritiskt sjuka patienter med svikt i ett eller i flera organ och utifra?n patientens individuella behov fo?rebygga, behandla, lindra och utva?rdera omva?rdnadsa?tga?rder.

Syfte med denna studie var att identifiera mÄltidssvÄrigheter hos patienter med sjukdomen demens, belysa relevanta omvÄrdnadsÄtgÀrder och att studera betydelsen av kunskap och utbildning hos vÄrdpersonal. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades pÄ 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna hÀmtades pÄ Högskolan Dalarna biblioteket med hjÀlp av sökmotor ELIN och i databasen CINAHL. Sökorden som anvÀndes var dement*, nursing, eating, problem*, mealtime, apraxia. Artiklarnas kvalitet och evidensgrad baserades pÄ modifierad version av granskningsmallar enligt Willman, Stoltz, Bahtsevani (2006) och Forsberg & Wengström (2008).

Studien syftar till att undersöka den ökade pressen pÄ den personliga imagen pÄ de sociala medieplattformarna Facebook och Instagram och studera hur stockholmare i Äldrarna 20-30 uppfattar eventuella effekter av detta. Undersökningen har sin utgÄngspunkt i tvÄ vetenskapliga discipliner; medie- och kommunikationsvetenskap och psykologi och Àr baserad pÄ fyra kvalitativa informantintervjuer och tvÄ fokusgruppintervjuer om fyra respektive fem gruppdeltagare. Datamaterialet har dÀrefter transkriberats för att senare sammanstÀllas med hjÀlp av ett kvalitativt analysschema. TillÀmpad analysmetod Àr hermeneutisk meningstolkning som gÄr ut pÄ att analysera de separata delarna som skapar förutsÀttning för att förstÄ helheten. Analysschemat Àr dÀrför uppdelat pÄ fyra huvudteman: anvÀndarfrekvens, user gratifications, den personliga imagen pÄ sociala medier samt psykologiska effekter av deltagandet pÄ sociala medier.

Denna studies syfte har varit att utifrÄn förÀldrars och assistenters erfarenheter, undersöka hur förskoleverksamhet för barn med cochleaimplantat (CI) upplevts och vilka önskemÄl som funnits nÀr det gÀller verksamhetens innehÄll och organisation. Mot bakgrund av erfarenheter, vilka önskemÄl har förÀldrar och assistenter om förskoleverksamhetens innehÄll och organisation för barn med CI? Vilka uppfattningar som finns hos förÀldrar och assistenter angÄende assistentens roll och ansvar kring tal och sprÄkutveckling hos barn med CI samt vilken pÄverkan en integrerad avdelning kan ha för dessa barn i deras tal och sprÄkutveckling?Den metod som har anvÀnts för att kunna undersöka dessa frÄgor Àr en kvalitativ intervjumetod med förÀldrar och assistenter i en mindre kommun. De ljudinspelade intervjuerna har analyserats utifrÄn vÄrt transkriberade material. Det resultat som framkom frÄn intervjuerna var att förÀldrar och assistenter hade en uppfattning om att förskoleverksamheten kan ha en pÄverkan pÄ tal och sprÄkutveckling för barnet med CI.

Bakgrund: Bröstcancer utgör den vanligaste cancerformen hos kvinnor. I Sverige diagnostiseras i genomsnitt 7000 kvinnor Ärligen med bröstcancer. Sjukdomen pÄverkar hela kvinnans livssituation dÄ den medför en rad fysiska förÀndringar som pÄverkar identiteten som kvinna och sjÀlvuppfattning samt utgör ett existentiellt hot. Krisreaktioner Àr inte heller ovanliga. Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor upplever den förÀndrade livssituationen i samband med bröstcancer.

Bakgrund: En stomi Àr en konstgjord öppning för att avleda avföring genom bukvÀggen. Att acceptera stomin och sin nya livssituation kan vara en komplicerad process för patienten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med tarmstomi. Metod: Studien utformades som en allmÀn litteraturstudie baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar, varav Ätta var av kvalitativ ansats och tre av kvantitativ. Resultat: Det framkom att stomiopererade patienter upplevde fysiska, emotionella och sociala förÀndringar som pÄverkade det dagliga livet.

Bakgrund: Inflammatoriska tarmsjukdomar innefattar Crohns sjukdom och ulcerös kolit. De senaste Ären har en ökning av de kroniska sjukdomarna skett bland annat i Sverige. Sjukdomarna gÄr i skov och drabbar olika lager av tarmens slemhinna. För att hjÀlpa personerna att uppleva hÀlsa, trots kronisk sjukdom, bör sjuksköterskan kÀnna till hur de upplever det att leva med sjukdomen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelse av att leva med en inflammatorisk tarmsjukdom.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de bröstcancerdrabbade kvinnornas upplevelser efter radikal mastektomi och deras behov av stöd efter operationen. Studien baserades pĂ„ 20 vetenskapliga artiklar med bĂ„de kvalitativ och kvantitativ ansats. Urvalet av artiklar genomfördes genom att anvĂ€nda Högskolan Dalarnas databaser dĂ€r olika sökord kombinerades. Även manuell sökning genomfördes. Granskningen av artiklarna utfördes med hjĂ€lp av en modifierad granskningsmall.

Syftet var att genom en deskriptiv litteraturstudie identifiera troliga stressorer bland sjuksköterskor i deras yrkesverksamhet pÄ sjukhus i Europeiska lÀnder samt vilka copingstrategier de anvÀnder sig av för att hantera stressen. Vidare var syftet att undersöka vilken relevans undersökningsgruppen har i förhÄllande till valda artiklars syfte och frÄgestÀllningar. Ur de 14 granskade artiklarna utlÀste författarna tio olika grupper för stressorer vilka i storleksordning med den mest förekommande/vanligaste var ?Relationer?, dÀrefter följer i fallande ordning; ?Kontroll?, ?OsÀkerhet?, ?Arbetskrav/överbelastning?, ?Personliga förvÀntningar/tvetydighet?, ?Arbetsmiljö?, ?Emotionella pÄfrestningar?, ?Arbetsledning?, ?Tidspress? samt ?Missnöje?. Ur sex av de granskade artiklarna kunde författarna utlÀsa vilka copingstrategier som anvÀndes, vilka var olika typer av kÀnslofokuserad- och problemfokuserad coping.