Syftet med studien är att undersöka institutionsplacerade ungdomars situation beträffande missbruk, kriminalitet och psykisk hälsa samt belysa deras syn på institutionsvistelsen, ett år efter utskrivning. Följande frågeställningar berörs i uppsatsen:- Hur ser ungdomarnas bruk av alkohol och droger ut vid inskrivnings- respektive uppföljningstillfället?- Har ungdomarnas kriminella beteende förändrats vid uppföljningstillfället?- Har ungdomarnas psykiska hälsa förändrats sedan inskrivning?- Hur ser ungdomarna själva på institutionstiden?Frågeställningarna har besvarats genom ett färdigställt intervjumaterial (ADAD), omfattande inskrivnings- och uppföljningsintervjuer med 105 ungdomar som varit placerade vid två SiS-hem.Resultatet jämförs med den tidigare publicerade svenska ADAD- uppföljningen och diskuteras mot bakgrund av Levins (1997; 1998) och Andreassens (2003) resonemang om institutionsvård samt mot annan forskning inom området.Slutsatser som kan dras utifrån undersökningen är att situationen för de undersökta ungdomarna har förbättrats något och att majoriteten av ungdomarna har positiva upplevelser av institutionstiden. Trots detta har många fortfarande beteendeproblem och emotionella svårigheter. Ingen av ungdomarna har slutat missbruka, 84 procent är fortfarande brottsaktiva och många mår psykiskt dåligt.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärarna använder leken som verktyg i undervisningen i skolans tidiga år. Med lek menar vi att verksamheten skall ha lekens karaktär och verksamheten skall verka under lustfyllda former. Barns emotionella utveckling påverkas i leken genom att engagemang i lek ger barn många tillfällen till att göra saker själva, att pröva gång på gång tills de känner att de behärskar något. På så vis vinner barnen en känsla av egen makt och möjlighet. I vår undersökning har vi använt oss av en metodtriangulering, vi vände oss till lärare i de tidiga åren i skolan via enkäter och intervjuer för att få deras syn på lekens betydelse.

Patientsäkerhet är ett underprioriterat område i hälso- och sjukvården, vilket bör förändras omgående eftersom patienter  kommer till skada och lidande förlängs. För ökad patientsäkerhet bör sjuksköterskans arbetsmiljö uppmärksammas och förbättras. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur olika arbetsmiljöfaktorer påverkar sjuksköterskan i utförandet av patientsäker vård. Litteraturstudien innehåller sjutton artiklar, tolv kvantitativa, fyra kvalitativa och en av både kvalitativ och kvantitativ forskningsansats. Resultatet utgjordes av följande fyra teman: sjuksköterskans ökade arbetskrav och arbetsbelastning, ersonalbemanning och tid, vårdteamets påverkan på arbetsmiljön och emotionella faktorers påverkan på patientsäkerheten .

Bakgrund: Hud-mot-hudmetoden ?r en erk?nd v?rdmetod inom neonatalv?rden. Metoden utvecklades p? 1970-talet i Bogot? d? det r?dde brist p? kuv?ser och spridningen av infektioner var h?g. Barnet placeras p? f?r?lderns br?st i en uppr?tt position med benen upp under magen, likt en groda.

Bakgrund: Migrän är ett outtalat folkhälsoproblem där kännedom om dess påverkan på individens livskvalitet saknas. Brist på kunskap om migrän kan vara en faktor till att tillståndet inte klassas som en sjukdom bland omgivningen utan att den ses som en vanlig huvudvärk. Sjuksköterskan har som ansvar att inhämta kunskap angående migräns påverkan på individen, då ökad kunskap medför ett bättre bemötande och ökad förståelse och därmed en bättre kvalitet på vården. Med utgångspunkt från Joyce Travelbees teori om relationen mellan vårdare och vårdtagare poängteras vikten av att sjuksköterskan skapar en mellanmänsklig relation med patienten där mötet präglas av empati och sympati. Syfte: Att belysa forskning angående upplevelsen av migrän och dess påverkan på livskvalitet bland vuxna 18-45 år.

Det är 40-65 procent av den svenska befolkningen som lever med långvarig smärta, vilket är ett folkhälsoproblem. Smärta är förknippat med både psykologiska och emotionella reaktioner. Målet med smärtlindring är att minska patientens lidande. Det är då viktigt att sjuksköterskan inte underskattar patientens upplevelser. Långvarig smärta ger en fysisk, psykisk och social påfrestning vilket gör att det kan vara svårt för patienten att förklara sin smärta.

Kostnaderna att bygga blir allt högre, man tror att byggkostnaderna väntas öka med 25 procent inom de närmaste tre åren. Mest stiger byggherrekostnaden och kostnaderna för byggmaterial och inget tyder på att detta kommer mattas av. Därför ligger det på byggföretagen att effektivisera och optimera projekteringen för att sänka kostnaderna. För att sänka produktions- och projekteringskostnaderna vill byggbranschen gå från hanteringen av traditionella 2D-ritningar till intelligenta 3D-modeller, BIM ? Byggnads Informations Modell.BIM är en metod för att lagra komplett information om en byggnad i en datormodell.

Trots den centrala lokaliseringen och det vackra läget vid vattnet upplevs Tullhamnen som en av Kalmar centrums baksidor. Tullhamnen kännetecknas idag av stora asfaltytor som upplåts för bilparkering och trafikstråk. All vattenkontakt i området avsätts idag för bilens ändamål - för parkering och vägar. Uppsatsen undersöker hur Tullhamnens möjligheter kan tas tillvara och utvecklas utifrån sina planeringsförutsättningar. Arbetet kretsar kring tre identitetsbärande grundförutsättningar; * Den centrumnära lokaliseringen. * Den närvarande kulturhistorien genom riksintresset för kulturmiljö som omfattar hela centrala Kalmar.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur lärarna arbetar med försenad läs? och skrivutveckling. Jag har valt att undersöka vad en försenad läs- och skrivutveckling kan bero på, hur man som lärare kan arbeta med att förebygga svårigheterna och vad svårigheterna kan få för konsekvenser längre fram. Lärarna har en viktig roll i att lära eleverna läsa och skriva för att förbereda eleverna på det kommande vuxenlivet och ge dem möjlighet till vidareutbildning. Jag har valt att intervjua lärare i olika årskurser för att se hur man arbetar med svårigheterna på olika stadier.

I denna uppsats undersöks fyra olika bostadsannonser samt de modelläsare som konstrueras i dessa. Modelläsaren kan beskrivas som den presupponerade eller förmodade läsare som sändaren av texten riktar sig mot och kan vidare förstås som en abstrakt instans som skapas i texten. Syftet med undersökningen är att studera vilka modelläsare som skapas i annonserna och vad dessa modelläsare kännetecknas av, men också att undersöka vilka betydelser och funktioner som hemmet i annonserna kan tillskrivas. Metoden för analysen bygger på den systemisk-funktionella grammatiken och analysen av modelläsaren är uppdelad i flera steg. I ett första steg görs en analys av annonsernas ideationella betydelser där skriftens olika processer och förstadeltagare studeras, men också de attribut och aktiviteter som kan utläsas i annonsernas bilder. I det andra steget undersöks annonsernas interpersonella betydelser genom en analys av skriftens tilltal och lexikon, samt dess uttryck för attityd.

Spasticitet är en neuromuskulär försämring som är vanligt förekommande hos personer med en skada i centrala nervsystemet. Tillståndet beror delvis på en avsaknad reflex, reciprok inhibering och leder till en abnormalitet i sträckreflexerna och en överdriven koaktivering. Spasticitet leder till fysiska funktionsnedsättningar med sociala och ekonomiska påföljder. Spasticitet kan behandlas genom sjukgymnastik, farmaka samt elektrisk stimulering. Elektrodress är en behandlingsmetod som använder elektrisk stimulering för att reducera spasticitet.

Denna uppsats behandlar den dolda folksjukdomen IBS och dess konsekvenser för individens sociala delaktighet. Syftet med studien är att studera individens upplevelse av delaktighet och erfarenhet av att leva med sjukdomen. IBS är en så kallad funktionell mag- och tarmsjukdom och står för Irritable Bowel Syndrome (Colon/Kolon irritabile), Irriterad tarm i svenskt tal och kännetecknas av återkommande eller kroniska symtom från mag- tarmkanalen. Medicinskt sett anses IBS vara en godartad sjukdom, men den kan vara besvärlig att leva med och ibland ge nästintill handlingsförlamande konsekvenser för individen och dennes sociala livsvärld. Forskarna vet inte orsaken bakom IBS och det finns inget medicinskt test som visar att det är IBS som en patient lider av, men man vet att individens sjukdomshistoria ofta är typisk och att sjukdomen är vanligast bland kvinnor.

Bakgrunden till den här studien har grundats i ett allmängiltigt intresse kring det samspel som uppstår i klassrummet. Vi har funderat över det maktförhållande som uppkommer då lärare och elev interagerar med varandra och hur det kan komma att påverka elevers progression inom skolan, både för det kunskapsmässiga och emotionella utvecklandet. Syftet har varit att se vilka förutsättningar lärare skapar i samspelet med elever i klassrummet utifrån tre olika perspektiv: demokrati, normer och flerstämmighet. Fokus har lagts på läraren och hur man i sin lärarroll kan agera i olika situationer. Arbetet bygger på kvalitativa studier med utgångspunkt i direkt observation genomförda i två klassrum fördelat på två olika skolor och fokusgrupper genomförda på två olika skolor med tre lärare i varje grupp.

Cancer är en sjukdom som kan drabba vilket barn som helst. När det inträffar påverkar det inte bara barnet utan även hela familjen. Tidigare forskning beskrev hur föräldrar upplevde sitt barns cancer och vilka känslosamma konsekvenser det ledde till. Denna studie ville få fram hur hela förloppet upplevdes, från cancerbeskedet till att barnet avled. Detta var för att få en djupare kunskap och förståelse av vad dessa föräldrar upplevde och gick igenom.

Bakgrund- Att få beskedet bröstcancer kan för många kvinnor innebära svårigheter med olika emotionella känslor. Därmed är det viktigt att operationssjuksköterskan inom sjukvården ser människan som något större än bara en sjuk kropp. Att kroppen inte bara är fysisk, utan den bär även på människans livshistoria, känslor, självbild och mening.Syfte- Att beskriva kvinnans upplevelse av sin kropp före och efter bröstcancerkirurgi.Metod- En litteraturstudie med systematisk ansats där 19 vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats.Resultat- Studiens resultat visar kvinnans upplevelser före och efter bröstcancerkirurgi och omfattar två huvudteman: Uppfattningar och tankar kring kroppen och Förändringar av kroppen. Dessa delas in i subteman: Kvinnors kroppsbild, Strävan efter att bevara sin enhet, Tillfreds med sin kropp, Att bli svken av sin kropp och Förlust av sin kvinnlighet.Slutsats- Varierande upplevelser av den egna kroppen förekom och det framkom att dessa kunde vara både positiva och negativa. De negativa upplevelserna bestod främst av att kvinnorna upplevde sina kroppar som förändrade.