Sök:

Sökresultat:

1471 Uppsatser om Emotionella och funktionella shoppingvärden - Sida 27 av 99

LÀrares upplevelser av elevers förÀndring i sjÀlvförmÄga under högstadietiden

Syftet med studien var att genom en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervju undersöka högstadielÀrares upplevelser av elevers möjlighet till att förÀndra deras sjÀlvförmÄga (SE). Samt om lÀrarna bedömer att de genom sitt agerande kan pÄverka elevers SE. Som teoretiskt ramverk har Banduras (1986) teori om sjÀlvförmÄga anvÀnts. Resultaten visade att eleverna kunde bÄde stötta och sÀnka varandras SE. Feedbackens utformning var stor pÄverkansfaktor för elevers SE samt hur den förmedlades.

Funktionella och farmakologiskakonsekvenser av Bradykinin B1-och B2-receptor samuttryck

Introduktion: PÄverkan av stress pÄ immunförsvarsresponsen kan leda till mer kraftfullt inflammatoriskt svar som leder till parodontal vÀvnadsnedbrytning. Enligt hypotesen kan psykologiska faktorer, sÄsom stress, i kombination med förÀndrat munhygienbeteende ha betydelse för parodontala sjukdomstillstÄnd (Genco et al. 1998).Syfte: Att beskriva samband mellan stress och parodontal sjukdom.FrÄgestÀllning: Vilka samband föreligger mellan stress och parodontal sjukdom?Metod: LitteraturstudieResultat: Föreliggande litteraturstudie visar att det kan föreligga samband mellan stress och parodontal sjukdom genom förÀndrat munhygienbeteende och genom förhöjda nivÄer av stresshormoner, sÄsom cortisol och dehydroepiandrosterone (DHEA) i saliv, gingivalvÀtska och blodserum.Konklusion: Det kan föreligga samband mellan stress och parodontal sjukdom genom förÀndrat munhygienbeteende samt genom förhöjda nivÄer av stresshormoner i saliv, gingivalvÀtska och blodserum. Dock kan inga definitiva slutsatser faststÀllas med denna litteraturstudie..

SINNESMARKNADSFÖRING : KĂ€nner du igen doften av ett starkt varumĂ€rke?

Kan man kÀnna, smaka, lukta, höra ett starkt varumÀrke? Eller kan man bara se det?Vi ville veta och bestÀmde oss för att ta reda pÄ det, och det Àr resultatet du nu har i din hand.Vi har genom intervjuer med tre stora butikskedjor och dess butikschefer försökt fÄ en klarare bild om hur de arbetar med det relativt nya sÀttet att marknadsföra sig pÄ, genom sinnesmarknadsföring. Vi har genomfört flera observationer i och runtomkring de valda butikerna och bildat oss en bra uppfattning om hur respektive butik anvÀnder sig av sinnesmarknadsföring-medvetet eller omedvetet.I takt med att konsumenternas krav pÄ upplevelser ökar och fler butiker etablerar sig pÄ marknaden blir det alltmer viktigt att skapa ett varumÀrke som kunden hela tiden har i sitt medvetande, det finns bara ett sÀtt och det Àr att vara kundens första val. För att nÄ dagens krÀsna konsumenter gÀller det att butikerna marknadsför sina varumÀrken, och det har man sett inte helt rÀcker till, vilket har medfört att nya grenar inom marknadsföringen tillkommit, sinnesmarknadsföring. Begreppet Àr relativt nytt i Sverige och syftar till att skapa ett emotionellt band mellan konsument och varumÀrke.

Integrering av sÀrskolan : En intervjustudie

Barn i behov av sÀrskilt stöd Àr ett prioriterat omrÄde i skolan och i lÀroplanen. En strÀvan att skapa"en skola för alla"stÄr i fokus och integrering Àr grunden till det. Denna studies huvudsyfte var att belysa speciallÀrares upplevelser och erfarenheter av integrering av sÀrskolan i den vanliga grundskolan. För att göra detta intervjuades tre speciallÀrare i samma kommun. Intervjuerna var uppbyggda kring ett antal frÄgor om fyra aspekter av begreppet integrering; fysik, funktionell, social och samhÀllelig integrering.

Livskvalitet hos HIV/Aidspositiva

Syftet med denna studie var att fÄ fördjupad kunskap om hur vuxna kvinnor och mÀn med hiv/aids uppger att de upplever sin livskvalitet. Metoden Àr en litteraturstudie, enligt Polit et al (2001) och baseras pÄ tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att fysiska faktorer var de som betonades mest men att det var de emotionella faktorerna som pÄverkade individen mest för upplevande av livskvalitet. Faktorer som Àktenskap, sjukdomsgrad, inkomst, arbete och Àven utbildning Àr andra faktorer som pÄverkar livskvaliteten hos hiv/aidssjuka. MÄlet med litteraturstudien Àr att förmedla kunskap för att kunna medverka till en optimal vÄrd till personer med hiv/aids.

Application lifecycle management utvÀrdering av komponenter

Uppsatsen ger en överblick av vad synsÀttet Application Lifecycle Management (ALM) innebÀr. EnutvÀrderingsmodell beskriver de analyserade verktygens duglighet gÀllande ett antal funktionellaoch icke-funktionella krav. Modellen jÀmför kommersiella verktyg och uppsÀttningar med enmotsvarande uppsÀttning av Open Source verktyg. De huvudsakliga problemen idag Àr att de somnyttjar ALM-synsÀttet ofta blir begrÀnsade till en kommersiell plattform, vilket fÄr till följd att deinte kan bearbeta sÄdan data som inte stöds i plattformen. Ett annat stort problem Àr verktygenskostnad.

Vem Àr du? : Du-tilltal och modellÀsare i Pensionsmyndighetens broschyr Du bestÀmmer sjÀlv ? NÀr du vill ta ut pension

Den hÀr uppsatsen undersöker vilka modellÀsare (tÀnkta lÀsare) som skapas genom verbprocesserna knutna till pronomenen du och dig i Pensionsmyndighetens broschyr Du bestÀmmer sjÀlv ? NÀr du vill ta ut pension. Svaren pÄ forskningsfrÄgorna ?Vad gör du??, ?Vem Àr du?? och ?Hur blandas de olika du:na om de Àr flera?? har besvarats med hjÀlp av en analys utifrÄn den funktionella grammatikens verbprocesser samt modellÀsarbegreppet. Resultatet visar att broschyrens du inte syftar pÄ samma person hela vÀgen, utan skapar 60 olika modellÀsare som blandas och vÀxlar texten igenom.

Vi gör det vi Àr bÀst pÄ vilket Àr att tillverka jeans.

I det samhÀlle som vi lever i idag konsumerar mÀnniskor inte enbart för att tillfredstÀlla de mest grundlÀggande behov som vÀrme, mat, vatten etc. Konsumtion har övergÄtt ifrÄn att vara nÄgot nödvÀndigt till att bli en form av fritidssysselsÀttning, ett intresse, en form av njutning. EfterfrÄgan har ökat inom flertalet branscher vilket har lett till att allt fler aktörer etablerat sig pÄ marknaden. En bransch som har kommit att fÄ ett allt större uppÄtsving Àr den svenska jeans marknaden. Marknaden för svenska jeans har ökat och export tillvÀxten Àr mycket stark.

Vi Àr vad vi Àter : En studie om marknadsföring av exklusiva matprodukter

Syfte: Meningen med studien Àr att bidra med en större förstÄelse och förhoppningsvis nya insikter om konsumtionen av lyxprodukter inom matbranschen genom att integrera redan existerande teori med empiriskt material. Syftet Àr att ur ett företagsperspektiv beskriva hur en förstÄelse för konsumententbeteende kring exklusiva matprodukter kan anvÀndas i marknadsföringen av dessa produkter.Studien riktar sig till mÀnniskor, forskare samt organisationer som Àr intresserade av marknadsföring av lyxprodukter, men Àr Àven riktad till mÀnniskor med intresse för nutidens konsumtion. Vidare motiveras studien ur ett etiskt perspektiv genom att belysa fenomenet kring dagens konsumtion och göra konsumenter medvetna om drivkrafterna bakom sitt beteende.Problemformulering: Hur kan företag som sÀljer exklusiva matprodukter anvÀnda förstÄelsen för konsumenternas beteende i sin marknadsföring? Vad kan vara bakgrunden till att konsumenter vÀljer att konsumera högkvalitativa och exklusiva matprodukter? Hur kan företag kategorisera in dessa konsumenter i olika konsumentgrupper? Var och vid vilka tillfÀllen vÀljer dessa konsumenter att konsumera exklusiva matprodukter?Metod: Studien Àr en kvalitativ studie dÀr en kombinerad fall- och tvÀrsnittsstudie Àr genomförd. De data som samlats in och ligger till grund för studiens resultat och slutsats Àr genomförd genom litteraturstudier, intervjuer samt en frÄgeenkÀtundersökning.

DISTRAHERANDE OCH INFORMERANDE ?TG?RDER F?R ATT MINSKA PREOPERATIV ?NGEST HOS BARN En litteratur?versikt

Bakgrund: I kontakt med v?rden kan barn uppleva ?ngest i samband med kirurgiska ingrepp. ?ngest kan bland annat leda till ett f?rh?jt omsorgsbehov samt en ?kad anv?ndning av l?kemedel, som kan resultera i en f?rl?ngd v?rdprocess. Sjuksk?terskan har en avg?rande roll i bem?tandet av dessa barn, och har m?jligheter att lindra denna ?ngest med hj?lp av olika effektiva omv?rdnads?tg?rder. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie ?r att identifiera omv?rdnads?tg?rder som minskar preoperativ ?ngest hos barn 5?12 ?r. Metod: Denna studie ?r en litteratur?versikt som sammanst?llt och analyserat kvalitetsgranskade originalartiklar fr?n databaserna PubMed och Cinahl, enligt Fribergs modell f?r litteratur?versikt. Resultat: Resultatet i denna litteratur?versikt visade p? tv? ?vergripande teman, 1) Distraktion samt 2) Information. Genom fem olika underteman s? s?gs en djupare f?rst?else f?r hur olika omv?rdnads?tg?rderna kan minska preoperativ ?ngest hos barn. Slutsats: Genom denna litteraturstudie har det framkommit att barn som f?r ta del av ?ldersanpassad information inf?r kirurgiska ingrepp, i form av visuell information och information genom lek skattar sin ?ngest l?gre ?n de barn som enbart f?r traditionell v?rd..

Hellre fega ur : Att göra om Trafikverkets sÀkerhetsinformation till en berÀttelse för att tilltala ungdomar

Varje Är skadas och dödas ett antal unga personer i olyckor kopplade till jÀrnvÀgen. Att fÄ ungdomar att vilja lÀsa ett informationsmaterial om sÀkerhet Àr en utmaning eftersom de kan ha en negativ attityd till myndigheter, auktoriteter och förbud, eller helt enkelt vara ointresserade. En lösning kan vara att anvÀnda sig av emotionella budskap och skapa ett material som kÀnns personligt.Som examensarbete har jag skapat ett förslag till informationsmaterial Ät Trafikverket. Materialet bestÄr i huvudsak av en skriftlig berÀttelse eftersom jag anser att det kan vara ett bra tillvÀgagÄngssÀtt för att nÄ ungdomar med sÀkerhetsinformation. Jag har frÄgat mig vad som krÀvs för att berÀttelsen ska tilltala mÄlgruppen och hur materialet bör formges för att fÄnga deras uppmÀrksamhet..

NÀrstÄendes behov av stöd : en litteraturstudie om stöd vid bröstcancer -

Bakgrund: Bröstcancer Àr en sjukdom som drabbar de nÀrstÄende nÀstan lika mycket som den kvinnan som har blivit drabbad. Stöd till nÀrstÄende borde utgöra en vÀsentlig del av den vÄrd som patienten fÄr. Syfte: Att belysa det stöd sjuksköterskan kan bistÄ nÀrstÄende med vid diagnostiserad bröstcancer. Metod: Studien Àr en litteraturstudie och inkluderade tio vetenskapliga artiklar som analyserades och utformades till studiens resultat. Resultat: Det framkom att behovet av informativt och emotionellt stöd kunde kopplas till nÀrstÄendes Älder, kön och den genetiska risken att drabbas av bröstcancer.

Design genom storytelling

VÄr övertygelse Àr att en av de viktigaste budbÀrarna för ett företags identitet Àr produkterna och att ett lÄngsiktigt varumÀrkesbyggande sker genom att knyta emotionella band mellan konsumenterna och varumÀrket. Detta handlar frÀmst om vad konsumenten upplever nÀr produkterna anvÀnds.VÄr mÄlsÀttning var att bÀttre kunna förstÄ helheten runt anvÀndarupplevelsen och branding och dÀrigenom skapa bÀttre verktyg för detta i vÄr designprocess. MÄlet var att komma fram till slutsatser kring hur vi som designer kan angripa dessa frÄgor pÄ ett kreativt sÀtt.En stor del av vÄrt arbete har behandlat omrÄdet branding i förhÄllande till design, men vi har Àven berört vissa omrÄden som psykologi, innovation samt kreativa arbetsprocesser..

NÀr du Àr du Àr banken vi : Om röster och modellÀsare i SEB:s externa texter.

För banker finns en mÀngd utmaningar med att uttrycka sig i skrift nÀr man kommunicerar med sina kunder. Texterna behöver uppfylla ett flertal olika funktioner, och dÀrtill Àr ofta en mÀngd olika skribenter inblandade i skrivprocessen. Denna uppsats ansluter till tidigare forskning om bankvÀrlden och dess texter.I den hÀr uppsatsen undersöker jag intertextualitet och röster som finns i tre texter frÄn SEB. Dessa handlar om produkten investeringssparkonto (ISK). ISK lanserades som ny produkt för tvÄ Är sedan och Àr omgÀrdad av regleringar via lag, finansinspektion och bankens egna marknadsföringsstrategier och skrivriktlinjer.

Om inte om vore : En jÀmförande studie av tre ungdomsromaner av Marika Stiernstedt, Inger Brattström och Katarina von Bredow

Studien syftar till att underso?ka den fo?ra?ndring som skett i grundskolans la?roplaner mellan 1962-2011, vad ga?ller formuleringar om och kring arbetet med ma?ngkultur. Syftet har besvarats genom fra?gesta?llningarna: Vad utma?rker de enskilda la?roplanernas synsa?tt pa? ma?ngkultur? Vilka fo?ra?ndringar har skett i grundskolans la?roplaner under de senaste femtio a?ren, vad ga?ller synsa?ttet pa? ma?ngkultur? Metoden som anva?nts fo?r att komma fram till ett resultat var av kvalitativ art. En tidigare bepro?vad analysmodell har anva?nts och kategoriserat det ma?ngkulturella i la?roplanerna enligt tre niva?er.

<- FöregÄende sida 27 NÀsta sida ->