De senaste 50 Ären har man strÀvat efter att förbÀttra effektiviteten i mjölkproduktionen genom att genetiskt selektera för ökad mjölkmÀngd. Under den hÀr tiden har mjölkavkastningen per ko mer Àn fördubblats. Detta har medfört fertilitets- och hÀlsoproblem samt en minskande livslÀngd hos de moderna mjölkkorna. För att fÄ lönsamhet i mjölkproduktionen krÀvs det att mjölkkon stannar kvar lÀnge i besÀttningen. Kunskapen om vilka faktorer som gör att kon fÄr en lÄng livslÀngd och hög produktion kan man anvÀnda i sitt avelsarbete för att förbÀttra hÄllbarheten pÄ sina mjölkkor. Informationen om livslÀngd Àr ej tillgÀnglig pÄ unga djur eftersom det Àr en egenskap som uttrycks sent i livet. Detta gör att en sÀker avelsvÀrdering för den egenskapen fördröjs.

Bakgrund: Arbetsmiljo?verket menar att en av tio svenskar a?r utsatta fo?r mobbning pa? sin arbetsplats. Forskning visar a?ven att det a?r vanligast i ha?lso- och sjukva?rden, framfo?rallt bland sjuksko?terskorna. Syfte: Att sammansta?lla kunskap om sjuksko?terskors erfarenheter av kra?nkande sa?rbehandling mellan kollegor pa? arbetsplatsen.

Att vara emotionell intelligent innebÀr att kunna hantera och anpassa kÀnslor till en situation sÄ att det blir ÀndamÄlsenligt. Ett flertal studier som gjorts visar att den emotionella intelligensen har betydelse för framgÄng i arbetslivet bÄde för organisationers verksamhet som helhet och för enskilda individer. Hur stor betydelse Àr Àn sÄ lÀnge omtvistat men det finns forskare som hÀvdar att den emotionella intelligensen har en positiv pÄverkan pÄ arbetsprestationer. Emotionell intelligens kan dÀrmed vara nÄgot som utmÀrker effektiva anstÀllda.Denna uppsats vill bidra till en djupare förstÄelse för den emotionella intelligensens betydelse i arbetslivet. Syftet med studien Àr att undersöka vilka kompetenser eller förmÄgor som Àr utmÀrkande för Àr en effektiv anstÀlld samt studera om dessa kan kopplas till emotionell intelligens.Studien har genomförts med en kvalitativ ansats.

Hunden Àr en stor del av mÄnga mÀnniskors liv. Det bör dÀrför rimligen finnas gott om offentliga ytor i vÄra stÀder som erbjuder umgÀnge och rekreation för hundar och hundÀgare. Huvudfokus i detta arbete ligger i att fÄ fram hur vi planerar för hundar i vÄra stadsmiljöer och varför vi behöver göra det. Uppsatsen bestÄr av litteraturstudier och intervjuer med efterföljande reflektioner som tillsammans ska förtydliga behovet av hundars integrering i vÄra offentliga miljöer. En specifik studie angÄende hundrastgÄrdar presenteras, dÄ rastgÄrdarna ofta Àr de enda omrÄdena i stÀder som specifikt Àr utformade för hundarna.

Uppsatsen försöker reda ut den historiska utvecklingen av det semitiska suffixet -?n. Dess bruk i de olika semitiska sprÄken jÀmförs och ett försök görs att sammankoppla de olika anvÀndningsomrÄdena. Inga ovedersÀgliga resultat kan redovisas..

Syftet med min studie Àr att problematisera förskollÀrares arbete med och uppfattning om barns emotionella intelligens samt vilka egenskaper som kan frÀmja utvecklingen av denna förmÄga hos förskolebarn. Studiens bakgrund belyser bland annat emotionell intelligens som begrepp, emotionell intelligens i förhÄllande och relevans till förskolans verksamhet samt kÀnslors uppkomst och utveckling ur bÄde ett relationellt och biologiskt perspektiv. Den teoretiska referensramen belyser Bordieu (1977) och Vygotskijs (1978) betydelsen av uppvÀxtvillkoren och den sociala praxis individen ingÄr i vid utveckling av den emotionella kapaciteten. Focaults (2003) maktperspektiv illustrerar hur vÀrden och normer i samhÀllet fungerar som en beteendedisciplinerande maktutövning dÄ individen rÀttar sig i ledet för normaliteten för att undvika utanförskap. Empirin bestÄr av en fokusgruppsintervju med tre förskollÀrare.

Patienter har enligt lag ra?tt till att vara delaktiga i va?rd och behandling, trots detta upplever patienter brist pa? delaktighet i va?rden. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av hinder och mo?jligheter fo?r delaktighet i va?rden. Studien genomfo?rdes som en systematisk litteraturstudie och 15 vetenskapliga artiklar ligger till grund fo?r resultatet.

Diabetes typ 2 Àr en folksjukdom och har en ökande incidens i Sverige. Detta innebÀr att dessa patienter blir mer och mer förekommande i sjukvÄrden, varför det Àr av intresse att studera upplevelsen av att fÄ diagnosen diabetes typ 2. En ökad kunskap i Àmnet kan möjliggöra en bÀttre och mer personlig omvÄrdnad av dessa patienter. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patientens upplevelse av att fÄ diagnosen diabetes typ 2. Endast kvalitativa artiklar inkluderades, dÄ syftet var att beskriva en upplevelse.

Studien har undersökt gradadverbs effekt för emotion och minneslagring vid lÀsning och lyssning. Undersökningen har vidare sökt svara pÄ huruvida verbala emotionella uttryck har nÄgon effekt för emotion och minneslagring. Deltagarna har lyssnat till- och lÀst berÀttelser och dÀrefter skattat sin egen grad av emotionell beröring. Deltagarna har ocksÄ svarat pÄ detaljfrÄgor efter varje berÀttelse i syfte att studera och möjligen bekrÀfta sambandet mellan emotioner och minneslagring. Antal deltagare (N=50) var fördelat pÄ 15 mÀn i Äldern 27-67 (M=43.5) och 35 kvinnor i Äldern 17-57 (M=38.0).

Forestry affects most of the forest-covered land in Sweden. In the landscape, the most common stream type is headwaters, which are important sites for many processes and organisms in both the terrestrial and the aquatic ecosystems. The aim of this study was to investigate how the abundance of benthic invertebrate functional feeding groups in headwater streams develops after clear-cutting and if it also is possible to detect a change in the composition of feeding groups. The study also attempts to determine what factors have an effect on temporal changes in abundance of these groups. For the study, 11 sites in northern Sweden were sampled for benthic invertebrates using a Surber-sampler, and for each site canopy-cover and pH was obtained.

Denna studie unders?ker rollen och effekterna av prestationsm?tning inom h?lso- och sjukv?rden med fokus p? urologmottagningen p? Sahlgrenska universitetssjukhus. Genom att anv?nda en kvalitativ metod med intervjuer av medarbetaren p? mottagningen, lyfter studien fram hur prestationsm?tning p?verkar effektivitet, produktivitet och kvalitet. Resultatet fr?n studien visar att b?de finansiella och icke-finansiella m?tt ?r viktigt f?r att uppr?tth?lla ekonomisk stabilitet, f?rb?ttra patientn?jdheten samt medarbetartillfredsst?llelsen. Engagemanget samt produktiviteten hos medarbetarna har ?kat d? de har regelbundna m?ten och feedback, trots vissa utmaningar med arbetsmoral och motivationsbrist.

Syfte: Syftet med f?religgande studie ?r att bidra med kunskap om hur l?rare i G?teborg hanterar misstankar om v?ldsutsatta barn, vilket kan ge en ?kad f?rst?else kring vilka resurser som ?r betydelsefulla f?r l?rare i arbetet. Det specifika syftet ?r unders?ka vilka k?nslor och tankar som uppst?r bland l?rare vid misstankar om v?ldsutsatta barn. Teori: Teorierna som vi valt att analysera materialet utifr?n ?r emotion management, emotional labour, feeling rules och communities of coping. Metod: Studien har genomf?rts med en kvalitativ metod. Vi genomf?rde semistrukturerade intervjuer med sju l?rare verksamma i l?g- och mellanstadiet i G?teborg stad f?r att unders?ka vilka k?nslor och tankar som uppst?r hos dem vid misstankar om v?ldsutsatta barn. Resultat: Huvudresultaten av studien ?r att l?rare anv?nder sig av emotionella strategier vid misstankar om v?ldsutsatta barn.

Introduktion:A?ngest info?r operation a?r vanligt och kan bero pa? ra?dsla fo?r operationen, sma?rta, att vakna upp under anestesin och do?den. A?ngesten a?r pa?frestande fo?r patienten och kan leda till olika postoperativa komplikationer. Fo?r att lindra preoperativ a?ngest anva?nds oftast lugnande la?kemedel och information till patienten.Syfte:Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka om det finns omva?rdnadsa?tga?rder som har god effekt vid preoperativ a?ngest, vilket skulle kunna ge mo?jligheter att individanpassa va?rden.Metod:En litteraturstudie da?r vetenskapliga artiklar so?ktes i databaserna PubMed och CINAHL.

Bakgrund: Sverige har som m?l att bli v?rldens b?sta land inom E-h?lsa 2025. Det finns begr?nsad forskning kring arbetsterapeuters erfarenheter att arbeta med digitala patientm?ten. Digitala patientm?ten kr?ver digital kompetens och att arbetsterapeuter kontinuerligt f?ljer utvecklingen. ?r 2020 fick prim?rv?rden drastiskt g? fr?n en traditionell och fysisk v?rd till en mer digital v?rd n?r pandemin br?t ut.

BakgrundSa?r a?r en stor angela?genhet inom den svenska sjukva?rden och orsakar fo?rla?ngda va?rdtider och o?kade kostnader. Dokumentation a?r ett viktigt verktyg fo?r att skapa och uppra?ttha?lla sa?va?l kontinuitet som patientsa?kerhet och kan vid brister orsaka negativa konsekvenser fo?r ba?de patient och va?rdpersonal.SyfteSyftet var att beskriva sjuksko?terskors erfarenheter av att dokumentera sa?r och hur dokumentationen pa?verkar patienten.MetodMot bakgrund av syftet valdes kvalitativ intervjustudie som metod. Totalt utfo?rdes a?tta semistrukturerade intervjuer med sjuksko?terskor fra?n tre olika avdelningar pa? ett storsjukhus i Stockholm.