I denna uppsats undersöks hur polisers känsloarbete ser ut i mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer, samt vilka copingstrategier poliserna använder för att handskas med de känslor som uppkommer under och efter mötet. Studiens teoretiska ramverk innefattar teorier inom emotionssociologi samt psykologiska teorier kring copingstrategier. Datainsamling har genomförts av författaren enbart för denna studies syfte. Den består av kvalitativa tematiskt öppna intervjuer med sex poliser från tre olika polisdistrikt i och runt Stockholm. Studiens utgångspunkt är fenomenologisk, vilket i denna studie innebär att det är polisernas perspektiv och meningsskapande som står i centrum för förståelsen av deras känsloarbete.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken.Syftet med föreliggande arbete är att få kännedom om personlig utveckling hos relativt nyblivna chefer och därigenom få fördjupad förståelse av första chefsrollens innebörd och processen av chefsblivande.Teorier som belyser personliga processer i ledar- och chefskap, vilket innebär teorier om Emotionell intelligens och hur ledare skapas, ligger till grund för uppsatsens undersökningsområde. En kvalitativ forskningsansats med narrativ teori och metod samt intervju för insamling av data, har tillämpats. Sju teman framkom under bearbetningen av det empiriska materialet och åskådliggör gemensamma upplevelser av första chefskapet: chefsrollen ? ensamhet och sätt att hantera den ? arbetsbelastning: gränssättning, prioritering och delegering ? personlighet, självmedvetenhet och utveckling ? mellanmänskligt samspel ? lär- och insiktsprocesser ? få stöd. Därtill har vi under rubriken ?Övrigt? valt att belysa ytterligare några teman för att fånga skillnader i upplevelser.

Uppsatsen tar upp hotellreceptionisters känsloarbete samt det eventuella skådespel de använder sig av i interaktionen med gäster samt medarbetare. Eftersom deras positionering är centralt belagd i hotellets huvudentré är det oftast receptionisterna som först möter gästerna när de kommer innanför hotellets dörrar. Följden av deras placering samt yrkesroll innebär att de får stå ut med gästernas bekymmer, klagomål, aggressioner och andra känslor. Den övergripande frågeställningen för studien är därmed: Hur hanterar hotellreceptionister sin serviceroll, och vilket känsloarbete utför de i interaktionen med gäster och medarbetare? Uppsatsen utgår teoretiskt från dramaturgisk teori och emotionsteori främst representerat av Erving Goffman och Arlie Hochschild.

Om sjukhuskuratorns yrkesroll och funktion råder det en generell osäkerhet och oklarhet. Det finns således ett påtagligt behov av att klarlägga och definiera detta arbete. Denna uppsats avser därför att beskriva kuratorns arbete inom inriktningen för reumatologi samt att undersöka den metodiska aspekten av denna verksamhet. Uppsatsens syftar också till att påvisa kuratorns teoretiska grunder för det psykosociala arbetet. Studien tar sin utgångspunkt i följande frågeställningar:? Hur kan en problemsituation se ut för en reumatiskt sjuk patient?? Finns det några tydliga och beskrivbara tillvägagångssätt som kuratorn använder sig av i arbete med reumatologiskt sjuka?? Kan dessa tillvägagångssätt i så fall formuleras till en metodbeskrivning för kuratorns arbete?? Finns det några särskilda teorier som kuratorn anser vara behjälpliga i arbetet? Vilka är i så fall dessa?Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod där jag intervjuat fyra kuratorer vid två av Västra Götaland regionens reumatologiska kliniker.

Hepatit C är en virussjukdom som framförallt smittar via intravenöst missbruk men även vid utbyte av kroppsvätskor. I Sverige bär cirka 40 000 personer på viruset. Sjukdomen tenderar att bli kronisk och faller under smittskyddslagen. Över hälften av alla som blivit smittade av hepatit C-virus (HCV) upplever stigmatisering då smittan förknippas med intravenöst missbruk och promiskuöst leverne. Kronisk sjukdom kan medföra en känsla av ensamhet och otillräcklighet, dessa känslor kan intensifieras av osäkerhet, hjälplöshet och smärta.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros, ALS, är en neurologisk förlamningssjukdom somberor på celldöd. Det är de motoriska cellerna i hjärnan och ryggmärgen som angrips.Ryggmärgens ytskikt utsätts för ärrbildning, vilket innebär att musklerna som är kopplade tillden utsatta delen av ryggmärgen inte kommer att få några impulser från nervsystemet. Närmusklerna inte får några impulser och därmed inte aktiveras kommer de att förtvina. Kroppenförlamas successivt och den vanligaste dödsorsaken är att andningsmuskulaturen förtvinar.Individer med ALS upplever de progressiva förlamningarna med ett opåverkat medvetande.Omvårdnaden vid ALS är multidisciplinär och målet är att lindra symtomen, då det inte finnsnågot botemedel. Vanliga symtom är sväljsvårigheter, Emotionell labilitet och smärta.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur individer upplever att leva med amyotrofisklateralskleros.Metod: För att besvara syftet har en forskningsöversikt utförts.

Denna studie kan placeras inom barndomsforskningen, där barn ses som aktörer vars röster förtjänar att tas på allvar. Syftet var att undersöka regnbågsbarns syn på familj, sin egen familj och tillblivelse. Intervjuer har genomförts med tolv barn i åldern fem till åtta år som alla var samboende med två mammor. En semistrukturerad intervjuguide användes och barnen ombads att måla sin egen och en annan familj. Barnens tal har analyserats utifrån en diskursanalytisk ansats.Resultatet visar att regnbågsbarnen pratar om familj utifrån relationella band, Emotionell närhet, att man bor och gör saker tillsammans. Barnen visar en öppenhet inför olika familjestrukturer.

Syftet med föreliggande studie var att bidra till utvecklandet av självskattningsskalor för föräldrar till barn med ätstörningar. Skalor som ska kunna användas diagnostiskt men också vid utvärdering av behandling. Två instrument utprovades; AESED som mäter i vilken grad föräldrar anpassar sig till ätstörningssymtomen och hur påverkan på familjesystemet ser ut med utgångspunkt i Schmidt och Treasures modell om vidmakthållande av symtom, samt FQ som mäter expressed emotion. Detta kompletterades med HAD som mäter ångest och depression. Studien genomfördes vid SCÄ ? Stockholms Centrum för Ätstörningar och data jämfördes med motsvarande material från Västerbotten.

Syfte: Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur lärare upplever klädselns betydelse för hur man blir framgångsrik i sin yrkesroll. Om klädseln har betydelse, på vilket sätt bidrar den till lärares professionalitet? Bakgrund: Ord som professionell, kompetent och utvecklingsinriktad används flitigt i både media och marknadsföring. Inför anställningsintervjuer ges råd och direktiv för hur du ska skriva ditt CV, svara på intervjufrågor och hur du ska klä dig för att ge ett professionellt intryck. Estetisk kompetens är ett relativt nytt begrepp som introducerats som komplement till formell, social och Emotionell kompetens och då framförallt inom handeln.

Detta är en fenomenologisk studie där jag med utgångspunkt i ett socialpsykologisktperspektiv undersöker hur känslor av skam och stolthet kommer till uttryck i utsagor omsjälvbild. Mitt material utgörs av fokusgruppsintervjuer där enhetschefer i Stockholms Stadutvärderar sitt deltagande i grupphandledning ur ett ledarskapsperspektiv. Materialet är endel i ett större forskningsprojekt kallat Stockholmsprojektet där Kompetensfonden,Riddarfjärden AB och Karolinska Institutet samarbetade. Mitt teoretiska ramverk har ettsociologiskt perspektiv med teorier kring social interaktion, sociala band och system.För att öka förståelsen av chefers ?inre? perspektiv har jag utifrån transkriberadefokusgruppssamtal, som handlar om erfarenhet av deltagande i chefsgruppshandledning,undersökt hur chefer uttrycker vad som format förändrad självbild och påverkat derasväxande i sitt ledarskap.

För det första är avsikten att genomföra en idéanalys av definitioner och användning av begreppet välbefinnande inom den tillämpade forskningen som studerar välbefinnandebland äldre. Denna analys möjliggör en undersökning av vilka antaganden som måste göras för att en viss definition och användning av begreppet ska vara möjlig, samt vilka konsekvenser detta får för en fruktbar förståelse och förklaring av fenomenet välbefinnande. För det andra är avsikten att försöka vidareutveckla den teoretiska förståelsen för hur resultaten i studierna kan förstås. Frågan gäller vad det är som mäts.För att uppnå studiens syften har följande frågor varit vägledande: 1) Hur definieras och används begreppetvälbefinnande i den empiriska forskningen som studerar välbefinnande i relation till åldrande? 2) Är det möjligt att identifiera några grundläggande antaganden om relationen mellan människa, välbefinnande och samhälle som följer av de empiriska studiernas definition och användning av begreppet välbefinnande? 3) Vilka möjligheter och begränsningar i relation till fruktbara förklaringar följer av definitionerna och användningen av begreppet välbefinnande? 4) Förändras de möjligheter och begränsningar som identifierats när de tolkas och rekontextualiseras i relation till den analytiska dualismens antaganden om relationen mellanmänniska och samhälle? 5) Vad är de empiriska studiernas resultat ett fall av?Metoden i uppsatsen är en kvalitativ idéanalys.

Syftet med detta arbete var att utreda ?om? och ?i vilken utsträckning? som Experiential Learning (EL) går i linje med dagens svenska skola. Med avgränsning till gymnasieskolan var syftet därför att relatera Experiential Learning gentemot de dokument som ligger till grund för dagens svenska gymnasieskola, nämligen: ?Skollagen?, ?Läroplanen för de frivilliga skolformerna? (Lpf 94) och Läroplanskommitténs betänkande ?Skola för bildning? (SOU 1992:94). Utgångspunkten för denna hermeneutiska jämförelse var ett kritiskt förhållningssätt (läs.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnorna i BBCs serie ?Sherlock? representeras och förhåller sig till traditionella könsroller. Då serien är en nytolkande version som utspelar sig på 2000-talet till skillnad från originalen som utspelar sig drygt 100 år tidigare blir det intressant att undersöka hur mycket som förändras från originalen av Sir Arthur Conan Doyle. Karaktärerna har genomgått stor förändring genom denna nytolkning, och även nya karaktärer har skapats för serien. I analysen kommer bland annat Connells teorier om genus att användas för att definiera genus och fastställa hur en man och kvinna bör vara enligt samhällets normer, detta kompletteras med D.H Meehans definierade stereotyper.

Många gånger missar vi det slutliga värdet i de kläder vi äger. Kan vi inte själva tänka oss att använda dem längre, slänger vi dem hellre än att ge bort dem menar Dr Dorothy Maxwell, ansvarig för den Brittiska regeringens spetsprojekt The Sustainable roadmap. En logisk följd av nykonsumtion är nyproduktion, vilket bidrar till ökade utsläpp. Klimatförändringar och andra miljöproblem utgör stora hot, som delvis kan mötas genom medvetna val från konsumenternas sida och en förändrad livsstil. Hållbar konsumtion innefattar, enligt Kungliga Tekniska Högskolan (2010), tre aspekter: miljömässigt-, ekonomiskt- och socialt hållbar.

SammanfattningDe dricksvattenresurser som finns i dag globalt sett är ojämnt fördelade över såväl kontinentsom mindre geografiska enheter. Det beror både på vattnets kretslopp och på andra faktorersom mänskligt räckhåll och teknisk räckvidd. Det mänskliga räckhållet symboliseras av lagar,ägande, attityder och ekonomi i denna uppsats och tekniken framstår som en pådrivandefaktor för utveckling vad gäller rening och transport av dricksvatten. Uppsatsen diskuteraräven hållbarhet som begrepp och hur det kan relateras till dricksvatten, samt andraangreppssätt av dricksvatten som dels en livsviktig resurs, dels en handelsvara.Syftet med uppsatsen är att kartlägga Sveriges möjligheter att exportera dricksvatten till andraländer utifrån följande frågeställningar:1. Kan man äga vatten?2.