Jag ville undersöka attityder för att få ett underlag att fundera på om eleverna lär sig mer på VA än på andra timmar. Jag tänkte att om eleverna tycker VA är bra så får detta också bra studieresultat, men nu när jag tagit del av tidigare forskning och sett hur elever moti-verar sina uppfattningar så tycker jag inte ens att jag får stöd för slutsatsen att de som jobbar mer lär sig mer. Min positiva bild av VA har fått sig en törn. Är det kanske så att elever behöver lärarledd styrning för att lyckas bra i skolan? Är det kanske först då som vi ger samtliga elever en ärlig chans till samma kunskapsinhämtning?Är Utim överhuvudtaget något som man ska satsa på, eller ska man ha en tydligare styr-ning uppifrån om vad de olika ämnena ska innehålla för att eleverna ska nå målen?.

På några sekunder förändras livet när någon i ens närhet drabbas av hjärtinfarkt. Sjuksköterskor möter i sitt arbete närstående till drabbade. Studier visar att sjuksköterskor upplever svårigheter att möta närstående och det saknas kunskap om deras upplevelser, vilka behov de har och vilket bemötande de önskar få. Syftet är att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en person som drabbats av hjärtinfarkt. Metoden är en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Titel: Debuterande fastighetsma?klares socialiseringsprocess och dess etiska pra?gelNiva?: C-uppsats i fo?retagsekonomi Fo?rfattare: Maria Hall & Philip Stra?dal Handledare: Lars-Johan A?ge Datum: 2014 ? majSyfte: Intresset va?cktes ur uppfattningen om fastighetsma?klares generellt la?ga fo?rtroende bland allma?nheten samt deras rapporterade etiska snedsteg i media. Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur den organisatoriska socialiseringsprocessen av debuterande fastighetsma?klare pra?glas av etiska aspekter med avsikt att fra?mja framtida etiska ageranden.Metod: Uppsatsens metod baseras pa? valet av intervjuer fo?r att fa? kvalitativ data. Intervjuerna semi- strukturerades utifra?n en operationaliserad intervjuguide.

Strukturella reformer har fo?rvandlat Latinamerikas ekonomier fra?n att vara sta?ngda och statsdominerade till att bli mer marknadsorienterade och o?ppna fo?r resten utav va?rlden. Grundat pa? den politiska utvecklingen och den ekonomiska tillva?xten blir marknaden mer stabil och utgo?r stora mo?jligheter fo?r fo?retag som vill satsa utomlands. Men med intra?det pa? en fra?mmande marknad kommer kulturella utmaningar som kan sta?lla till problem om man inte ger dem tillra?cklig uppma?rksamhet.Studiens syfte a?r att underso?ka och beskriva de kulturella skillnaderna som kommer till uttryck na?r svenska fo?retag a?r verksamma pa? den latinamerikanska marknaden och hur de hanterar dessa.

Bakgrund: Robot-assisterad kirurgi har blivit alltmer popul?rt och effektivt som en alternativ teknik till traditionell ?ppen kirurgi. Detta tillv?gag?ngss?tt som anv?nder ett avancerat system f?r att genomf?ra kirurgiska ingrepp har utvecklats ?ver tid och inneb?r flera f?rdelar som ?kad precision och kontroll samt minskad risk f?r komplikationer. Trots framstegen st?r kirurgiska team inf?r utmaningar med anpassning till den nya tekniken och behovet av att utveckla strategier f?r att uppn? optimalt resultat.

Syftet med studien är att är att studera skillnader i mottaglighet för emotionell smitta, anknytningsstilar och personlighets drag så som temperament och karaktär är hos personer diagnosticerade med Asperger jämfört med personer som inte har någon diagnos. Ett annat syfte är att studera samband mellan emotionell smitta, anknytningsstilar samt personlighetsdrag såsom temperament och karaktär. Åttioåtta försökspersoner deltog i enkät studien varav femton personer hade en Asperger diagnos och resterande sjuttiotre inte hade någon diagnos, i enkäten fick de svara på 293 påståenden som involverade emotioner, anknytning och personliga temperaments och karaktärsdrag. Samband och skillnader mellan grupperna undersöktes sedan. Resultatet visar att det existerar skillnader mellan grupperna.

I vårt examensarbete har syftet varit att främja utvecklingsmöjligheterna i flickors och pojkars emotionella språkförmåga i tal och skrift genom att arbeta intensivt med skönlitteratur, skrivövningar och drama i skolan. De metoder vi har valt för att mäta resultatet av vårt arbete är processkrivning i uppsatsform där vi mätte antalet adjektiv och adverb samt en utvärdering av grupparbete med frågeformulär..

Syfte: Syftet är att med inspiration av diskursanalys granska grundsärskolors systematiska kvali¬tets-arbete i sin helhet. Studiens preciserade frågeställningar är: Hur skrivs kunskap, be¬dömning och betyg fram? och Vilka diskurser framträder i granskningen av de sjutton syste¬matiska kva-litetsarbetena?Teori och metod: Den teoretiska ansats som använts i studien är diskursanalys. Metoden har i huvudsak inspire-rats av Laclau och Mouffes diskursteori samt Foucaults diskursanalys. Diskurser gör det möj-ligt att tala om och förstå världen som vi lever i.

ProblemRiksbyggen planerar att genomföra en genomgripande förändring som innebär en likrikt-ning av organisationens olika marknadsområdeskontor genom implementering av detal-jerade processmallar. Organisationens utvecklingsavdelning anser att de aldrig tidigare har lyckats implementera större förändringar på grund av de förändringsmotstånd som utvecklingsavdelningen anser finns. Inför den planerade förändringen har vi funnit det intressant att studera organisationens förändringsarbete för att sedan kunna presentera förslag motståndsminskande åtgärder.SyfteSyftet med denna studie är att utforska och beskriva förändringsmotståndet inom Riks-byggen för att därefter ge konkreta förslag på hur detta motstånd kan hanteras i de situa-tioner företaget avser genomföra större förändringar.TillvägagångssättDenna studie grundas huvudsakligen på en kvalitativ undersökningsmetod där empirin har samlats in genom åtta intervjuer och två samtal med medarbetare och chefer på oli-ka positioner inom organisationen. Utöver detta har en kvantitativ enkät skickats ut till samtliga marknadsområdeschefer och regionchefer inom organisationen. Vår empiri har sedan analyserats från ett innovationsteoretiskt perspektiv.SlutsatsVi anser att kommunikationen på Riksbyggens är bristande vilket försvårar implemente-ringen av organisationsförändringar då det leder till att medarbetare upplever att föränd-ringar kommer plötsligt.

I examensarbetet visas vad ekologiskt byggande och boende kan innebära. Arbetet består av två delar, en litteraturstudie och en undersökning av sex hus. Litteraturstudien visar att kretsloppstänkande där yttre miljö, ingående materiel, konstruktion, inre miljö, resursanvändning och de boende samverkar. De sex husen har undrsökts med hänsyn till litteraturstudiens resultat. Undersökningen visar att alla husen kan spara uppvärmningsresurser genom att bygga till ett inglasat uterum.

Bakgrund: Ett stort ansvar vilar på sjuksköterskan, inte minst ansvaret att ta hand om sig själv för att kunna utföra en god och säker omvårdnad med den individuella patienten i fokus, speciellt när det gäller vård i livets slutskede. Tidigare forskning visar att det är emotionellt krävande att arbeta med människor som snart ska dö och att sjuksköterskan behöver emotionell kraft för att klara av detta svåra arbete.Syfte: Syftet var att belysa faktorer som sjuksköterskan upplever ger kraft för att emotionellt klara av att vårda patienter i livets slutskede.Metod: Analys av redan färdigställda kvalitativa originalartiklars resultatdata till en syntetiserande sammanställning över det området som valts att belysas vilket resulterade i tre teman med underteman.Resultat: Själva arbetet i sig, att få kraft av att vårda patienter i livets slutskede, gav sjuksköterskorna kraft vilket framkom som att trivas med sitt jobb, att känna tacksamhet och starkt engagemang samt att få möjlighet till lärande, utveckling och känslomässig kompetens. Vidare återfanns att hämta kraft i sociala relationer samt att få kraft av att ha balans som viktigt för att sjuksköterskorna skulle klara av att vårda patienter i livets slutskede. Sjuksköterskorna fick balans genom att ta hand om sig själv och genom att sätta gränser.Diskussion: Både positiva och negativa upplevelser kan ge sjuksköterskan kraft och det finns flera kraftkällor som sjuksköterskan använder sig av men dessa kan inte användas var och en för sig utan måste ses i ett sammanhang..

Syftet med denna studie var att belysa de situationer i förskolan där barn tar eller ges tillfälle till reflektion kring känslor samt hur detta kan möjliggöra eller hindra utvecklingen av emotionell kompetens. Vi har tagit utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet samt inspirerats av en etnografisk metodansats. För att uppnå syftet använde vi oss av videoobservation för att fånga olika situationer i vardagen. Vi filmade tre dagar i förskolan, två dagar lades fokus på samtal mellan barn och en dag mellan barn och pedagoger. Den insamlade empirin analyserades med stöd av en kvalitativ innehållsanalys och resultatet presenterades varvat med våra tolkningar av empirin.

Med detta examensarbete vill jag på enklast möjliga sätt beskriva vad FMT-metoden är och hur den kan praktiseras. Målet är att så många personer som möjligt ska få en klar bild av detta. Jag har valt att skriva om huruvida FMT kan fungera som rehabilitering eller habilitering för människor med stroke eller CP-skada. Min slutsats blir att genom emotionell, kognitiv och perceptuell stimulans i FMT-metoden har motivation skapats för motorisk utveckling, och till följd av detta har även den sensoriska integrationen stärkts. .

Denna rapport redovisar ljuddesign- och implementationsprocessen av en sekvens i ett digitalt spel. Syftet var att designa en cinematisk interaktiv sekvens utan cut-scenes. Arbetet skulle vara upp- byggt runt ett system som ska fo?renkla sma? designingrepp utan att pa?verka eller fo?ra?ndra de o?vriga implementerade ljuden allt fo?r mycket. Arbetet utfo?rdes genom en kombination av linja?r ljudla?gg- ning och implementering i spelmotorn Bitsquids level editor och det visuella skriptspra?ket Flow.

Syftet med denna studie var att undersöka om eleverna känner sig trygga i skolan och i klassrummet. Enkäten formulerades utifrån påståenden om huruvida eleverna känner sig trygga i skolan, i klassrummet och på rasten. Vi valde en kvantitativ metod i form av två enkäter med 44 påståenden och fyra färdiga svarsalternativ. Enkäten utfördes av 85 elever och fyra lärare i skolår sex på två skolor från olika områden i staden. Insamlade data bearbetades både kvantitativt och kvalitativt och vi gjorde jämförelser mellan skolor, kön och klasser, men studerade även skillnader och likheter mellan lärarens och elevernas svar. Studien visade att en klar majoritet av eleverna känner sig trygga både i klassen, i skolan och på rasten.