Kreativa aktiviteter har använts genom arbetsterapins historia och påvisat positiva effekter på hälsa och välbefinnande. Utövandet av en självvald meningsfull kreativ aktivitet kan bland annat leda till ökat självförtroende, förbättrad eller utvecklad förmåga att lösa problem och skapa balans och harmoni i livet. Syftet med denna studie var att genom en litteraturstudie beskriva betydelsen av kreativa aktiviteter som intervention inom arbetsterapi. För att besvara syftet genomförde författarna en litteraturstudie för att få en fördjupad kunskap samt beskriva befintlig kunskap inom det valda området. Författarna samlade in datamaterial via utvalda databaser och lämpliga sökord.

Sociala trender är föremål för ständigt debatt i såväl media som människor emellan. Men hur förhåller vi oss till trender? Hur behandlar vi, som vardagsmänniskor, den informationsström vi konfronteras med? Det övergripande syftet med denna studie är att illustrera hur tre unga nyblivna mammor söker, hanterar och värderar informationsflödet om amning. Studiens analys görs med utgångspunkt från det sociologiska begreppet social reflexivitet för att ur detta perspektiv illustrera hur värderingar skapas i interaktion och reflektion. Resultatet visar att internet är den primära källan till information för de unga mammorna.

BAKGRUND:I Vygotskijs pedagogiska teorier är det betydelsen av kulturen och den sociala interaktion som är viktigt för barns utveckling. Forskare har kommit fram till att socialt deltagande är viktigt för barn, då de utvecklar en egen identitet. Barnen kan med hjälp av bildskapandet inspirera och påverka varandra samt skapa olika kamratgrupper. I dessa grupper finns det en dold längtan till att bara få vara med, men även känna trygghet och en gemenskap.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur förskolebarn i åldern ett till fem använder det fria bildskapandet som ett forum för att skapa social samhörighet.METOD:Vi använder oss av den kvalitativa forskningsmetoden med observationer som forskningsredskap. Våra observationer skedde på två olika förskolor där barnen var i åldrarna två till sex.

This paper examines, through questionnaire, how young students in upper secondary school in Malmo experience social integration. It also contain what they think should be done in order to improve the integration between youth that are ethnic Swedish and youth that have a foreign background. To understand the subject we started with a review over Swedish integration politic and its influence over Malmo and social integration in the country. We have used such theoretical starting points as identity and ethnicity in relations to the social surroundings, social affinity theory and flexible mindedness, making of groups among youth and factors to promote social integration. Our conclusion is that the experience of social integration between the two groups depends on how you experience yourself.

Syftet med studien är att ur ett sociokulturellt perspektiv skapa kunskap om förskollärares beskrivningar av kollegialt lärande i förskolan. Hattie (2012) och Timperley (2013) talar om vikten av det kollegiala lärandet. Sökningar visar att det finns brist på forskning avseende förskollärares kollegiala lärande. Studiens frågeställningar rör sig om förskollärares beskrivningar av vad kollegialt lärande kan innebära samt deras beskrivningar av sina erfarenheter av kollegialt lärande. Utifrån det sociokulturella perspektivet ses människor som deltagare i en social interaktion där handlingar och tänkande är situerade i en social kontext (Säljö, 2011).

Social enterprises make up one of the groups of participants that provide welfare services financed by public funding. The object of this study is to describe and analyze from a theoretical point of view which conditions, in what fields, by which division of responsibility and finally through what decisions these social enterprises are allocated a place in the market for social welfare services. The company that has been the object of study offers services in the field of social welfare and in employment. In the study a triangulation of qualitative methods has been used: studies of literature on the subject, recurrent interviews and observations and also reviews of documents. The results have been analyzed from theories on the space available on the market for social services, on social economy and on social capital in the form of strong, weak and bridging bonds.

Syftet med studien är att ur ett sociokulturellt perspektiv skapa kunskap om förskollärares beskrivningar av kollegialt lärande i förskolan. Hattie (2012) och Timperley (2013) talar om vikten av det kollegiala lärandet. Sökningar visar att det finns brist på forskning avseende förskollärares kollegiala lärande. Studiens frågeställningar rör sig om förskollärares beskrivningar av vad kollegialt lärande kan innebära samt deras beskrivningar av sina erfarenheter av kollegialt lärande. Utifrån det sociokulturella perspektivet ses människor som deltagare i en social interaktion där handlingar och tänkande är situerade i en social kontext (Säljö, 2011).

The purpose of this essay was to examine what Ungbo in Kalmar has meant for the adolescent from their point of view and to examine the social workers opinions of Ungbo.My questions were: What expectations did the adolescent and the social workers have on Ungbo? How has these expectations been fulfilled? What expectations does the social workers think the adolescents has on Ungbo? How is the impact of involvement for the adolescents when planning the living environment in Ungbo? What changes has Ungbo brought to the adolescent? What changes has Ungbo brought in the work of the social workers? What does Ungbo mean for the adolescent? What does Ungbo mean for the social workers and what experiences does the social workers have on the importance of Ungbo for the adolescents? How has the teamwork been working around the adolescent during the time at Ungbo?The questions were answered by asking four adolescents and two social workers with their experiences of Ungbo. My study showed that Ungbo was of importance for the adolescents that has been a part of the project, but it is also important in the work of the social workers. The adolescents noticed a change in them selves after their stay in Ungbo. The social workers were positive to Ungbo but they felt a need for others resembling activities in Kalmar..

Utvärderandet av instrument och metoder är väsentligt för att avgöra validiteten och reliabiliteten av studiers resultat. I den här studien utvärderades delskalan Emotional Regulation. Delskalan ingår i Social Competence Scale (Corrigan, 2003) och användes som underlag för observationer av barn i åldern 4-5 år inom implementeringsförsöket av preventionsprogrammet PsPATHS i Sverige. Totalt deltog 132 barn vid två separata observationstillfällen. Två explorativa faktoranalyser med olika estimationsmetoder (ML och GLS) resulterade i en enfaktorslösning.

Utvärderandet av instrument och metoder är väsentligt för att avgöra validiteten och reliabiliteten av studiers resultat. I den här studien utvärderades delskalan Emotional Regulation. Delskalan ingår i Social Competence Scale (Corrigan, 2003) och användes som underlag för observationer av barn i åldern 4-5 år inom implementeringsförsöket av preventionsprogrammet PsPATHS i Sverige. Totalt deltog 132 barn vid två separata observationstillfällen. Två explorativa faktoranalyser med olika estimationsmetoder (ML och GLS) resulterade i en enfaktorslösning.

Abstrakt Social Engineering är konsten att manipulera människor, för att på så sätt vinna deras förtroende. Med hjälp av detta förtroende kan attackeraren sedan kringgå säkerhetssystem och få tillgång till organisationers information. Vi har i denna uppsats genomfört elva intervjuer på tre stora organisationer med både IT-chefer och övrig personal. Med dessa intervjuer har vi sedan försökt få en bild av hur medvetenheten ser ut samt vilka åtgärder organisationerna tar för att förhindra Social Engineering. Med denna uppsats vill vi belysa den ovisshet som råder kring Social Engineering, men även farorna och hur effektiv en attack av denna typ kan vara.

Dimensionerna av hållbar utveckling (ekologisk, ekonomisk och social) är inbördes beroende av varandra och arbetet kring dessa bör ske på alla nivåer i samhället. Då oklarhet kring begreppet social hållbarhet råder inom byggsektorn samtidigt som begreppet är en viktig del i strävandet mot ett hållbart byggande, syftar detta examensarbete till att utreda sambanden mellan social hållbarhet och byggnadsarkitektur åt Skellefteå kommun och projektet Trästad 2012. Examensarbetet öppnar även upp för en fortsatt diskussion kring vad social hållbarhet på en byggnadsnivå kan innebära och konkretiserar den sociala dimensionens inverkan på byggnadsarkitektur genom utformning av en planerad förskolebyggnad i Skellefteå. Arbetet bygger med litteraturstudier upp en teoretisk grund kring begreppen, vilken sedan är utgångspunkten för konkretiserandet. Kopplingen mellan social hållbarhet och byggnadsarkitektur härleds från begreppens förenande i att tillfredställa mänskliga behov.

Syftet med min uppsats är att undersöka vad SET-programmet och Livskunskap som ett schemalagt ämne är. Men även hur det är utformat och hur dess pedagogiska metod används i skolan. Med hjälp av kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer ska jag ta reda på elevers i årskurs 7-9 och lärares inställningar till SET-programmet. Jag har kommit fram till att elever och lärare är positivt inställda till Livskunskap, men att det krävs ett långsiktigt arbete och välförbereda lärare för att uppnå tillfredsställande resultat. Många elever svarade att Livskunskapen inte hjälpte till att få en bättre arbetsmiljö, eftersom att många elever inte tar det på allvar.

Undersökningen syftar till att söka svar på hur elevers interaktion kan se ut när de spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel och vilken roll datorn spelar i denna interaktion. Interaktionen har studerats ur ett sociokulturellt perspektiv. Metoderna som använts är intervjuer av pedagoger, videofilmning av elever som spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel samt Stimulated Recall där eleverna fått videoinspelningen av sig själva och reflekterat över denna. Fyra pedagoger deltog i intervjuerna och fyra elevpar deltog vid videoinspelningarna. Undersökningen visar att elevinteraktionen tar sig uttryck i kroppsspråk, turtagning och muntlig kommunikation.

Many social services cases have been reviewed in the media during the last years. One of those cases is ?Lasse and Karin?, handled by the Social Services in Oskarshamn in 2002. Lasse and Karin had their son taken into custody by the Social Services and the case was reviewed in national media. Through this case the Social Services received much attention, of which most was negative, and their handling of the case was greatly criticized.