Sökresultat:
537 Uppsatser om Emotionell ćterhämtning - Sida 7 av 36
Social- och emotionell trÀning i skolan : En kvalitativ studie om fem lÀrares erfarenheter och Äsikter om anvÀndandet av SET
Det har blivit ett hÄrdare och egocentrerat klimat i samhÀllet. Enligt statliga rapporter mÄr mÄnga unga dÄligt idag. För att förbÀttra ungdomars psykiska hÀlsa och vÀlmÄende rekommenderar Ungdomsstyrelsen mer psykossocial verksamhet i skolan. SET Àr en metod som handlar om social och emotionell trÀning i skolan och den Àr till för att förebygga problem för unga. Syfte med denna uppsats har varit att belysa SET-metoden utifrÄn lÀrares erfarenheter och Äsikter.
"Det Àr en balansgÄng"- en diskursanalys av hur lÀrare talar om Social och Emotionell TrÀning
Studien syftar till att söka förstÄelse för hur lÀrare talar om och reflekterar kring Social och Emotionell TrÀning (SET) som en pedagogisk uppgift och en professionell utmaning i klassrummet.  Detta undersöks mot bakgrund av följande frÄgestÀllningar: Vari ligger utmaningen i undervisandet av SET? Vilka dilemman existerar hÀr? Vad Àr det som stÄr pÄ spel? Studiens gjordes mot bakgrund av att SET kritiserats hÄrt i olika medier och ska dÀrför förstÄs mot bakgrund av denna kontext. Studien Àr baserad pÄ individuella kvalitativa intervjuer med nio lÄg- och mellanstadielÀrare. LÀrarnas tal om SET har analyserats utifrÄn en diskursanalytisk ansats.
Sjuksköterska i dödens vÀntrum : FörhÄllningssÀtt i mötet med patienter i livets slutskede
Sjuksköterskor idag har inte förutsÀttningar till att möta patienter i livets slutskede, eftersom de oftast inte har bearbetat rÀdslan för sin egen död, och accepterat den som en del av livet. Döden vÀcker starka kÀnslor, dÀrför Àr det viktigt att lÀra sig hantera dessa, för att kunna tillfredsstÀlla patienters psykologiska behov. Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor förhÄller sig och hanterar mötet med patienter i livets slutskede. Litteraturstudien Àr baserad pÄ 16 vetenskapliga artiklar, dÀr tre huvudteman valdes ut och redovisades i förhÄllande till syftet; accepterandet av döden, anvÀndandet av copingstrategier samt emotionell distans. Resultatet visar att sjuksköterskan bör hantera kÀnslor och accepterandet av sin egen död för att inte skrÀmmas av döden, copingstrategier Àr nÄgonting som anvÀnds och utvecklas med sjuksköterskans erfarenhet samt att sjuksköterskor ofta vÀljer att distansera sig emotionellt vid mötet med patienter i livets slutskede för att undvika emotionell stress..
En utmÀrkt story : En studie om Storytelling som ett emotionellt differentierande marknadsföringsinstrument
I och med marknadsglobaliseringen har antalet verksamma aktörer pÄ den svenska marknaden mÄngdubblats genom Ären och konkurrensen mellan dem blir allt hÄrdare. Konsumenterna har i sin tur blivit allt mer medvetna och söker idag andra vÀrden som kÀnslor och upplevelser. DÀrigenom har det blivit viktigt för varumÀrken att hitta nya sÀtt att differentiera sig pÄ. Dagens varumÀrken kan dÀrför övergÄ till att vara mer emotionellt laddade för att pÄ bÀttre sÀtt nÄ ut till konsumenter och etablera starka band och varaktig varumÀrkeslojalitet.För att konsumenterna pÄ ett emotionellt plan ska lyckas sÀrskilja ett varumÀrke frÄn ett annat mÄste nÄgon form av emotionell kommunikation ske. DÄ traditionell marknadsföring inte Àr inriktad pÄ den emotionella kommunikationen krÀvs ett komplement till denna.
EQ Med inriktning pÄ skolan
Syftet med arbetet har varit att söka svar pÄ vÄr problemformulering samt att fÄ en större inblick i Àmnet EQ; emotionell intelligens. VÄra frÄgestÀllningar var: · Vad Àr EQ?· Hur kan man arbeta med EQ i skolan? · PÄ vilket sÀtt behövs EQ i skolan? Vi har i vÄr litteraturstudie valt att utgÄ frÄn den emotionella intelligensens fem grundbegrepp; att hantera sina kÀnslor, sjÀlvkÀnnedom, motivation, empati och social kompetens. Vi har valt att göra en etnografisk fallstudie och en kvalitativ enkÀtundersökning. Det Àr hÀr vi har lagt vÄr betoning pÄ EQ i skolan.
Emotionell intelligens och livstillfredstÀllelse
I dagens samhÀlle riktas fokus pÄ individens vÀlbefinnande och olika metoder för att uppnÄ detta sÄvÀl privat som inom yrkeslivet. Emotionell intelligens (EI) har genom tidigare forskningsresultat visat sig ha ett positivt samband med livstillfredstÀllelse, vilket Àr en komponent i individens subjektiva vÀlbefinnande (SWB). Denna studie syftade till att utforska relationen mellan EI och livstillfredstÀllelse med hÀnsyn till demografiska bakgrundsvariabler som Älder, kön, etnicitet, studietid och civilstÄnd. Deltagare var 101 högskolestudenter inom vÄrdande, pedagogiska, sociologiska och psykologiska studieinriktningar. Deltagarna besvarade sjÀlvskattningsskalor utifrÄn instrument om EI (TMMS) och livstillfredstÀllelse (SWLS).
Emotionell kompetens : om möjligheter till utveckling och betydelse för ett effektivt ledarskap
Purpose of the study was to illustrate how emotional competence can be important for leadership and to explore the possibility of improving emotion perception ability after training. Participants in this study were 40 managers, divided into control and experimental group, within public administration. The participants implemented a data-based emotion perception test, which were done twice at every occasion, with intervention consisting of information or education between test- and retest. The result showed a clear improvement after intervention, in which no difference was found between control and experimental group, which has been discussed on the basis of the likelihood of a training effect occurred between test-retest. Conclusions about emotional competence or leadership ability could not be drawn from the results of the emotion perception test.
Patienters och v?rdpersonals upplevelse av postoperativ mobilisering
Bakgrund: Kirurgiska ingrepp ?r vanligt f?rekommande i v?r samtid och sp?s fortsatt ?ka i antal. Komplikationsrisken ?r mellan 6% och 44% med flera olika riskfaktorer som p?verkar. Postoperativ mobilisering kan minska risken f?r flertalet komplikationer och lindra flera postoperativa symtom.
Skillnaden i fyra personlighetsfaktorer mellan psykologistuderande, ordningsmakten och en kontrollgrupp
Denna uppsats Àr en kvantitativ enkÀtstudie, bestÄende av 77 enkÀtsvar. Undersökningens syfte Àr att undersöka skillnader i fyra personlighetsfaktorer ? emotionell stabilitet, dominans, vaksamhet och regelmedvetenhet ? mellan representanter frÄn ordningsmakt, psykologistuderande och en kontrollgrupp med slumpmÀssigt urval. Studien utgick ifrÄn tre hypoteser: 1. Representanterna frÄn ordningsmakt Àr mer vaksamma, dominanta, emotionellt stabila och regelmedvetna Àn kontrollgruppen.
Ledarskap ur ett Emotionellt Ledarskapsperspektiv
Uppsatsens titel: Ledarskap ur ett Emotionellt LedarskapsperspektvSyfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att, utifrÄn ett EL ? perspektiv, undersöka hur ledare i den Svenska tjÀnstesektorn och dÄ bankbranschen ser pÄ ledarskapsegenskaper.Metod: För att besvara vÄrt syfte har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod i vÄr studie. Vi har utfört Ätta stycken intervjuer, med ledare pÄ fyra olika banker. Vidare har vi anvÀnts oss av en abduktiv ansats och ett hermeneutiskt synsÀtt. Teori: Teorin utgÄr ifrÄn Emotionellt Ledarskap.
EMOTIONELL TOUCHà : En observation av kundbeteende vid köp av vinglas
Problemformulering: Hur viktig Àr kÀnseln för en viss typ av produkt?Syftet för uppsatsen Àr att undersöka om, hur och varför kÀnsel Àr viktig för just vinglas. Vi vill skapa en större förstÄelse för hur kÀnseln kan pÄverkas med hjÀlp av övriga sinnen som syn och doft.Vi har anvÀnt oss utav en deduktiv ansats dÀr vi testat hypoteser genom ett experiment. Resultaten som genererats frÄn observationer, har framförallt sammanstÀllts kvantitativt i SPSS men har Àven tills viss del skett kvalitativt.UtgÄngspunkten ligger i sinnesmarknadsföring som handlar om hur olika sinnen kan stimuleras för att skapa en ultimat sinnesupplevelse för kunden. Detta har sedan kombinerats med teorier om servicelandskap, kundens upplevelsevÀrld och konsumentbeteende.VÄra resultat visar att kÀnsel Àr avgörande vid köp av vinglas.
"Jag Àr fortfarande arg pÄ Love!" - Barns samtal om kÀnslor i förskolan
Syftet med denna studie var att belysa de situationer i förskolan dÀr barn tar eller ges tillfÀlle till reflektion kring kÀnslor samt hur detta kan möjliggöra eller hindra utvecklingen av emotionell kompetens. Vi har tagit utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet samt inspirerats av en etnografisk metodansats. För att uppnÄ syftet anvÀnde vi oss av videoobservation för att fÄnga olika situationer i vardagen. Vi filmade tre dagar i förskolan, tvÄ dagar lades fokus pÄ samtal mellan barn och en dag mellan barn och pedagoger. Den insamlade empirin analyserades med stöd av en kvalitativ innehÄllsanalys och resultatet presenterades varvat med vÄra tolkningar av empirin.
EQ - det nya skolÀmnet? : En studie om pedagogers uppfattningar om arbetet med social och emotionell intelligens i skolan
This essay aims to investigate the perceptions of responsible personnel in a primary school about the use and importance of EQ, emotional intelligence, in the school's early years. With a hermeneutic approach and by qualitative interviews, we have taken note of the respondents perceptions about EQ. The result shows that EQ can be understood in different ways. Instead of having a common understanding of what EQ is the respondents mention that there are different areas associated with EQ. Â Two major results are 1.
Validering av delskalan Emotionell Reglering frÄn Social Competence Scale inom projektet PsPATHS i Sverige
UtvÀrderandet av instrument och metoder Àr vÀsentligt för att avgöra validiteten och reliabiliteten av studiers resultat. I den hÀr studien utvÀrderades delskalan Emotional Regulation. Delskalan ingÄr i Social Competence Scale (Corrigan, 2003) och anvÀndes som underlag för observationer av barn i Äldern 4-5 Är inom implementeringsförsöket av preventionsprogrammet PsPATHS i Sverige. Totalt deltog 132 barn vid tvÄ separata observationstillfÀllen. TvÄ explorativa faktoranalyser med olika estimationsmetoder (ML och GLS) resulterade i en enfaktorslösning.
Damaged Goods : Med fokus pÄ emotionell kommunikation
How can the object based art help us, as viewers and as makers, to access a supplanted emotional state?One way of positioning yourself within the corpus-field is to step outside the traditional borders of the field and aim for other values within the objects, such as a visible working process, a storytelling or an emotional relationship to the object. It is a way of taking a step from the traditional silversmithing towards some kind of free undefined corpus-art. To reach for suppressed feelings is one way to find an importance within the artistic work, to give it a purpose.By investigating the concept of the sublime and the surrealist movement I try to find examples on how you, both as a viewer and as a maker, can put yourself in an emotional/intuitive state.  Through interviews with Jewellery and corpus artists I get a maker?s perspective which I compare with my own reactions to their work.Works of art can be used as a catalyst to reach, and maybe also to process, unattended feelings. This creates a strong emotional connection to the work. As a maker you can, for example, do this by working with it as a theme, or by using an intuitive working method.