Depression- och ångestsymtom, som kan beskrivas som en del av Emotionell ohälsa, är ett frekvent och växande problem inom den svenska ungdomspopulationen. Både en hög komorbiditet samt könsskillnader i ohälsa kan observeras. Samband mellan Emotionsreglering och ohälsa har under senare år erhållit ett brett empiriskt stöd. Denna longitudinella studie syftade till att undersöka Emotionsreglerings roll som mediator i utvecklandet av Emotionell ohälsa över tid samt om det eventuella sambandet modereras av kön. Analyser visade att Emotionsreglerings-strategierna kognitiv Emotionsreglering och beteendemässigt undvikande medierade sambandet.

The essay deals with questions concerning the reasons, difficulties and subjects for rejoicing which various people experience when visiting "voluntarily" old, lonely people in the congregation of Trollhättan. What knowledge is developed and which values are formed? How is aging and solitude experienced? The visits are co-ordinated by two lay workers employed by the Swedish Church. The study is built on oral interviews in April and May 2003 from a questionaire using open questions. The research group consists of six women between 65-80 of age with 1-30 years´ experience.Inner reasons, contact with other people in similar situations, positive responses to visits, and meetings in the visiting service group seem to be the principal driving forces.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka anhöriga till missbrukares upplevelser av stöd och stödinsatser. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fem personer som alla har erfarenheter av att ha levt tillsammans med en person med alkohol- eller narkotikamissbruk. För att förstå våra informanters vardagsverklighet har vi analyserat resultatet utifrån symbolisk interaktionism som är ett perspektiv som syftar till att beskriva en social verklighet med fokus på samspelsprocesser. I vårt resultat har det framkommit att de anhöriga har påverkats och formats på många olika sätt av livet tillsammans med den med missbruksproblematiken. Ett återkommande och centralt begrepp i vårt resultat är begreppet skam som är en stark Emotion som har påverkat våra informanter i deras vardagsverkligheter.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka anhöriga till missbrukares upplevelser av stöd och stödinsatser. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fem personer som alla har erfarenheter av att ha levt tillsammans med en person med alkohol- eller narkotikamissbruk. För att förstå våra informanters vardagsverklighet har vi analyserat resultatet utifrån symbolisk interaktionism som är ett perspektiv som syftar till att beskriva en social verklighet med fokus på samspelsprocesser. I vårt resultat har det framkommit att de anhöriga har påverkats och formats på många olika sätt av livet tillsammans med den med missbruksproblematiken. Ett återkommande och centralt begrepp i vårt resultat är begreppet skam som är en stark Emotion som har påverkat våra informanter i deras vardagsverkligheter.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka anhöriga till missbrukares upplevelser av stöd och stödinsatser. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fem personer som alla har erfarenheter av att ha levt tillsammans med en person med alkohol- eller narkotikamissbruk. För att förstå våra informanters vardagsverklighet har vi analyserat resultatet utifrån symbolisk interaktionism som är ett perspektiv som syftar till att beskriva en social verklighet med fokus på samspelsprocesser. I vårt resultat har det framkommit att de anhöriga har påverkats och formats på många olika sätt av livet tillsammans med den med missbruksproblematiken. Ett återkommande och centralt begrepp i vårt resultat är begreppet skam som är en stark Emotion som har påverkat våra informanter i deras vardagsverkligheter.

Denna studie handlar om en vidareutveckling GLB?testet. GLB?testet är ett gruppledartest utvecklat av leg. psykolog Kjell Ledin och mäter gruppledarbeteende i tio olika mötessituationer där störning uppstår.

Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan ogiltig skolfrånvaro och grad av psykologiska, Emotionella och sociala resurser. Vi undersökte både hemmasittande ungdomar (N = 13) och normalpopulation (N = 235) i två delstudier med en enkätbaserad tvärsnittsdesign. Resultatet visade att hemmasittande ungdomar upplevde mycket låg grad av psykologiska resurser. Resultaten visade även att graden av ogiltig skolfrånvaro hängde samman med graden av psykologiska resurser. Ogiltig skolfrånvaro hängde även till viss del samman med sociala och Emotionella resurser.

Tvångsmässig shopping, compulsive buying, är en störning som innebär att individen har svårigheter att motstå shoppingimpulser. I huvudsak är det kvinnor som uppvisar tvångsmässig shopping och genomsnittsåldern är 30-31 år. Det finns dock forskningsresultat som tyder på att genus- och åldersskillnaderna minskar (Dittmar, 2005). Tvångsmässiga shoppare har också framträdande materialistiska värderingar och/eller svårigheter att reglera känslor visar separata studier. Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan tvångsmässig shopping, materialistiska värderingar och Emotionsregleringsförmåga i en och samma studie.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka anhöriga till missbrukares upplevelser av stöd och stödinsatser. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fem personer som alla har erfarenheter av att ha levt tillsammans med en person med alkohol- eller narkotikamissbruk. För att förstå våra informanters vardagsverklighet har vi analyserat resultatet utifrån symbolisk interaktionism som är ett perspektiv som syftar till att beskriva en social verklighet med fokus på samspelsprocesser. I vårt resultat har det framkommit att de anhöriga har påverkats och formats på många olika sätt av livet tillsammans med den med missbruksproblematiken. Ett återkommande och centralt begrepp i vårt resultat är begreppet skam som är en stark Emotion som har påverkat våra informanter i deras vardagsverkligheter.

Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av omvårdnadshandledning, så som den erfarits av sjuksköterskestudenter vid en högskola i södra Sverige under perioden 2007 -2009. Omvårdnadshandledning ingår som en obligatorisk del av utbildningen och påbörjas under utbildningens andra termin i form av regelbundet återkommande gruppträffar, ca fyra gånger per termin, och fortgår sedan under resterande del av studietiden. Då det har noterats att behållningen av omvårdnadshandledning skiljer sig radikalt mellan olika studenter finns det ett intresse hos författarna av att undersöka vilka faktorer som påverkar densamma. Studien är en kvalitativ intervjustudie. Nio sjuksköterskestudenter deltog i studien som genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Vid tolkningsarbetet av datan har författarna låtit sig inspireras av fenomenografin, där olikheter, snarare än likheter belyses.

Resultat från tidigare studier visade att långtidsskador inom idrott har en stor inverkan på det psykiska välbefinnandet och fann ett behov av mer forskning kring de psykosociala aspekterna vid skador i idrott. Studiens syfte var att studera Emotionella omställningar vid elithandbollsspelares långtidsskador och dess samspel med Emotioner, självbild och socialt stöd. Deltagare var 7 kvinnor och 3 män inom nordisk elithandboll. Intervjuer utfördes, transkriberades och tematiserades med avseende på mening utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. I resultatet redovisades 33 centrala Emotioner som t.ex.

  The study aims to gain a better understanding and explore how a selected group (receivers) perceive two elected advertising images from Indiska and Vila and then compare their opinions to what Indiska and Vila themselves want to communicate. We base the study on theories of encoding / decoding, which deals with how the companies charge their advertising images with values and how recipients decodes these values.A qualitative study was carried out based on analytical induction (planning, collection and analysis). Through the analytical method of induction, we created categories based on the collected data and put them in relation to each other. The result showed that the overall impression of the images' and the context are of great importance for how our respondents perceive the advertising images. The overall impressions convey Emotion that reinforces the expression and the message.

The environment that surrounds us affects us all. Research has shown that we feel physically and Emotionally best in natural environments with greenery or water elements. Urban environments are likely to be more stressing then natural environments. How we experience specific elements, as water, of an environment is not as much investigated. There is a need of further knowledge for us to fully understand the interplay between our senses and the environment. Human beings have always been depending on water and the search for it has characterized our deeds and doings through out evolution.

Sambandet mellan Emotionell intelligens och konflikthantering är ett relativt outforskat område, framför allt inom universitetsmiljö. I denna studie utreds huruvida nivån av Emotionell intelligens har någon betydelse för preferens för olika konflikthanteringsstilar. Mätinstrumenten ?The Assessing Emotion Scale? och ? The Dutch Test for Conflict Handling? användes på 100 studenter för att bedöma graden av Emotionell intelligens och valet av konflikthanteringsstil. Varken Emotionell intelligens eller konflikthanteringsstil var med säkerhet statistiskt signifikant beroende av kön totalt sett, däremot fanns ett starkt samband mellan ?Samverkan? och ?Kompromiss? till nivå av Emotionell intelligens, framför allt hos kvinnor men inte hos män.

Kreativiteten är mångfacetterad och intensivt studerad, med processerna involverade i kreativ problemlösning traditionellt undersökta inom kognitionen. Perfektionismen är ett personlighetsdrag som påverkar alla områden i individernas liv. Ändå är perfektionismens påverkan över kreativ problemlösning otillräckligt utforskat. Därför var syftet med föreliggande studie att undersöka perfektionismens effekter över kreativ problemlösning samt att undersöka hur perfektionism tillsammans med känslor påverkar förmågan att lösa kreativa problem. Genom en webbaserad enkät samlades data in från 96 deltagare genom självskattningsinstrument för perfektionism och för känslotillstånd, ett test för kognitiv reflektion och ett insiktsproblem där svarstiderna registrerades.