Syftet med denna studie var att belysa barns upplevelser och tankar om lek på förskolan och tolka hur dessa kan förstås utifrån teorier om makt och styrning. Utifrån mitt syfte formulerade jag tre frågeställningar: Vad lägger barn i begreppet lek? Vilket inflytande upplever sig barnen ha över sin lek? Hur ser barn på pedagogers deltagande i leken? För att uppnå syftet och svara på mina frågeställningar använde jag mig av kvalitativ metod och genomförde semistrukturerade intervjuer med totalt tolv 4-5- åriga barn på en förskola med Reggio Emilia- inspirerad pedagogik. Jag analyserade och tolkade barnens utsagor utifrån en fenomenologisk-hermeneutisk ansats, för att sedan teoretiskt belysa dessa tolkningar utifrån Foucaults maktperspektiv. Resultatet visade att barns lek framför allt styrs och regleras genom inrutning av tid och rum och genom reglering av vad och hur barnen leker.

Lärares uppfattning om barns lek i förskolan och lekens betydelse för barns lärande. Teachers opinion about children's play in the nursery school and the plays importance for children's learning Syftet med denna uppsats är att beskriva hur förskollärare på förskolor med olika pedagogiska inriktningar resonerar kring barns lek i förskolan och lekens betydelse för barns lärande. Detta för att belysa om det har någon betydelse vilken pedagogisk inriktning läraren arbetar inom eller uppfattningarna är desamma. Vad har lärarna på de olika förskolorna för uppfattning när det gäller: A. Lekens egenvärde i barns vardag? B. Lekens betydelse för barns lärande? Leken har blivit ett stort och intressant ämne, både inom forskningen och inom läraryrket. I läroplanen har leken fått en stor plats, vilket innebär att lärarna får mer ansvar ute i förskolorna. I leken utvecklar barn bland annat sin identitet, sociala kompetenser, sin motorik och sitt språk.

Syftet med fallstudien var att ta reda på hur sju pedagoger synliggör, stimulerar och skapar en miljö för matematisk stimulering och utveckling. Undersökningen gjordes med både observationer och intervjuer. Det som jag observerade och intervjuade var hur pedagogerna synliggör matematiken i barnens vardag, då i bland annat samlingen och i leken. Även miljön observerades, och pedagogerna blev även intervjuade om deras syn på miljöns betydelse för matematisk stimulering. Resultatet visades att pedagogerna är med och stimulerar matematik under hela dagen på förskolan.

I dagens samhälle byggs förskolor med moderna innemiljöer som är inspirerade av Reggio Emilias filosofi. Ett inslag i dessa är torget som ska vara ett hjärta i verksamheten som fungerar som gemenskapens kärna, en plats för möten och kommunikation. Syftet med detta arbete är att undersöka hur torget används för att barnen ska utvecklas språkligt. Fokus ligger på hur förskollärare ger barnen möjlighet att kommunicera och samspela för att utvecklas språkligt i denna miljö. Genom intervjuer fick förskollärare uttrycka sina tankar kring syftet med torget och hur de använder torget för att hjälpa barnen att utvecklas språkligt.

Detta examensarbete handlar om barns inflytande samt barns val i en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Syftet med examensarbetet är att undersöka vad barns inflytande kan innebära. I Läroplanen för förskolan, Lpfö98 står det att barn ska ha rätt till medbestämmande och att verksamheten ska genomsyras av demokrati. Det betonas även att det är barnens intressen som ska ligga till grund för förskolans verksamhet. Mycket forskning har gjorts inom området och en stor del av denna visar att den pedagogiska kvaliteten höjs när barn får vara delaktiga i verksamheten och beslut som rör denna. Examensarbetet har sin utgångspunkt i forskning som berör kvalitet i förskolan och hur barns inflytande kan påverka denna, undersökningar som berör anledningarna till varför inte inflytande ges i större utsträckning samt Reggio Emilias filosofi. Undersökningen som ligger till grund för resultatredovisningen är en observationsstudie där videokamera och fältanteckningar har använts som metod.

Denna studie handlar om vilken betydelse pedagoger i förskolan tillskriver begreppet pedagogisk dokumentation i deras verksamhet. De frågor vi sökt svar på är hur pedagogerna tolkar begreppet pedagogsik dokumentaiton, hur och varför de använder sig utav det samt hur de ser på det ökade behovet av mätning som skett i förskolan.För att ta reda på detta har vi gjort intervjuer med sex pedagoger i tre olika kommuner. Vi har vänt oss till ett postmodernt perspektiv när vi tolkat vårt resultat. Där menar man att det finns flera olika perspektiv på sanning och kunskap samt att det inte finns "normala barn". Istället välkomnas olikheter och dessa ses som berikande.

Bachelor of Science, Construction and real estate economics at the University of Halmstad, Sweden, 2012. Author: Emilia Bjuvensjo? and Emma Davidson Advisor: Sven-Ola CarlssonExaminer: Kent Sahlgren Title: Condominiums ? A study of what factors are preventing condominiums from having a breakthrough on the Swedish housing market.Background:In Sweden condominiums have been discussed over and over again during the past 100 years. The government decided that on the 1st of May 2009 they would introduce a new kind of housing-form, condominiums. Ever since the new law came into force, no major changes have been done in the Swedish condominium market.

Detta examensarbete handlar om hur pedagogisk dokumentation används som verktyg inom förskolan samt att belysa den etiska aspekten av att dokumentera barn. De frågeställningar som detta examensarbete utgår från är följande: Hur arbetar förskolan med pedagogisk dokumentation inom sin verksamhet? Vilka tillfällen är meningsfulla att dokumentera enligt pedagogerna? Hur resonerar pedagogen/arbetslaget om att dokumentera barn? För att få svar på dessa frågor så har jag använt mig av kvalitativ intervju som metod. Vidare har dessa svar tolkats och jämförts med relevant litteratur som rör pedagogisk dokumentation och etiska aspekter. I resultatet av detta examensarbete så framgår det att pedagogisk dokumentation beskrivs som ett verktyg för att synliggöra barnets läroprocess samt utveckling, även att det påverkar barnet positivt.

Bakgrunden till att genomföra studien kom utav mitt skapandeintresse och mötet med ateljéristor under min förskollärarutbildning. Syftet var att undersöka hur fem ateljéristor uppfattar sin yrkesutövning i relation till arbetslag, barn och kvaliteten i förskolan. Inom Reggio Emilia pedagogiken, är ateljéristan en konstnärligt utbildad person, som specialiserat sig på barns bildskapande. Detta innebär dock inte att ateljéristan alltid har en pedagogisk utbildning. I denna studie har dock samtliga intervjupersoner genomgått en förskollärarutbildning.

Sammanfattning Syftet med studien var att belysa komplexiteten med att bli en medforskande förskollärare utifrån ett Reggio Emilia-inspirerat arbetssätt och samtidigt arbeta med det förändrade uppdraget som åligger förskollärare efter revideringen av förskolans läroplan, Lpfö-98. Studien följer förskollärare Nora i hennes arbete och vilja att bli en mer medforskande förskollärare och samtidigt uppfylla de nya direktiven utifrån läroplanen. Studiens empiri består huvudsakligen av intervjuer i form av fokusgrupper, där Nora deltagit, och dagboksanteckningar från henne. Huvudfrågorna är: ? Hur konstruerar och konstituerar Nora sig som medforskande subjekt? ? Vilka diskursiva normer är med och styr hennes subjektskapande? Undersökningen visar att det finns normerande diskurser, både uttalade och outtalade, som informerar Nora och ger struktur åt hennes arbete som förskollärare.

Syftet med denna essä är att undersöka den konflikt som uppkommer när studenter som vi genomgår en erfarenhetsbaserad förskollärarutbildning, där nya teoretiska kunskaper ska samspela med redan beprövad erfarenhet från yrket. De situationer som uppstått i vår praktik har legat till grund för de gestaltningar vi skrivit. Tvivlet, osäkerheten och kritiken vi har burit på har väckt en stark vilja att ta reda på vad dessa känslor bottnar i. Våra gestaltningar har uppstått i en verksamhet där Reggio Emiliafilosofin tycks vara rådande därför vill vi också undersöka vad Reggio Emiliafilosofin står för samt vad verktyget pedagogisk dokumentation är och om det finns olika sätt att förstå detta. Genom att undersöka Aristoteles olika kunskapsformer får vi syn på vårt eget kunnande och kan sätta det i relation till vår kunskapsprocess och pedagogisk dokumentation.

Studiens syfte har varit att undersöka förskollärares arbete med pedagogisk dokumentation i förskolan och hur barns delaktighet kommer till uttryck i denna. En bakgrund till studien är de krav och riktlinjer förskollärarna har att utgå från i dokumentationsarbetet i förskolan.   Pedagogisk dokumentation är idag en spridd dokumentationsform som har sitt ursprung i den norditalienska staden Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Syftet med denna är att synliggöra barns lärprocesser och för att utveckla kvalitén i verksamheten.   Studien genomfördes genom intervjuer med förskollärare på tre olika förskolor, där de säger sig arbeta med pedagogisk dokumentation.   Resultatet av studien visar att förskollärarna använder pedagogisk dokumentation i sitt arbete för att fördjupa förståelsen för barns lärande, men också för att utveckla verksamhetens kvalité. En tydlig bild utifrån förskollärarnas uppfattningar och ord är att förskollärarna använder den pedagogiska dokumentationen i projektarbeten. Jag har också kunnat utläsa från resultatet att skillnader och likheter finns mellan de tre förskolorna när barns delaktighet kommer in.

Detta är en etnografisk undersökning med socialkonstruktionistisk ram med syftet att synliggöra hur barn använder det material som utomhusrummet erbjuder till sitt eget subjektsskapande. Detta medför att undersökningen utgår från synen på förskolebarn som en kompetent och kulturskapande människa. För att undersöka detta används frågeställningarna; Hur använder förskolebarn det material som utomhusrummet erbjuder? Vad använder de materialet till? Vad berättar barnen med hjälp av materialet? Studien handlar om förskolebarnens användande, utforskande och experimenterande i utomhusrummet utan direkt medverkan av pedagogerna, i den fria utomhusleken. Med hjälp av fotodokumentation, mikrointervjuer, loggbok och bildelicitering synliggörs det som händer utanför den pedagoginitierade verksamheten i förskolans utomhusmiljö.

Marknadsföringsprogrammet vid Linnéuniversitetet, Vårterminen 2012Uppsatsens titel: Att beröra kunden genom dess sinnen inom B2B - En fallstudie om sinnesmarknadsföring inom företagsrelationerÄmne: Företagsekonomi III, Kandidatuppsats 15 hpFörfattare: Sandra Kartberg, Emilia Klappe och Yeliz MorellHandledare: Susanne SandbergProblemformulering: Hur kan företag gå tillväga för att beröra kunden genom dess sinnen inom B2B?Syfte: Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse kring hur företag inom B2B använder sig utav sinnesmarknadsföring för att stimulera sina kundrelationer. Genom denna studie hoppas vi även på att få en inblick i hur företag inom B2B arbetar för att stärka sina kundrelationer. Således önskar vi att kunna identifiera vilka sinnesstrategier som redan appliceras på kunden i nuläget, medvetet såväl som omedvetet.Metod: Vår forskningsstrategi baseras på en fallstudie gällande sinnesmarknadsföring inom företagsrelationer. Vi har tillämpat en kvalitativ metod i denna uppsats där det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer.

AbstractFörfattare: Margareta Lööf och Annika JönssonTitel: Pedagogisk dokumentation ? begränsningar och digitala möjligheterEngelsk titel: Pedagogical documentation ? limitations and digital possibilitiesAntal sidor: 28Syftet med detta examensarbete är att via kvalitativa intervjuer med öppna frågor, undersöka hur pedagoger i förskolan har förstått att den pedagogiska dokumentationen ska genomföras, hur man ställer sig till den och vad man anser krävs för att den ska bli en mer naturlig del av den dagliga verksamheten i förskolan. Utöver dessa frågor kommer arbetet även att innehålla pedagogers tankar om att använda sig av digitala verktyg i den pedagogiska dokumentationen.Nya och förändrade krav på att det ska finnas systematisk dokumentation i förskolan gör att det nu är många som anser sig arbeta med arbetsverktyget pedagogisk dokumentation. Om man inte fullt ut förstått tankarna bakom den Reggio-Emilia inspirerade pedagogiska dokumentationen, finns det en risk att dokumentationen i allt för stor grad lägger fokus på enskilda barns lärande och utveckling, utan att detta sätts i relation till den verksamhet som erbjuds. Det finns då en risk att bedömning av barn i förskolan ökar, vilket går helt emot läroplanens intentioner.