Emilia Sundström. (2010). Några förskolebarns perspektiv på sitt eget bildskapande. Examensarbete i pedagogik. Lärarprogrammet.

AbstractSeveral of researchers have reflected that the school ought to be developed to a learning organization. A method as proceed from such a perspective and should be able to match a local child- and educations administration is problembased school development. To investigate in which ways a child- and educations administration prosecute a problem based learning inside the organization a case study was used as research strategy. The question this report gives answer to is:In what/which way works a child- and educations administration in a rural district with a method to fulfil a problembased learning.To collect empiric data a canvassing inquiry was accomplished among the child- and educations administrations group of management. According to the research result it can declares that there are good conditions for the organization to prosecute problem based school development, but there is yet a great deal to do before it´s can be said totally fulfilled.

BakgrundVi har valt att belysa bildpedagogikens framväxt i Sverige och ge en överblick av viktiga föregångsgestalter och deras pedagogiska synsätt. Reggio Emilias pedagogiska filosofi presenteras, där idén om att använda en ateljerista i den pedagogiska verksamheten startade. Några av Loris Malaguzzis tankegångar kommer även synliggöras. Vidare belyser vi hur Reggio Emilias pedagogiska filosofi kom till Sverige, estetiska lärprocesser och läroplaner. Vår teoretiska utgångspunkt är Vygotskijs sociokulturella teori.SyfteDenna undersökning har gjorts i syfte att få en ökad förståelse för några ateljeristors förhållningssätt till barns bildskapande.MetodVår studie har en hermaneutisk ansats.

Examensarbetets syfte är att undersöka hur pedagogisk dokumentation används av sju pedagoger på Reggio Emilia-inspirerade förskolor, samt vilket förhållande de har till detta verktyg. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: Vad ser pedagogerna för syfte med den pedagogiska dokumentationen? Hur strukturerar pedagogerna dokumentationsarbetet? Hur väljer pedagogerna ut vad som skall dokumenteras? Hur använder sig pedagogerna av reflektion och återkoppling? Den metod som har använts för att besvara frågeställningarna är kvalitativa intervjuer. Svaren i dessa har sedan tolkats med hjälp av tidigare forskning på området och Vygotskijs teori om en utvecklingsfrämjande pedagogik. Resultatet påvisar att syftet med de pedagogiska dokumentationerna främst är att synliggöra barnens lärande.

Förskolan är i en förändringsprocess vad gäller den pedagogiska rollen och innehållet på verksamheten med fokus på estetiska processer och arbeten. I denna uppsats undersökte jag hur den estetiska verksamheten återfinns inom förskolan samt hur det geografiska avståndet mellan aktörer påverkas av detta eller om helt andra faktorer spelar in för den estetiska verksamheten i förskolan. Syftet var att utforska utformningen av estetisk verksamhet och kunskapen runt fenomenet estetik i förskolan samt hitta de tänkbara faktorer som kan påverka detta. Centrala frågor var: Hur kan den estetiska verksamheten i förskolan förklaras? Skiljer sig synen på den estetiska verksamheten i inlandet och i en större kuststad? Vilka faktorer påverkar möjligheterna att förändra förskolan med fokusering på estetiska processer? Jag gjorde en kvalitativ, jämförande studie mellan en inlandskommun och en kuststadskommun i norrlandsregionen.

Denna uppsats handlar om inomhusmiljön och hur den kan användas för att stimulera barns delaktighet och inflytande. Jag kände att jag hade ett stort intresse för detta ämne genom min praktikplats där de arbetar mycket med utformningen av miljön och hur de anpassar den utefter barnen och deras behov. Vidare ville jag se om det gick att använda inomhusmiljön för att kunna gynna barns delaktighet och inflytande. Jag kom fram till att hur pedagogerna ser på barnen och hur de utformar inomhusmiljön på ett visst sätt leder till att barnen utmanas, både genom miljön men också genom pedagogerna. Detta leder det till att pedagogerna försöker se inomhusmiljön som en tredje pedagog som ska underlätta dagen på förskolan både för barn och vuxna och inspirera barnen till lek och utforskande. När pedagogerna ser på barnen som kompetenta och med en inneboende kraft att vilja utforska saker leder det till att deras förhållningssätt till barnen och varandra förändras och de försöker utforma verksamheten utefter barnens behov. För inomhusmiljön leder det till att förskollärarna kan utforma den i takt med barnens behov och genom att ha en föränderlig miljö leder det till att barnen hela tiden är i en miljö som utmanar dem och som gör att de hela tiden har inflytande över hur miljön ändras.

Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger på förskolan hjälper barn med koncentrationssvårigheter och vilken kunskap som finns hos pedagogerna. Vi undersöker även miljöns inverkan på barn med koncentrationssvårigheter. Det framgår i studien att motorisk träning av grundrörelser har en avgörande betydelse för att barn ska kunna koncentrera sig, motorik och inlärning hör ihop. Det som också lyfts fram är att det är viktigt att skapa lugn och ro samt stöd från vuxen för att ge goda förutsättningar att fokusera och koncentrera sig. Tidigare forskning har visat att extra motorisk träning i förskolan har gett positiva effekter för barns grovmotorik, finmotorik, perception och förmåga att minnas detaljer.

Abstract Syftet med denna undersökning är att få en djupare förståelse för hur pedagoger arbetar med barns inflytande och delaktighet under samlingen. Studien belyser pedagogers uppfattning kring samlingens betydelse och de förväntningar de har på samlingen. Jag vill också undersöka på vilket sätt barn visar intresse för samlingen. Detta gör jag genom att intervjua pedagogerna om barns intresse för samlingen, och genom att själv observera barnen. Studien bygger även på att se skillnader i två olika förskolor, en kommunal med Reggio Emilia-inspirerad pedagogik och en privat förskola med allmän inriktning. Studien kopplas till tidigare forskning och relevanta teorier utifrån mina fyra frågeställningar.

??Uppsatsen syftar till att göra en genuskritisk undersökning av en text Att göra lärandet synligt i vilken Reggio Emilias filosofi presenteras. Med hjälp av feministisk poststrukturalism, diskursanalys och dekonstruktion har jag i materialet kunnat identifiera en stark särartsdiskurs om kön, som bygger på två könskategorier, flickor och pojkar, som är ömsesidigt uteslutande och varandras motsatser. Trots att man inom Reggiodiskursen ofta betonat en konstruktionistisk kunskapssyn och hur ?alla barn är kompetenta och intelligenta? om de bara får vistas i intelligenta lärandemiljöer framstår synen på kön som essentialiserande.

In this thesis I have discussed about conflict management in school, from a teacher´s perspective. Focus has been on Swedish schools, especially on the teachers who are active in primary school. Several perspectives have been given, including an intercultural approach which has been the most recurrent. The importance of teachers? emotional maturity, knowledge about democracy and values, as well as teacher?s impact by being a sharp leader in different ways are other subjects the essay has touched.

Denna uppsats är en undersökning av barns möjligheter och begränsningar i förskolans ateljéer. Syftet är att synliggöra och problematisera föreställningar och uppfattningar om barns bild- och formarbete i förskolans vardagspraktik. Det gäller särskilt synen inom en Reggio Emiliainspirerad praktik, inom vilken jag själv arbetar som bildlärare.Studiens teoretiska och metodologiska ram utgörs av ett diskursanalytiskt perspektiv. Delar av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys tas i bruk tillsammans med diskursteoretiska och diskurspsykologiska begrepp. Den empiriska materialinsamlingen utgår ifrån en kvalitativ etnografisk ansats.Det empiriska materialet består av fältanteckningar från en pedagogisk nätverkssammankomst samt av en intervju med en av deltagarna från det nätverket.

Intresset för ämnet uppstod under en av mina verksamhetsförlagda utbildningar då dokumentationsmetoden disskuterades med verksamma inom förskolan. Bilden som målades upp kring arbetet med portfolio var då att pedagogerna nästan inte har någon tid att arbeta med dessa i den dagliga verksamheten, men också att dokumentation inte tas tillvara på i ett senare skede för ett vidare lärande. Studien syftar till att synliggöra arbetet med portfolio som dokumentationsmetod i ett urval av förskolor. Studien är gjord på tre olika förskolor belägna i två olika kommuner i södra Sverige. För att få en insikt i ämnet görs kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar på de olika förskolorna. Pedagogerna som intervjuats är väl insatta i ämnesområdet och har arbetat i förskola och med portfoliometoden under en längre tid. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande.

This MA thesis analyzes how the protagonists and the narrative structure relates to ?the Child? as a linguistic/cultural construction in Mare Kandre?s early authorship (1984-1991). A thematic of children portraits defines this period of Kandre?s writing, which consits of the following works: In a Different Country (1984), The Annunciation (1986), Bübin?s Kid (1987), The Burning Tree (1988) and Aliide, Aliide (1991).Linguistic components, such as the word ?child?, the name ?Kid? and a reconstruction of the concept of childhood, holds an actuate position in these narratives when they first appear in direct relation to the protagonists. This suggests how generally accepted categories and concepts consciously are at work in Kandre?s writings.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger resonerar kring barns inflytande och delaktighet i förskolan, samt hur pedagoger arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolans vardag. Barns inflytande och delaktighet diskuteras allt mer i förskolans värld sedan läroplanen reviderades 2010. Där betonas i läroplanen för förskolan, att förskollärarna har ansvaret för mål och riktlinjer i förskolans verksamhet. Därför använde vi oss av kvalitativa intervjuer med tolv pedagoger och tre chefer på fyra förskolor varav två förskolor är Reggio Emilia inspirerade. Vi valde att intervjua både förskollärare och barnskötare för att se om vi kunde märka någon skillnad i svaren på våra intervjuer.

Titel: Styr lagen etiken? ? En studie om etikens betydelse för kontroversiella företag.Nivå: C-uppsats, kandidatexamen i företagsekonomi.Författare: Cecilia Andersen och Emilia Lindquist.Handledare: Agneta Sundström.Datum: 2014-05.Syfte: Syftet med detta examensarbete är att skapa förståelse för hur kontroversiella företag, genom etisk marknadsföring, kan stärka sin legitimitet i relation till företagens intressenter.Metod: Forskningsansatsen är av kvalitativ karaktär. Det empiriska materialet har samlats in genom nio semi-strukturerade intervjuer, utförda på tre olika företag, som alla är verksamma inom alkoholbranschen. Materialet analyserades med hjälp av en meningsanalys för att enklare finna likheter och skillnader.Resultat och slutsats: Lagen har en avgörande roll i det etiska arbete och styr hur etiska företagen är. Respondenterna i studien menar att genom att visa att de följer lagen, kommer legitimiteten stärkas automatiskt.Studiens bidrag: Ger en ökad förståelse för hur företag kan arbeta med etisk marknadsföring för att stärka legitimiteten.