Hot och våld inom ambulanssjukvård är ett arbetsmiljöproblem såväl nationellt som internationellt. Ambulanssjukvården är den första länken i vårdkedjan och ställs inför många olika utmaningar varav hot och våld kanske är den största av dem alla då personalen som är där för att hjälpa istället är den som behöver hjälp. Forskningen inom området är begränsad och uteslutande kvantitativ vilket är ett problem då fenomenet är en högst subjektiv upplevelse. Syftet med studien var att beskriva ambulanspersonalens erfarenheter av hot och våld inom ambulanssjukvården. Metoden var empirisk med kvalitativ ansats och datainsamlingen bestod av intervjuer.

Bakgrund: Hög omsättning av patienter och ett högt arbetstempo på en akutmottagning gör det svårt att etablera en relation. Det har visat sig att det tekniska genomförandet går före omvårdnaden. Mötet spelar en central roll för omhändertagandet vilket bör präglas av medmänsklighet, trygghet och omtanke.Även god kommunikation är en förutsättning för god omvårdnad.Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av omvårdnad på en akutmottagning.Metod:En allmän litteraturstudie, där vetenskapliga studier sökts i databaser varav 13 stycken valts ut.Studierna granskades, analyserades och resultatet delades in i fyra teman.Resultat: De fyra teman är: Patienters upplevelser av medverkan, upplevelser av information, upplevelser av stöd och upplevelser av miljö. Medverkan påverkades framförallt av av hur vårdpersonal väljer att integrera patienter i vården. Upplevelsen av information handlar om och hur informationen ges till patienter.

Denna uppsats syftar till att analysera relationsmarknadsföringens roll vid offentlig upphandling. Den kommer även att försöka genomlysa till viken grad en relationsmarknadsföringsstrategi är genomförbar, samt hur detta kan vidareutvecklas för att skapa konkurrensfördelar. För att uppfylla detta syfte har en fallstudie av företaget SWEDE (Swedish Emergency Disaster Equipment), vilket verkar inom ett nischsegment av sjukvårdssektorn, närmare bestämt akutsjukvård/sanering genomförts. Fallstudien har genom en kvalitativ metod med utgångspunkt i grunderna inom modern relationsmarknadsföring undersökt vilka problem, samt möjligheter ett företag på en marknad vilken kontrolleras av Lagen om offentlig upphandling ställs inför.Vidare har andra teorier som stakeholder mapping varit en teoretisk grund för att identifiera viktiga aktörer och deras roll i den offentliga upphandlingsprocessen. De grundprinciper vilka Lagen om offentlig upphandling bygger på har presenterats och diskuterats ur fallföretagets synvinkel för att se hur de kan tänkas begränsa eller möjliggöra en framgångsrik relationsmarknadsföringsstrategi.Utifrån de genomförda intervjuerna, vilka haft för avsikt att skapa en djupare förståelse för det studerade problemområdet, drar jag slutsatsen att fallföretaget strävar efter att använda sig av relationsmarknadsföring i den mån det är möjligt utan att bryta mot Lagen om offentlig upphandling, då detta riskerar att resultera i juridiska påföljder.

Background: In today's Swedish health care, it is required that the various professionals must work together in teams to safer care. Several professionals with various skills expected working together in the traumateam at the care of the traumapatient. At the same time, research shows that substandard teamwork leads to avoidable errors in care. One way to improve teamwork is to practice. Purpose: The purpose of this study is to shed light on the experiences of the traumateam exercises that exercise participants feel has been favorable for the patient at the initial care of trauma patients.

Animal welfare in Sweden has gone through major changes during the later years. In 2004, Swedish Animal Welfare Agency took over the central responsibility for the animal welfare from the Swedish Board of Agriculture, and in 2007 the board again became the central authority for animal welfare in Sweden.Even the practical supervision has changed, from the 1 of January 2009 the supervision is to be performed by the county administrative boards, instead of by the individual municipalities. Since 2006 every horse in the European Union has to have an identification card, in Sweden called a ?horse passport? which describes the color and markings of the horse as well as any veterinary treatments.The ELOF-project, a collaborative project between the Swedish Board of Agriculture and the county administrative boards, intends to make the animal welfare supervision effective, standardised, fair and risk-based. Because of the takeover of the supervision and of the ELOF-project the Örebro County Administrative Board has began to make an inventory of the number of horses and horsefarms in the county. Another Ethology and Animal Welfare-student and I did, in collaboration with the county administrative board created a checklist that in connection with the inventory will lead to a risk-based animal welfare supervision.

Syfte: Att undersöka i vilken utsträckning sjuksköterskor på en akutmottagning följde riktlinjer om våldsutsatta kvinnor, sjuksköterskors inställning till att rutinmässigt fråga om våld, sjuksköterskors erfarenheter av att upptäcka och bemöta dessa kvinnor samt om det fanns skillnader mellan öppen- och slutenvård samt mellan kvinnliga och manliga sjuksköterskor. Metod: Tvärsnittsstudie i form av enkätundersökning. Ett bekvämlighetsurval gjordes och enkäter lämnades ut till sjuksköterskor (n=110) på akutmottagningar. Svarsfrekvensen var 45 %. Resultat: Få sjuksköterskor frågade om våld, de flesta gjorde detta endast vid misstanke om våld.

Bakgrund: När en akutsituation uppstår och en person blir medvetandesänkt sker mötet oftast tillsammans med närstående. Sjukhusmiljön för närstående kan upplevas skrämmande och obehaglig. Situationen för närstående kan bli energikrävande och mötet med sjuksköterskan blir centralt. Syfte: Syftet var att beskriva vad närstående till en medvetandesänkt person i en akutsituation önskade i mötet med sjuksköterskan. Metod: En litteraturstudie baserad på 17 kvalitativa vetenskapliga artiklar genomfördes.

En stor del av anmälningarna som kommer till patientnämnden handlar om dåligt bemötande. Patienter som söker vård ska inte känna sig underlägsna eller otrygga på grund av vårdpersonalens bemötande. Ett professionellt vårdande bemötande kan skänka kraft och öka välbefinnandet hos patienten. Ett ökat välbefinnande kan reducera känslan av ohälsa hos patienten. Den patientgrupp studien fokuserar på är de patienter som kommer till akutmottagningen med en icke-brådskande diagnos.

Det råder delade meningar angående närståendes närvaro under hjärt-lungräddning på sjukhus. Trots internationella riktlinjer från Emergency Nursing Association som säger att närstående bör erbjudas möjlighet att närvara under hjärt- lungräddning så följs ej dessa generellt på sjukhusen. Syftet: Var att beskriva närståendes upplevelser att närvara under hjärt-lungräddning på sjukhus. Metod: En litteraturstudie har gjorts där 13 vetenskapliga artiklar har granskats. Resultat: Närstående ville ha en valmöjlighet om de skulle närvara eller ej.

Problem: Companies are becoming more active in social media. They usechannels such as Facebook, to communicate and interact with theirenvironment. In connection with this, companies must also be prepared todeal with crises in social media. Previous research shows no clear guidelineson how companies can work in social media to prevent crises.Purpose: The purpose of this qualitative study is to examine how companiesin the communications industry can work with Facebook to prevent crises.We hope that our study can provide new perspectives and guidance on howcompanies can work with emergency communication for prevention.Methodology: We used a qualitative research to arrive at our results. Thismeant we got an insight into the complex world that companies are workingin.

Syfte: Syftet med denna studie var att utvärdera tillförlitligheten av informationen som ambulanspersonalen får från sjukvårdens larmcentral. Frågeställningen är i vilken utsträckning utalarmeringsinformationen stämmer överens med vad ambulans personalen gör för bedömningar väl framme på plats hos patienten.Metod: I denna studie användes en deskriptiv och korrelativ design och sambandet mellan de två variablerna utalarmeringsorsak och bedömt tillstånd. Studien inkluderade alla de larm som utalarmerats som prioritet 1A/B under insamlingsperioden, vecka 10 till vecka 18 2012, vilket resulterade i 62 larm.Resultat: Analysen av utalarmeringsorsak och bedömt tillstånd på plats visar en hög grad av överensstämmelse, kappa koefficienten 0.78. Det är enbart fem fall av sextiotvå, cirka 8 % som avviker utan någon rimlig förklaring, det kan därav antas att det medicinska beslutsstödet fungerar bra. Resultatet visar dock att det sker avvikanden när den intervjuande sjuksköterskan får ett larm med en medvetandepåverkad patient vid utalarmeringen.Slutsats: Studien visar att den utalarmeringsinformation som ambulansen får från sjukvårdens larmcentral anses fungera bra vid utalarmeringen av prioritering 1.

Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning upplever mötet med patienter som är påverkade av alkohol och droger. En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerad intervjuguide genomfördes. Materialet transkriberades och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Sju sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning i Mellansverige deltog i studien. Det framkom att informanterna känner empati för påverkade patienter vilka samtidigt beskrivs som opålitliga.

Syfte: Att undersöka vårdpersonalens känslor i mötet med våldsutsatta kvinnor inom akutsjukvården. Metod: Kvalitativ studie med halvstrukturerad intervjumetod. Tretton sjuksköterskor och undersköterskor inom akutsjukvården blev intervjuade om mötet med våldsutsatta kvinnor genom tio halvstrukturerade frågor. Resultat: Vårdpersonalen saknade kunskap om våld i nära relationer och kände sig inte beredda att möta en kvinna utsatt för våld trots framtagna riktlinjer och handlingsplaner. Mötet med våldsutsatta kvinnor väckte många starka känslor som ilska och frustration, men också medkänsla och empati.

The cheetah (Acinonyx jubatus) is one of the big feline species kept in zoos worldwide. The wild populations are quite small and therefore the captive population make up an important part of the total population of the world. Although life in the wild is not always easy and a captive environment provides shelter and food it does not come without problems. In captivity cheetahs become chronically ill and also develop stereotypic behaviours. Neither of these are problems in wild populations and both can be linked to stress in captivity.

AimThe purpose of this study is to, from a perspective of a PE teacher, look at how teachers of physical education in elementary school designs and assesses the teaching of swimming. The issues underlying the study are as follows:Which elements are included in the swimming education and how do teachers work with these operations?What does the PE teachers classify as swimming ability and what do teachers experience as obstacles for the students development of swimming ability?How do the PE teachers interpret the knowledge requirement in Lgr 11?MethodThe study is based on six interviews of qualitative nature, with PE teachers from various municipalities in the region of Mälardalen.ResultsThe result yielded by the study is that the swimming classes can take different forms depending on whom the teacher is. Common to all the teachers in the study is that they teach emergency management and lifesaving. When it later comes to teaching how to swim and practice, the teachers who teach in the younger age groups work more concentrated and continuously with swimming, while the teachers who work with the older age groups just checks whether students can swim or not.