Socialtjänstens barnavårdsutredningar utgo?r samhällets verktyg för att bedöma när stöd eller skydd till barn och unga som riskerar att fara illa fordras. I dessa ingår svåra bedömningar som ställer höga krav på kompetens och samverkan. Studiens syfte var att undersöka vilka svårigheter barnavårdsutredande socialsekreterare möter i arbetet med psykologiska frågor rörande barn och familj samt hur kompetens i dessa fra?gor finns strukturellt och praktiskt tillgänglig i arbetet.

Titel Vem behöver lokala nyheter?Författare Emelie Dimberg och Julia IngemarssonUppdragsgivare Dagspresskollegiet vid DEMICOM och SOM-institutet Handledare Mathias Färdigh Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet Termin Vårterminen 2014 Ord 19 002 Syfte Syftet är att undersöka unga vuxnas relation till lokala nyheter i jämförelse med internationella, samt hur de tar del av dessa nyheter. Metod Kvalitativ analys i form av strukturerade fokusgruppintervjuer Material Intervjuer med sammanlagt elva respondenter vid tre fokusgruppintervjuer Huvudresultat Det finns hos målgruppen skillnad i uppfattning av begreppet lokalt, vilken påverkas av tiden man befunnit sig på orten och tidigare erfarenheter. Den gemensamma åsikten är dock att en lokal nyhet ska angå individen direkt eller indirekt. Respondenterna i undersökningen anser att lokala nyheter är viktiga, men intresset att ta del av dessa är litet och behoven små.

Syfte och frågeställningSyftet är att göra en kartläggning av hur barn och ungdomar med rörelsehinder upplever att skolorna arbetar med aktivitetsdagar. Frågeställningen blir således; Hur upplever barn och ungdomar med rörelsehinder möjligheterna att delta under aktivitetsdagar? Hur upplever barn och ungdomar med rörelsehinder sin frånvaro under aktivitetsdagar?MetodDenna studie är en kvantitativ tvärsnittsstudie. En kort enkät, med elva stycken kryssvalsfrågor, skickades ut till 500 av Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomars (RBU) medlemmar. Enkäten behandlade frågor om personens förutsättningar, hur många aktivitetsdagar de deltagit i, anledningar till eventuell frånvaro samt hur barnen upplevt de tillfällen som de varit frånvarande.

Bakgrund: Flertalet ungdomar äter idag inte frukost, det finns många olika anledningar till detta men det är konstaterat att det är när barnen kommer upp i tonåren som det blir allt vanligare att de avstår frukosten. För att främja folkhälsan är det av vikt att vända denna trend.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur sunda och regelbundna frukostvanor kan främjas bland ungdomar i åldern 12-18 år.Metod: För att besvara syftet i denna studie gjordes en systematisk litteraturstudie, där artikelsökningar i databaserna PsycInfo och PubMed utfördes. Artiklar begränsades till publikationsår 1995-2012 och det resulterade i att elva artiklar användes i studiens temaanalys.Resultat: För att beskriva hur sunda och regelbundna frukostvanor kan främjas bland ungdomar presenterades i denna studie de fyra temaområdena påverkan från föräldrar, förankring och samverkan i ungdomars omgivning, ökad tillgänglighet av frukostalternativ samt ökad kunskap om frukost och hälsa. I vilken grad ungdomar äter frukost berodde till stor del på hur engagerade deras familjer var samt vilken förankring som fanns i den omgivande miljön under interventioner. Likaså berodde det på vilken tillgång ungdomarna hade till sunda frukostalternativ samt hur stor kunskap och förståelse de hade för frukostens betydelse för hälsan.Implikation: Utifrån den här studiens resultat kan ökad utbildning för ungdomar inom kost och hälsa rekommenderas, även servering av frukost i skolorna kan vara ett framgångsrikt koncept för främjandet av sunda frukostvanor.

Många äldre som bor på särskilda boenden behöver ofta hjälp med sin munvård. Tidigare studier och rapporter beskriver vårdpersonalens bristande kunskap om och inställning till munhälsa och munvård. Syftet med den här studien är att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av arbetet med äldres munhälsa på särskilt boende i en kommun. Metoden var kvalitativ med fenomenografisk ansats. Femton informanter från elva särskilda boenden intervjuades. Resultatet från informanternas olika uppfattningar av arbetet med äldres munhälsa bestod av sju kvalitativt skilda beskrivningskategorier: ansvar, skötsel av munvård, organisation och arbetsledning, tillgänglighet, autonomi och integritet, kunskap och kompetens samt information och samarbete. Ansvaret delades mellan flera yrkeskategorier, munvårdens skötsel varierade och organisation och arbetsledning fungerade bra.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur n?gra elever med spr?kst?rning i mellan- och h?gstadiet upplever l?rande i relation till spr?k, l?s- och skrivundervisning. Studiens syfte unders?ks genom f?ljande fr?gest?llningar: Vilka m?jligheter och hinder upplever elever med spr?kst?rning i sitt l?rande, kopplat till spr?k- l?s- och skrivundervisning?, Vilket st?d upplever eleverna att de f?r idag och vilket st?d ?nskar de f? i relation till spr?k, l?s- och skrivundervisning?, Hur upplever eleverna delaktighet, sj?lvk?nsla och tilltro till sin egen f?rm?ga i relation till sitt l?rande och till undervisning? F?r att svara p? studiens fr?gor antas en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig datainsamlingsmetod. F?r att bearbeta och analysera intervjuerna anv?ndes en kvalitativ inneh?llsanalys.

Denna studie berör begreppet hållbar utveckling i en utbildningskontext och syftar till att kartlägga hur tolv elever i årskurs fyra resonerar kring hållbar utvekling och framtid, samt vad de baserar sina resonemang på. Undersökningen utgår från ett sociokulturellt, pragmatiskt angreppssätt och då främst John Deweys transaktionella perspektiv på meningsskapande. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av två olika kvalitativa metoder, dels observationer av elevgrupper som resonerar kring tillgivna dilemman och dels genom kvalitativa intervjuer. Utifrån denna metodologi analyseras resultatet med inspiration av en praktisk epistemologianalys som innebär sökandet efter ?gaps? i dialoger, med andra ord de tillfällen då meningsskapande sker i möten.

Bakgrund: Inom va?rden sker en stor genomstro?mning av information. Da?rfo?r a?r tydlig kommunikation mellan va?rdpersonal viktig eftersom patientsa?kerheten annars a?ventyras. Ett exempel pa? en kommunikationsmodell a?r SBAR som sta?r fo?r ?situation?, ?bakgrund?, aktuell status? och ?rekommendationer?.

IT-branschens inverkan i miljön har under de senaste åren blivit ett hett ämne. Inte bara för att näringslivets ansvar i miljöfrågorna diskuteras mer utförligt. Utan också för att IT-branschens miljöbelastning har, i led med den ökade IT-användningen, ökat markant. Grön IT kan därför erbjuda stora möjligheter för företag för att ta sig an de utmaningar de står inför. Men brist på forskning har gjort att många företag avstår från att arbeta med Grön IT.

BakgrundKvinnlig könsstympning är ett fysiskt ingrepp där hela eller delar av kvinnans eller flickans yttre könsorgan borttas eller på annat vis skadas av traditionella och kulturella orsaker. Det finns över 140 miljoner könsstympade kvinnor i världen. Kvinnlig könsstympning klassificerasi fyra olika kategorier. Ingreppet förekommer främst i östra, västra och nordöstra delen avAfrika. Cirka 70 procent av kvinnorna blir könsstympade vid barnåldern.

Dagens ungdomar lever i en ständig interaktion med allehanda medier. De är en viktig målgrupp för medier och utsätts dagligen för budskap som förmedlas via denna källa. Har medier någon påverkan på hur ungdomar uppfattar världen av idag? Tillhandahåller de normbildande värderingar om hur kvinnor och män ska vara? Och i så fall, hur ser ungdomar på detta? Denna uppsats behandlar ovanstående frågor utifrån ett genusperspektiv.Elva gymnasie-ungdomar gavs möjlighet att genom två fokusgrupper uttrycka sina åsikter och uppfattningar om medier och dess budskap. Dessa ungdomar befinner sig mitt i processen i skapandet av en egen identitet, varpå de utgör en intressant grupp att undersöka.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som behöver bemötas dagligen. En av hörnstenarna i behandlingen är egenvård som personen själv utför vilket är nödvändigt för att bromsa eller förhindra komplikationer. För att personer med diabetes skall kunna utföra egenvården behövs kunskap om sjukdomen. Hur det är att leva med diabetes är en subjektiv upplevelse och behöver bemötas utifrån det. Människor kan uppleva det mödosamt att bryta vanor och beteenden, det är lätt att falla tillbaka till gamla vanor.

Den här uppsatsen behandlar arbetet med läroplanens värdegrund inom svenskämnet. Mer specifikt berör uppsatsen de frågor i värdegrunden som har att göra med empati, inlevelse och mellanmänsklig förståelse inom den delen av svenskämnet som handlar om undervisning i skönlitteratur. För att undersöka detta söker uppsatsen svara på frågan: Hur kan undervisning i skönlitteratur aktualisera de förmågor hos elever som påbjuds i läroplanens värdegrund och som har att göra med inlevelse, mellanmänsklig förståelse och empati? För att besvara denna fråga har en studie gjorts i en gymnasieklass i årskurs ett på det yrkesförberedande vård- och omsorgsprogrammet. Elva elever och deras svensklärare har deltagit i en observationsstudie som genomförts under fyra veckor.

Bakgrund: Humor är ett begrepp som genom historien tilldelats en rad definitioner och ändamålen med humoranvändning har skiftat under århundraden. Det råder uppfattningar bland både forskare, teoretiker och filosofer om att humor har positiva effekter på människans psykiska och fysiska hälsa. Syfte: Att belysa humor som uttrycksmedel i somatisk hälso- och sjukvård hos vuxna samt att ta reda på om humor har några effekter på patienters välbefinnande. Metod: Examensarbetet är utformat som en litteraturstudie med grund i ett beskrivande metasyntestänk, baserad på elva vetenskapliga artiklar. Under analysen urskildes två teman som fick rubrikerna Humor som uttrycksmedel i omvårdnad och Humor- en faktor för patientens välbefinnande.

I arbetet som ambulanssjuksköterska ingår att möta och vårda patienter i olika miljöer. Mötet kan ske i patientens hem, men också på en offentlig plats med allmänheten som åskådare. Detta ställer höga krav på ambulanspersonalen då målet är att värna om patientens integritet samtidigt som en god vård ska ges för att uppnå hälsa och välbefinnande hos patienten. Syftet med denna studie var att få kunskap om patienters upplevelser av att insjukna och vårdas på offentlig plats. Studien är kvalitativ och resultatet är baserat på intervjuer av nio informanter.