Denna uppsats handlar om hur isländska ortnamn återges i svenskatexter. Särskilt fokus har lagts på de svenska exonymerna ?ortnamnsformer som till sin skriftbild avviker från de lokala ortnamnen,endonymerna, på fler sätt än enbart genom annorlunda bruk avdiakritiska tecken och/eller utbyte av de för svenskan främmandebokstäverna ð, þ och æ. Ortnamnsformer som är identiska medendonymerna sånär som på bruket av diakritiska tecken och/elleråtergivandet av de tre ovan nämnda isländska grafemen kallar jagpseudo-endonymer.Som empiriskt material har isländska ortnamn ur arton verk frångenrerna sagaöversättningar, nutida romaner och resehandböckersammanställts och analyserats. Även isländska geografiska namn iNationalencyklopedin, som har kallats det närmaste svenskan har enrikslikare för formval och stavning av utländska ortnamn, har tagits medi studien.Variationen i ortnamnsbruket inom och mellan genrerna är stor.Generellt sett är försvenskningar av ortnamnen vanligare isagaöversättningarna medan de isländska endonymerna oftare används iöversättningar av modern skönlitteratur.

Föreliggande studie syftar till att med hjälp av interaktionsanalys utifrån CA-principer (Conversation Analysis) undersöka interaktion i logopedisk gruppbehandling för barn med språkstörning samt att undersöka huruvida behandling implementeras i hemmiljö. Interaktion mellan såväl barn, logopeder som vårdnadshavare belyses. Materialet i föreliggande studie samlades in på en logopedmottagning i södra Sverige samt i deltagarnas hemmiljö. Totalt filmades sju behandlingstillfällen, fördelat på två olika grupper. Fem behandlingstillfällen filmandes från en av grupperna varav de resterande två spelades in i den andra gruppen.

Bakgrund: En cancerdiagnos påverkar inte bara patienten, även familjens tillvaro förändras och påverkas på olika sätt. Kortare vårdtider på sjukhusen innebär bland annat ett ökat ansvar för familjen att vårda patienten i hemmet. Att en familjemedlem insjuknar i en allvarlig sjukdom som cancer kan leda till psykiska, fysiska, sociala och ekonomiska konsekvenser för de närstående. Hälso- och sjukvården har ett ansvar att ge familjer den omvårdnad de behöver utifrån de behov som uppstår i den nya situationen. Ett grundläggande antagande i detta arbete är att vården av familjen ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet.Syfte: Syftet med studien är att belysa olika evidensbaserade former som sjuksköterskan kan använda i omvårdnaden av familjer till patienter med cancer.Metod: Arbetet är en litteraturöversikt över ämnesområdet baserat på elva artiklar, sju kvantitativa och fyra kvalitativa, från databaserna Cinahl och PubMed.

Syftet med denna studie var att undersöka hur rehabiliteringspersonal, lärare och föräldrar upplever skolans beredskap för att ta emot barn med en förvärvad hjärnskada.Ansatsen utgår från en metodtriangulering med intervjufrågor och enkätfrågor. Intervjuer har genomförts med rehabiliteringspersonal och enkäter har skickats till föräldrar respektive lärare. Sex intervjuer har genomförts med personal som arbetar med rehabilitering av barn med förvärvade hjärnskador. Enkätfrågor till sju lärare och postenkäter med missivbrev har sänts ut till 16 familjer.Av dessa har elva familjer svarat.Hälften av lärarna och föräldrarna som besvarat enkäten anser att skolan inte har den beredskap som krävs för att ta emot ett barn med en förvärvad hjärnskada. De övriga lärarna och föräldrarna som besvarat enkäterna har varit något mer positivt inställda.Likaså finns det en viss samstämmighet mellan de intervjuade personerna som arbetar med hjärnskadade barns rehabilitering.

Bakgrund: Prehospital akutsjukvård innefattar den vård som utförs utanför sjukhus. Prehospital akutsjukvård utförs främst av ambulanspersonal men kan vid större olyckor även inkludera organisationer som polis och räddningstjänst. Inom prehospital vård är prioritering är en viktig faktor för en fungerande organisation. Sjuksköterskans roll inom prehospital vård upplevs av många som komplex där bemötandet är en förutsättning för god vård. Syfte: Studiens syfte är att kartlägga sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter prehospitalt.

Bakgrund: Barn som upplevt flykt m?ter komplexa psykologiska, fysiska och sociala utmaningar. Flyktingbarn utg?r en s?rskilt s?rbar grupp, d?r sjuksk?terskan har en avg?rande roll i att ge v?rd som fr?mjar trygghet, tillit och v?lbefinnande. Sjuksk?terskan har ett ansvar att bedriva personcentrerad v?rd.

Äldre patienter är en skör och utsatt grupp som ofta är beroende av bedömning och sjukvårdsinsats vid en försämring av tillståndet. Hög ålder, kognitiv nedsättning, många sjukdomar samtidigt och nedsatt funktion i olika organ medför ett ökat omvårdnadsbehov och omhändertagande. Patientens väg genom vårdkedjan innefattar kontakter med personal, däribland sjuksköterskor, från flera olika organisationer med olika förutsättningar och inriktning. Dessa är skilda åt och risken för att vårdkvalitén påverkas negativt är stor. En omvårdnadsmodell har utarbetats utifrån Jean Watsons omvårdnadsteori och Patricia Benners erfarenhetskunskap med betoning på omsorg, helhetssyn, kunskap och hjälpande handlingar.

Bakgrund: En vårdande relation är inte detsamma som en vänskapsrelation, men förutsätter ändå närhet och engagemang. Personligt engagemang är också nödvändigt för att utvecklas som vårdare. Sorg är en naturlig reaktion vid förlust av relationer, men det är inte självklart att vårdare vet om de får eller bör känna och uttrycka sorg när patienter dör. Det saknas en samlad bild av vårdares sorg över döende och avlidna patienter.Syfte: Syftet var att beskriva hur vårdares egen sorg över döende och avlidna patienter gestaltar sig.Metod: Beskrivande litteraturöversikt av elva artiklar som analyserades med en form av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Vårdarens sorg gestaltar sig i form av inre känslor som att känna smärta och tyngande känslor samt skuld och ilska. Sorgen kan även visa sig i form av yttre uttryck där vårdaren exempelvis gråter eller känner sig rastlös.

Introduktion: Hiv/aids är ett stort folkhälsoproblem. I hela världen beräknas 39,5 miljoner människor vara smittade. Hiv/aids går inte att bota men det finns bromsmediciner. Sjukdomen smittar genom, sexuellt överförd smitta, blodsmitta och smitta från mor till barn.Syfte: Syftet med litteraturstudien är att identifiera vilka attityder sjuksköterskor har till patienter med hiv/aids, hur sjuksköterskor känslomässigt hanterar vården av hiv/aids patienter och om ökad kunskap om hiv/aids leder till förändringar i tankesättet hos sjuksköterskor. Metod: Arbetet är en litteraturstudie.

Det här examensarbetet som skrivs inom landskaps- arkitektprogrammet vid SLU, Alnarp har som huvud- syfte att undersöka hur köpcentrum, centralt belägna i staden, påverkar den omgivande stadsmiljön. Ge- nom en fallstudie av ett aktuellt köpcentrumsprojekt, kopplad till teorier om bl.a. stadsbyggnad avser jag att i uppsatsen försöka svara på frågorna: Vad kan det finnas för drivkrafter bakom lokaliseringar av köpcentrum centralt i städerna? Vad får köpcentrumsetableringar centralt i städerna för konse- kvenser för den omgivande stadsmiljön? Som objekt för fallstudien har jag valt Östra Centrum- projektet i Kristianstad, där kommunen tillsammans med företaget Steen & Strøm just nu planerar för en omvälvande förnyelse av stadskärnan med ett köpcen- trum som huvudattraktion. Fallstudien är kvalitativ och undersöker vad som kan komma att hända när Östra Centrumprojektet realise- ras och varför.

Individuella smakupplevelser varierar stort och är delvis beroende av hur väl och intensivt individen kan urskilja grundsmaker. Jämfört med vuxna uppvisar barn en högre preferens för sött och starkare aversion mot bittert. Syftet med denna studie var att undersöka 4-6-åriga förskolebarns förmåga att identifiera grundsmaker i livsmedel före och efter träning med grundsmaklösningar. Även barnens förmåga att verbalisera smakupplevelser innan grundsmakträning undersöktes. Studien genomfördes på en förskola, totalt elva barn deltog i studien som bestod av fyra moment.

Syfte: Att belysa hur humor kan användas i interaktionen mellan patient och sjuksköterskasamt de konsekvenser användandet av humor för med sig. Genom att ta reda på detta kanförhoppningsvis sjuksköterskans medvetenhet om humorns betydelse för interaktionen medpatienten öka. Bakgrund: Humor är ett begrepp med många betydelser som har förändratsgenom åren. Humor och skratt påverkar vår hälsa såväl fysiskt, psykiskt som socialt och kanpå detta vis relateras till sjuksköterskans ansvarsområde; omvårdnad. Metod: Dettaexamensarbete är en litteraturöversikt.

I dagens arbetsliv är karriär en återkommande drivkraft. Viljan att göra karriär skiljer sig mellan olika individer, men resulterar slutligen i hur en individ utvecklas inom en organisation eller når individuell framgång. Intresset för studien grundade sig i hur organisationskulturer kan verka styrande över individer och vi ville undersöka detta perspektiv på ett hotell, som i texten benämns som ?Hotellet?. Syftet med aktuell studie har varit att undersöka hur Hotellet uppmuntrar sina medarbetare att arbeta i enlighet med organisationens normer och värderingar och på vilket sätt de genom att erbjuda karriär- och utvecklingsmöjligheter kan styra sina medarbetare.

1998 beslutade Nässjö kommun att ett minnesmonument skulle uppföras lagom till millenieskiftet. En av de drivande personerna till idén var Jan Holmquist som vid tidpunkten var Kultur- och fritidschef för kommunen. Monumentet skulle göras av "den bäste" varpå Carl Fredrik Reuterswärd fick förfrågan.Skulpturen gestaltar Nässjö stad med hjälp av ett minne, historien om stadens uppbyggnad med järnvägen som en central del. Tåg som rörde sig framåt med hjälp av hårt arbete och kol inspirerade konstnären. Skisserna till verket spelar stor roll för att kunna förstå konstnärens intention med Kolskyffeln.

Timing är ett uttryck som återfinns i vår vardag; inom musiken, sport, inlärning, undervisning, retorik, aktiehandel och så vidare. Listan kan göras lång. Som gammal köpman i modebranschen lärde jag mig att inte ens i denna bransch behöver aktörer vara först ut[1] för att lyckas bäst, utan att det mesta handlar om att agera i rätt tid. I mitt intresse för vad som är "agerande i rätt tid" har jag valt att studera begreppet timing i ett närmare perspektiv. Detta arbete har fokuserats på timing inom organisation och marknadsföring. Jag har tyvärr måst konstatera att timing som begrepp i organisations- och marknadsföringslitteraturen så gott som utelämnats, samtidigt som en mängd liknande uttryck används som är relaterade till tid och utnyttjande av tid.