Fjärrvärmen anses idag vara ett viktigt inslag för att öka samhällets energieffektivitet och minska vår miljöbelastning med sänkta CO2-emissioner. I Sverige är i dag omkring hälften av alla bostäder och lokaler anslutna till fjärrvärme och anslutningsgraden ökar samtidigt som antalet kraftvärmeanläggningar också ökar. Med kraftvärme, avses en anläggning som producerar både fjärrvärme och el.För Elproduktion i en kraftvärmeanläggning fungerar det fjärrvärmeanslutna bostadsbeståndet som en kylanläggning och en god avkylning är att föredra både för el- och värmeproduktionens effektivitet. Många genomförda studier under 1990-talet har visat på onödigt höga returtemperaturer i svenska fjärrvärmenät och vikten av en sänkt returtemperatur har betonats och värderats men det praktiska arbetet med att öka avkylningen har hittills gått trögt. Med detta som utgångspunkt har fokus i detta arbete lagts på möjligheten att sänka returtemperaturen och då mer specifikt på fjärrvärmecentralens funktion och utformning i de fall där fjärrvärme används för ventilationssystemet. Simuleringar och beräkningar har gjorts för att jämföra olika kopplingsprinciper, den klassiska parallellkopplingen jämfört med en delvis seriell koppling som medför en lägre destruktion av exergi. Resultatet visar att principen för koppling av fjärrvärmecentralen och utformningen av värmesystemet kan påverka returtemperaturkurvans karakteristik vilket ger en sänkt returtemperatur vid fallande utetemperatur i stället för en höjd returtemperatur som i normalfallet. Simuleringsresultatet visade, med en fullständigt parallell koppling som referens, att kopplingen ?Ventilation med återvinning? gav en flödesviktad medelreturtemperatur som var 5,1ºC lägre.

Denna studie har som mål att klarlägga vilka faktorer som är de största hindren för en expansion av vindkraft av lantbrukare på egen mark. Enligt Svensk Vindkraft finns det utmärkta förhållanden för en storskalig vindkraftsproduktion. Trots detta kommer endast 1,3 procent av den svenska Elproduktionen från vindkraft.Metoden för detta arbete är kvalitativ och baseras på intervjuer. Personerna som valdes var fem vindkraftsexperter och två lantbrukare som har erfarenhet från investeringar i vindkraft. Vindkraftsexperterna valdes från representativa delar av vindkraftsbranschen och lantbrukarna var geografiskt orienterade till Uppsalas län.

Förnybara energikällor som vindkraft och solenergi är numera väletablerade energikällor i stora delar av världen. Stor tillväxt av förnybara energikällor vars Elproduktion inte kan förutses då den är beroende av vädret gör energilagring till en viktig komponent inom elsystem. Under starka vindar kan ett vindkraftverk överproducera el. Det innebär att kraftverket producerar mer el än vad som går att sälja på elmarknaden och man tvingas ge bort elen. Under andra perioder då det nästan inte blåser alls kan elpriserna stiga enormt eftersom det blir brist på el.

Syftet med rapporten är att göra en jämförelse av två olika metoder för att kyla ett fiktivt kontorshus som är 2 000 m² stort och beläget i Västerås. För att representera ett normalt kontorshus har kyleffektbehovet valts till 50 W/m² vilket ger totala kyleffektbehovet 100 kW. I ena fallet finns en kylmaskin som kyler byggnaden och i andra byts kylmaskinen mot ett antal borrhål som motsvarar hela kyleffekten. För att kunna bedöma de tekniker som har använts har energianvändning och växthuspotential beräknats i ett livscykelperspektiv. Denna energianvändning beräknas som inbäddad energi, vilket är all energi som använts från framtagande av råmaterialen till färdiginstallerat system.

Uppgiften bestod av att göra en undersökning av barkhanteringen vid Billerud Karlsborg AB med avseende på ekonomi och barkens torrhalt. Undersökningen omfattar allt från stock till förbränning och eventuell försäljning av barken. Tidigare så förbrukades all bark i barkpannan, där ånga produceras för torkning av pappret och Elproduktion i ångturbinen. I dag har stora delar av pappersbruket byggts om och effektiviseras, vilket medfört att bruket producerar mer ånga än vad som behövs och vad turbinen klarar av att förbruka. Den bark som inte förbrukas av Billerud försöker man sälja och barken som blir över lagras i en stor barkstack.

Lantbrukare blir mer och mer intresserade av att kunna producera el och ge sin verksamhet ytterligare ett ben att stå på, men för att detta ska vara intressant krävs lönsamhet. Då energipriserna varierar och kraven på energieffektivisering blir hårdare, ökar intresset i gårdsbaserad Elproduktion. Vindkraftverken har med åren blivit allt större och investeringssummorna har blivit högre. Ett vindkraftverk på 2 MW har en investeringskostnad på ca 30 miljoner, en summa som är så hög att det i princip omöjliggör investeringen för en mindre näringsidkare. Men nu har intresse väckts från mindre elkonsumenter att investera i mindre vindkraftverk för att producera delar av sin konsumtion. Syftet med detta arbete är att undersöka lönsamheten i mindre vindkraftverk, s.k. gårdsverk. För att besvara frågan görs en fallstudie. I fallstudien räknas på ett eventuellt uppförande av ett 43,5 kW gårdsverk från WindEn Sweden AB.

Ett av dagens stora miljöproblem är den ökande växthuseffekten. Användningen av fossila bränslen stiger varje år, industri, Elproduktion och bostadsuppvärmning står för tre fjärdedelar av den totala förbrukningen i världen. Den sista fjärdedelen bidrar biltrafiken med genom dess användning av fossila bränslen som drivmedel. Sveriges regering har satt upp mål om att Sverige ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 4 % under perioden 2008-2012, i förhållande till utsläppsnivån 1990. Målet beräknas dock bli svårt att uppnå, främst på grund av ökande utsläpp från trafiksektorn.

Rapporten handlar om en ombyggnad av ett flerbostadshus i ett miljonprogramsområde. Kostnadseffektiva energi- och tillgänglighetsanpassande lösningar har undersökts.Byggnadssektorn står idag för en stor del av Sveriges energianvändning. I procent sett utgör bostadssektorn cirka 40 % av den totala användningen, där 60 % av den andelen går till uppvärmning och varmvatten. Nya EU direktiv har arbetats fram som säger bland annat att till år 2020 ska en minskning med 20 % ha skett. Inom nationens gränser har även målet att till år 2050 ska bostädernas energianvändning ha reducerats med 50 % antagits.

Syftet med rapporten är att göra en jämförelse av två olika metoder för att kyla ett fiktivt kontorshus som är 2 000 m² stort och beläget i Västerås. För att representera ett normalt kontorshus har kyleffektbehovet valts till 50 W/m² vilket ger totala kyleffektbehovet 100 kW. I ena fallet finns en kylmaskin som kyler byggnaden och i andra byts kylmaskinen mot ett antal borrhål som motsvarar hela kyleffekten. För att kunna bedöma de tekniker som har använts har energianvändning och växthuspotential beräknats i ett livscykelperspektiv. Denna energianvändning beräknas som inbäddad energi, vilket är all energi som använts från framtagande av råmaterialen till färdiginstallerat system.

SammanfattningMånga projekt i dagens samhälle överskrider sina budgetar och blir försenade. En internationell studie visar att större infrastrukturprojekt underskattar budgeten vid nio av tio fall. Det visar sig även att de inte verkar lära sig av misstagen då felbedömningarna är lika stora idag som för 70 år sedan.Vi valde att göra en fallstudie på Svenska kraftnät. Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för elkraft som omfattar kraftledningar och stationer för 400 kV och 220 kV och utlandsförbindelser. Svenska kraftnät ökar investeringstakten, jämfört med 2000-talets första hälft ökas de årliga investeringarna från nivån 300-400 miljoner kronor till nivån 4000-5000 miljoner kronor.

Denna förstudie belyser Högskolan Västs förutsättningar för investering i en solcellsanläggning. Högskolan Väst är en högskola i Trollhättan, Västra Götaland. Under 2015 planerar högskolan att installera en pilotanläggning med solceller, som en del i deras arbete för hållbar utveckling. Anläggningen är tänkt att nyttjas i utbildningssyfte. Rapporten beskriver solenergi i allmänhet och solceller i synnerhet, typer av solceller på marknaden, nätanslutna solcellssystem, solcellens livscykel, en jämförelse mellan energikällor beträffande energiåterbetalningstid och utsläpp av växthusgaser, och monteringslösningar.Olika dimensioneringsförslag värderas, dels takmontage dels fasadmontage.

Solen är grunden till allt liv på jorden. Idag finns det teknik som kan utvinna energi ur solen och genom solceller kan el produceras. I Sverige finns mycket förnybar energi med en betydande andel från vattenkraft. Idag finns 24 MW installerad solcellseffekt. Det saknas tydliga mål för utbyggnad av solceller i Sverige.

En investering i solcellsenergi påverkas av flera omvärldsfaktorer. Såväl rådande politik, ekonomisk tillväxt och framförallt investerarens egna avkastningskrav påverkar beslutet. Ekonomiska rådgivare i lantbruk tror på ett ökat intresse för solceller i framtiden men mycket beror på de nationella investeringsstöden och hur tekniken utvecklas. Förhoppningsvis kan en ökad kunskap om solenergi sätta fart på marknaden. De miljömål som är uppsatta i Sverige gör att regeringen arbetar mot förnyelsebara energikällor. Miljömålen kommer att underlätta för småskalig Elproduktion och därmed öka intresset för investering i solceller.

Syftet med rapporten a?r att beskriva hur fastighetsbolaget, Varbergs Fastighets AB och energibolaget, Halmstad Energi och Miljo? hanterar de risk-, och osa?kerhetsfaktorer som fo?rekommer vid solcellsinvesteringar.Fo?r att energisamha?llet skall na? en ha?llbar framtid kra?vs att Elproduktionen kommer ifra?n fo?rnybara energika?llor. Sedan a?r 2008 har installationstakten fo?r solceller i Sverige o?kat. A?r 2012 installerades 8,3 MW solceller och a?r 2013 mer a?n fo?rdubblades den installerade effekten till 19 MW (Lindahl, 2014).

Bakgrunden till examensarbetet är att det inom kärnkraftsbranschen finns myndighetskrav och krav från den internationella atomkraftsmyndigheten (IAEA), på att verksamhet vid kärntekniska anläggningar skall styras och utvecklas med stöd av ett kvalitetssystem. Ringhals AB, nordens största kärnkraftsverk, har utvecklat ett ledningssystem där hänsyn tagits till olika kvalitets- och miljöledningsstandarder. På Ringhals AB har det inte utförts någon ingående jämförelse mellan det framtagna ledningssystemet och IAEA:s riktlinjer. Ett behov finns således att en sådan jämförelse utförs för att undersöka hur väl det egna ledningssystemet stämmer överens med IAEA:s föreskrifter. Examensarbetet syftar till att identifiera och analysera eventuella skillnader mellan Ringhals AB:s ledningssystem (RVS) och IAEA:s föreskrifter.