Sök:

Sökresultat:

65 Uppsatser om Elliptiska kurvor - Sida 2 av 5

Penningtermer i transmissionsmekanismen

I denna uppsats skattas IS-kurvor för Sverige med förändringen av den reala monetära basen som förklarande variabel. Undersökningen fastställer ett starkt statistiskt samband mellan penningtermerna och BNP-gapet. Detta resultat förklaras av att samma avkastningar som avgör den aggregerade efterfrågan även är de alternativkostnadsvariabler som figurerar i penningefterfrågefunktionen..

Ungdomsarbetslöshet på kort och långsikt i Sverige : orsaker och samband

Under år 2009 var en fjärdedel av alla unga arbetslösa. Från år 1983 till 2009 har arbetslösheten ökat från 8 till 25 procent. Även under år 2010 var en fjärdedel av de unga i Sverige utan arbete. Syftet med denna uppsats är att undersöka bestämningsvariablerna för ungdomsarbetslösheten i Sverige. Till hjälp har variablerna bruttonationalprodukt, lediga jobb på arbetsmarknaden, minimilön, vakanser och arbetslöshetsnivå i absoluta och relativa tal valts för sin relevans.

Inflation och skevhet i fördelningen av relativprisförändringar

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken betydelse varians och skevhet i fördelningenav relativprisförändringar har vid förklaring av Irlands och Tysklands inflationsutveckling.Genom estimering av Phillips-kurvor, med och utan varians- och skevhetsmåtten inkluderade,finner jag att det i enlighet med teorin och i likhet med tidigare studier existerar ett positivtsamband mellan skevhetsmåttet och inflation. En positivt skev fördelning avrelativprisförändringar bidrar således till en hög inflationsnivå. Resultatet av mina skattningarvisar att modellens förklaringsgrad förbättras avsevärt för Tyskland när varians- ochskevhetsmåtten inkluderas. Även för Irland förbättras modellens förklaringsgrad, menförbättringen är betydligt mindre.

Förbättring av styrning och kontroll av viskositet vid framställning av dissolvingmassa vid Domsjö Fabriker AB

Syftet med detta examensarbete var att förbättra styrning och kontroll av viskositeten vid tillverkning av dissolvingmassa i kokeriet vid Domsjö Fabriker AB i Örnsköldsvik. Genom att genomföra en försöksplanering skulle författarna bilda sig en uppfattning om vilka kokparametrar som styr viskositeten och hur dessa borde regleras för att minimera viskositetens varians, som när arbetet inleddes var för hög. Problem stöttes på som gjorde försöksplaneringen omöjlig att genomföra. Två försöksplaner har dock upprättats. En av dessa undersöker bland annat faktorn flisfukt och är anpassad för laborationsmiljö, medan den andra försöksplanen, som inte tar hänsyn till flisfukt, kan genomföras både i laboratorium och i produktion.

Studie och analys av energieffektiviserande åtgärder på sjukhus i Västra Götalandsregionen

Västfastigheter är en av Västsveriges största fastighetsförvaltare och förser Västra Götalandsregionen med lokaler samt fastighetsförvaltning. Västra Götalandsregionen har som långsiktigt miljömål att halvera sin energianvändning i egna lokaler till år 2030 jämfört med år 1995. Ett led i att nå detta mål har varit att genomföra energikartläggningar på sjukhusbyggnader för att lokalisera energieffektiviserande åtgärder som kan genomföras för att reducera energianvändningen. Beskrivning av de energieffektiviserande åtgärder som föreslagits samt beräknad kostnad och energibesparing för dessa har dokumenterats i en databas. Energibesparingen för de energieffektiviserande åtgärderna i databasen har bland annat beräknats med simuleringsprogrammet IDA ICE.Syftet med detta examensarbete var dels att studera, strukturera och analysera det material som finns i databasen.

Beräkning av återmatad bromsenergi på Malmbanan

Energi är en resurs som måste användas effektiv för att undvika onödig negativ miljöpåverkan och utgifter. Återmatning från nedåtgående malmtåg till uppåtgående malmtåg leder till en effektivisering i energiutnyttjande. Beräkningen av den återmatade energin utgår ifrån tågets lägesenergi och förlusterna från räls, lutning, vind och kurvor. Totalt kan återmatning av energi ge en besparing på 20 % för enkelspår och 20 % respektive 21 % för dubbelspår. Dubbelspår kan ha mer trafik än enkelspår men förhållandet mellan konsumerad och återmatad energi är i princip den samma.

Modellering och Simulering av Benmuskulatur Inför Fordonskrock

Syfte: Målet med detta projekt var att implementera musklerna på de nedre extremiteterna, i den fullskaliga,virtuella humanmodellen (THUMS) i finita element-programmet LS-Dyna. Modellen ska kunna användas isimuleringar av pre-crash scenarior varför musklerna ska vara aktiva och generera krafter mycket nära verkligheten.Metod: Projektet fokuserade på de musklerna som styr flexion och extensionsrörelserna i knä- och höftleden.Musklerna modellerades som endimensionella Hill-element som syftar till att vara en god approximation avhur muskler fungerar. Varje muskel modellerades som minst ett Hill-element där muskler med större utbredningdelades upp i flera element för att förbättra approximationen med endimensionella element. För att fåalla muskler att dra åt rätt håll modifierades knä- och höftled. Muskeldata för hur mycket kraft musklernagenererar erhölls genom att skriva ett program i MATLAB som genererade kurvor för hur kraften varierarberoende på längd och hastighet (s.k.

Spelprogression : Att återskapa en intensitetskurva inom ett actionorienterat plattformsspel utifrån ett förbestämt mönster

Syftet med det här arbetet är att återskapa en förutbestämd intensitetskurva inom ett tvådimensionellt plattformsspel. Arbetet bygger främst på teorier av Mike Lopez som han publicerat i ett antal artiklar på Gamasutra. Lopez artiklar handlar om spelprogression, dvs. hur man ska gå tillväga för att behålla spelarens intresse genom hela spelomgången, och att ha en bra intensitetskurva är en del av progressionen.Under arbetets gång skapas ett spel som sedan en testgrupp får spela igenom. Under testningen mäts deras puls, och den data som utvinns används för att skapa en graf och jämförs sedan med den intensitetskurva som skulle efterliknas.

Förstudie och konceptframtagning för mätning av konstitutiva samband hos fluida& solida smörjmedel

Detta examensarbete behandlar friktionen hos fluida och solida smörjmedel, under höga, upp till 2,5GPa, transienta tryck. Friktionsstudier har gjorts i en befintlig ?Ball and Bar utrustning? vid Luleå tekniska universitet. Utifrån dessa studier har kurvor som representerar friktionskoefficienten som funktion av tiden för 15 oljor vid olika tryck och temperatur erhållits. Exempel av dessa finns inkluderade i rapporten.

Hur anpassade är räl- och hjulprofiler på Malmbanan?

Projektgruppen för underhållsgränser vid JVTC (järnvägstekniskt centrum) på Luleå tekniska universitet har beslutat att tillsammans med Banverket, MTAB, LKAB och Jernbaneverket fortsätta utreda räl- och hjulprofiler samt försöka föreslå åtgärder som sänker MTAB:s, Banverkets och Jernbaneverkets underhållskostnader. Räl- och hjulslitage är ett stort problem för både infrastrukturägare och tågoperatörer. Slitaget av räler och hjul sker när hjulet har flänskontakt, vilket främst sker i kurvor med radier mindre än 600 m. Oftast blir slitaget störst när malmvagnen går in/ut genom en kurva eftersom hjulen vill förflytta sig mot den yttre sidan av kurvan. Den effektiva koniciteten, som är förhållandet mellan rullradieskillnad på höger och vänster sida och den relativa sidoförskjutning, används i examensarbetet för att undersöka om hjulet kan styra utan flänskontakt.

Den böjda linjen

Syftet med projektet har varit att skapa en informell institution som erbjuder alla en möjlighet att inte bara ta del av kulturen, utan även själv kunna skapa. Byggnaden rymmer förutom en stor utställningshall både verkstad och ateljéer som är öppna för allmänheten. De olika funktionerna flyter in i varandra utan riktiga avskiljare, bara genom rumshöjd, trappor eller väggens krökning markeras övergången från ett rum till ett annat och leder besökaren genom byggnaden. Hela stadens linjära form förvrängs här av platsens förutsättningar och ljusförhållanden tills alla rum omsluts i en lång, mjuk rörelse av den slutna muren. Jag ville skapa ett system inom vilket öppenheten och den flytande rörelsen kunde rymmas.

En studie i text/musikproblematik : Relationen mellan dikt och ton i sånger av Lille Bror Söderlundh och Emil Sjögren.

ABSTRACTAnna Axelson: En studie i text/musikproblematik. Relationen mellan dikt och ton i sånger av Lille Bror Söderlundh och Emil Sjögren. ? Uppsala: Musikvetenskap 2004. C-uppsats.Syftet med denna uppsats är att belysa ordens och tonernas inbördes relation i romanser och visor.

De germanska sekvenserna /we/ och /wa/ till /o/ i några vanliga ord i de germanska språken. En sporadisk ljudförändring

ABSTRACTAnna Axelson: En studie i text/musikproblematik. Relationen mellan dikt och ton i sånger av Lille Bror Söderlundh och Emil Sjögren. ? Uppsala: Musikvetenskap 2004. C-uppsats.Syftet med denna uppsats är att belysa ordens och tonernas inbördes relation i romanser och visor.

Isländsk fonetik : Ett förslag till en beskrivning av isländskt uttal baserat på auditiv analys av inspelat isländskt tal

ABSTRACTAnna Axelson: En studie i text/musikproblematik. Relationen mellan dikt och ton i sånger av Lille Bror Söderlundh och Emil Sjögren. ? Uppsala: Musikvetenskap 2004. C-uppsats.Syftet med denna uppsats är att belysa ordens och tonernas inbördes relation i romanser och visor.

Rätten till skolskjuts: På en väg av juridiska kringelkrokar

Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att beskriva hur långt kommunens skyldigheter sträcker sig i fråga om anordnande av skolskjuts och därmed vilken rätt en elev med skolplikt har till skolskjuts. Rätten till skolskjuts kan för vissa elever tyckas vara självklar, men lagens olika skrivningar och gällande praxis har under arbetets gång visat att frågan inte är helt enkel. Huruvida skolskjuts kan ges är beroende av andra bestämmelser än bara vad som stadgas uttryckligen om skolskjuts. Exempel på det är vad lagen föreskriver om hur placering i en skola ska gå till och på vilket sätt en kommun väljer att organisera hela sin grundskola. För att illustrera detta fästs stor vikt vid praxis, beskrivningar av skolstruktur och komparation av olika kommuners tillämpning.

<- Föregående sida 2 Nästa sida ->