The aim of this study is to describe how reviews of literature in Bonniers litterära magasin and Expressen changed during the period 1964-2004. The investigation is based on 20 reviews of novels and short stories, which are analysed with a method described in Hellspong and Ledin (1997) and inspired by Halliday. The theoretical frame of the investigation is founded on critical discourse analysis (Fairclough 1992 & 2001) and Habermas´social theory of the public sphere.The investigation shows, among other things, that the reviews became shorter and easier to read in both paper during the period. The investigation also shows that the genre´s style, composition and contents are relatively stable, and that current ideologies in society have a tendency to be reflected in the reviewers´evaluation of the books. To generalize, the reviews thus developed from a poetic genre in 1964, to become political in the 1970s, academic in the 1980s, feminist in the 1990s and finally an intermedial genre in 2004..

Ulla Isaksson (1916 ? 2000) wrote many novels, often with a woman or several women as protagonists. In Dit du icke vill (?Where Thou Willst Not?) from 1956 she depicts a crisis of faith in a woman, which would not have been successful had she chosen a contemporary setting. She uses an adequate historical framework, the prosecution of witches in Sweden in the 17th century, well documented in reliable sources.

Titel: Utvecklingen av politisk kommunikation på TwitterFörfattare: Viktoria Hansson och Ellen KarlssonUppdragsgivare: JMGKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2014Handledare: Nicklas HåkanssonSidantal: 44, inklusive bilagor.Syfte: Syftet med denna studie är att systematiskt analysera utvecklingen av politiska partiers kommunikation på Twitter.Metod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: Tweets från 2011.06.18-2011.07.02, 2012.06.16-2012.06-30 och 2013.06.15-2013.06.29Huvudresultat: Våra resultat visar en positiv utveckling hos de analysobjekten för Kristdemokraternas och Socialdemokraternas politiska kommunikation på Twitter. År 2013 var den politiska kommunikationen mest frekvent och likaså responsen från följare. Undersökningsresultaten visar även att båda objektanalyserna för vartdera partiet använder Twitter som en kommunikationsplattform med tvåvägskommunikation, således kan vi se utformningen av en ny form av valstuga på Twitter. Resultaten visar även på att personifiering ökat inom den politiska kommunikationen på Twitter, samt att en jämn fördelning av personliga tweets och med politiska tweets ger bäst respons från följare..

Titel: ?Vi vet att vi kan satsa fullt, de är våra nu.? ? En kvalitativ studie av familjehems upplevelser av vårdnadsöverflyttning.Författare: Veronica Lönnäng och Ellen WiklundDenna C - uppsats är en kvalitativ intervjustudie och handlar om hur före detta familjehem upplevt en vårdnadsöverflyttning. Frågeställningarna i uppsatsen är:?Vilka faktorer har påverkat beslutet att ta över vårdnaden??Hur har familjen upplevt vårdnadsöverflyttningen emotionellt, praktiskt, ekonomiskt och rättsligt??Vad tror familjen att vårdnadsöverflyttningen inneburit för barnet när det gäller kontinuitet och trygghet?Studien har genomförts i form av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med åtta före detta familjehem som har tagit över vårdnaden om ett eller flera barn de tidigare varit familjehemsföräldrar för.Studiens resultat visar på att vårdnadsöverflyttningen har varit betydelsefull för föräldrarna och barnen i familjerna. Tryggheten har ökat för barnen och föräldrarna.

Lundin, Ellen (2007): Jämställdhet i regional planering: nedslag i tre planeringsnivåer Stockholms län [Gender equality in regional planning]D-uppsats 10 poäng, fördjupningskurs i kulturgeografiHandledare: Gunnel ForsbergSpråk: SvenskaKORTFATTAD SAMMANFATTNINGUppsatsens syfte är att förstå hur planerare på olika nivåer i den regionala planeringen arbetar med jämställdhet och att tolka vad dessa skillnader eller likheter kan ha för konsekvenser. Frågeställningarna behandlar planerarnas upplevelse av jämställdhetsarbetet, hur de ser på den som de planerar för och vilket av synsätten ?lika behandling?, ?kvinnans perspektiv? och ?genusperspektivet? som planerarna uppfattar ligger närmast deras egen verksamhet. Uppsatsen bygger på forskning om jämställdhetsintegrering och genusperspektiv i planeringsarbete och testar denna mot en intervjuundersökning genomförd under hösten. Tjänstemän från Länsstyrelsen, Regionplane- och trafikkontoret och två kommuner i Stockholms län har intervjuats om jämställdhet i sitt arbete.

Englund, Ellen (2014) "Jag behandlar inte alla lika" ? Intervjuer med dramapedagoger om att arbeta genusmedvetet, Kandidatuppsats i Dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle, Sverige.Syftet var att undersöka vad det kan innebära för några dramapedagoger att arbeta genusmedvetet. Metoden var enskilda intervjuer. Frågeställningarna undersökte dramapedagogernas uppfattningar om genus betydelse, om vad genusmedvetenhet innebär för deras praktik samt om vilka svårigheter och styrkor det finns i att arbeta dramapedagogiskt med genus. Studien eftersökte utsagornas bredd.

Hjalmar Söderbergs romaner presenterar en hel del olika kvinnobilder. Det handlar om dom svaga typiserade och schablonmässiga från romanerna: Ellen, en förtyckt arbetarflicka, Dagmar som på något sätt försöker bevara husfriden till allt pris, Harriet Skotte en kvinna för kärlekens och tidens ideal. Det handlar även om de nya starka kvinnobilderna från perioden kring sekelskiftet: Märta som representant för den borgarkvinna medveten om sin tids moral, den okända kvinnan som skildras med en inre styrka som gör att hon håller emot den orättvisa könsrelationerna och samtidigt älskar sin man för kärlekens skull, inte lojaliteten, vi har Helga Gregorius som tar sitt äktenskap i egna händer och försöker styra sin framtid, och slutligen den starkaste kvinnobilden av dem alla, Lydia. Lydia, en kvinnobild som tävlar på samma villkor som männen, som är i makt över sin egen sexualitet och samtidigt lever ett liv som sedan länge innan hade varit vigt åt männen. Detta är vad uppsatsen försöker presentera, en ny syn på Hjalmar Söderbergs romankonst och hans kvinnobilder.

The purpose of this thesis is to investigate the functions of the public library for parents of infants and how they see the ideal library. The research questions are: How do parents of infants use the library and what are their experience of it? What opinions and wishes do parents of infants have regarding the library? How can library services be developed to better match the needs of the parents of infants? The theoretical approach is based on Marianne Andersson and Dorte Skot-Hansen?s model of the public library?s functions and the model of classification by Ellen-Merete Duvold and Gunnar Sæbø. To answer my research questions I have carried out three focus-group interviews with parents of infants. The study revealed that the public library functions as a cultural centre, a social centre, a knowledge centre and, to a certain extent, an information centre for the parents.

Englund, Ellen (2014) "Jag behandlar inte alla lika" ? Intervjuer med dramapedagoger om att arbeta genusmedvetet, Kandidatuppsats i Dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle, Sverige.Syftet var att undersöka vad det kan innebära för några dramapedagoger att arbeta genusmedvetet. Metoden var enskilda intervjuer. Frågeställningarna undersökte dramapedagogernas uppfattningar om genus betydelse, om vad genusmedvetenhet innebär för deras praktik samt om vilka svårigheter och styrkor det finns i att arbeta dramapedagogiskt med genus. Studien eftersökte utsagornas bredd.

Hjalmar Söderbergs romaner presenterar en hel del olika kvinnobilder. Det handlar om dom svaga typiserade och schablonmässiga från romanerna: Ellen, en förtyckt arbetarflicka, Dagmar som på något sätt försöker bevara husfriden till allt pris, Harriet Skotte en kvinna för kärlekens och tidens ideal. Det handlar även om de nya starka kvinnobilderna från perioden kring sekelskiftet: Märta som representant för den borgarkvinna medveten om sin tids moral, den okända kvinnan som skildras med en inre styrka som gör att hon håller emot den orättvisa könsrelationerna och samtidigt älskar sin man för kärlekens skull, inte lojaliteten, vi har Helga Gregorius som tar sitt äktenskap i egna händer och försöker styra sin framtid, och slutligen den starkaste kvinnobilden av dem alla, Lydia. Lydia, en kvinnobild som tävlar på samma villkor som männen, som är i makt över sin egen sexualitet och samtidigt lever ett liv som sedan länge innan hade varit vigt åt männen. Detta är vad uppsatsen försöker presentera, en ny syn på Hjalmar Söderbergs romankonst och hans kvinnobilder.

AbstractEssay in political science, C-level, by Ellen Linde, spring semester 2007. Tutor: Susan Marton.?HIV and gender inequalities; a lethal combination? A study of the patriarchal dominance in the international discussion on HIV/AIDS?The purpose of this essay is to study to what extent a patriarchal discourse is present in the international discussion on how to best fight the spread of HIV/AIDS. To determine if a patriarchal discourse is present or not I have used a feminist theory on patriarchal dominance. I have concentrated on the United Nations resolutions about HIV/AIDS.

Vårt syfte med det här examensarbetet var att se hur lärare arbetar när de har tillgång till ett naturreservat som ligger i närheten till skolan. Vi ansåg det nödvändigt att i en litteraturstudie redogöra för vad utomhuspedagogik är och även göra en beskrivande del av naturreservatet, Kärna Mosse.Utomhuspedagogiken är inget nytt begrepp utan har en gedigen historia bakom sig med namn som Jean-Jaques Rousseau, Ellen Key och John Dewey. Lusten att lära, en helhetsupplevelse, tematisk integration och direktkontakten mellan människor och naturen är viktiga begrepp som beskriver utomhuspedagogiken. Vi har fokuserat på fördelarna som denna form av inlärning för med sig. Det har även varit en uppgift att studera vad styrdokumenten drar upp för riktlinjer.

Hjalmar Söderbergs romaner presenterar en hel del olika kvinnobilder. Det handlar om dom svaga typiserade och schablonmässiga från romanerna: Ellen, en förtyckt arbetarflicka, Dagmar som på något sätt försöker bevara husfriden till allt pris, Harriet Skotte en kvinna för kärlekens och tidens ideal. Det handlar även om de nya starka kvinnobilderna från perioden kring sekelskiftet: Märta som representant för den borgarkvinna medveten om sin tids moral, den okända kvinnan som skildras med en inre styrka som gör att hon håller emot den orättvisa könsrelationerna och samtidigt älskar sin man för kärlekens skull, inte lojaliteten, vi har Helga Gregorius som tar sitt äktenskap i egna händer och försöker styra sin framtid, och slutligen den starkaste kvinnobilden av dem alla, Lydia. Lydia, en kvinnobild som tävlar på samma villkor som männen, som är i makt över sin egen sexualitet och samtidigt lever ett liv som sedan länge innan hade varit vigt åt männen. Detta är vad uppsatsen försöker presentera, en ny syn på Hjalmar Söderbergs romankonst och hans kvinnobilder. Hur nära den verkliga samtiden låg Söderbergs beskriving av kvinnorna? Det är en central fråga för uppsatsen.

Fo?rfattare: Ellen Hedin Handledare: Elisabeth So?derquist Examinator: Jan Ha?rdig Titel: Spra?kinla?rning i ma?ngkulturella klassrum ? en kvalitativ studie av hinder och mo?jligheter fo?r la?rande i SFI-verksamhet A?mne: La?rarutbildning A?r: 2012 Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur elever och la?rare agerar i grupp och gentemot varandra fo?r att utro?na hinder och mo?jligheter fo?r spra?kinla?rning. Metod och teori: Studien utfo?rs med kvalitativ metod i form av deltagande observation. Den so?ker da?rfo?r djup snarare a?n bredd. Studien baseras pa? teorier skapade av Goffman med fokus pa? social interaktion mellan akto?rer inom fa?ltet fo?r att synliggo?ra de fra?gor som a?r viktiga fo?r akto?rerna. Slutsats: En ovilja att reflektera kring pedagogiska fra?gor a?r inte ha?llbar i dagens skola.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka hinder som fanns att få till stånd jämlika möten över- och underklassen under det sena 1800-talet i Stockholm. Ett ytterligare syfte är att granska hur den borgerliga kvinnan respektive arbetarkvinnan konstruerades av sig själv och av varandra. Materialet som granskas är anteckningar från Samkväm för kvinnor ur olika yrkesgrupper och protokoll från Stockholms Allmänna Kvinnoklubb.Metoden som används är hermeneutisk och teorierna som används är den där Simone de Beauvoir beskriver hur den andra konstrueras, samt Karin Johannissons slutsatser om hur arbetarkvinnan närmast ansågs som en annan ras under det sena 1800-talet.Undersökningen visar att det fanns en uppriktig vilja bland de borgerliga kvinnorna att mötas på jämlika villkor. Men de ekonomiska skillnaderna skapade hinder för det, liksom tidens föreställningar om arbeterskan.Hur den borgerliga kvinnan konstrueras av arbeterskorna framträder inte tillräckligt tydligt för att kunna dra några generella slutsatser av, medan hon av ?de sina? betraktas som det självklara subjektet.