Syftet med denna uppsats är att identifiera hur diskursen om gentrifiering framställs i tidningsmedier, där Södermalm i Stockholm figurerar som ett idealtypiskt exempel på en plats som anses ha gentrifierats. Studien har utförts genom tillämpandet av kritisk diskursanalys via Faircloughs riktlinjer, samt ett teoretiskt ramverk bestående av sociologiska teorier angående urbanitet och social stigmatisering. Här tillämpas Georg Simmels och Pierre Bourdieus teorier som stadsliv, habitus och kulturellt kapital, Norbert Elias syn på etablerade och outsiders samt David Harveys formulering om rätten till staden. Analysen består av tio tidningsartiklar publicerade i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens nyheter, Metro, Mitt i Södermalm och Svenska Dagbladet. Resultatet indikerar att gentrifiering först och främst anses som en form av klassrelaterad urbaniseringsprocess, som tar form i utförsäljning av hyresbostäder, skapandet av en ny medelklass, och populärkulturella trender.

Several studies have shown that the Swedish labour market for different reasons is characterized by ethnical discrimination and that people who have another cultural background than Swedish are being excluded. Most studies done within this area have been focused on why it is harder for immigrants to enter the labour market and identifying the contributing mechanisms for this phenomenon. Instead the aim of this study was to see how the immigrants view their own cultural identity and background and how they perceive that their cultural competences are being valued when they apply for a job. To examine this, the following problematic was used: How does a person who has been brought up with both the Swedish culture and another culture look at using this as a cultural competence when they apply for a job. Two different theories were then applied to analyze the problematic, Erving Goffman´s theory about Stigma and Norbert Elias theory about the Established and the Outsiders.

Denna uppsats handlar om framväxten av det moderna samhället och vad som karakteriserar det moderna. Jag menar i uppsatsen att det moderna samhället växte fram ur civiliseringsprocessen, vilken jag kommer att historiskt och ur andra perspektiv beskriva i enlighet med mina teorier, vilka är i sin tur påverkade av framför allt Bauman och Elias. Jag vill visa konsekvenserna av vad det moderna samhället erbjuder och kommer att visa hur moralen förskjuts i takt med ett alltmer rationellt samhälle. Det moderna förutsätter ett hämmande av det naturliga i människan men detta hämmande osynliggör egentligen bara det naturliga och därför är överföringen från att vara ?naturlig? till att vara ?kulturell? en svår, om inte omöjlig process.

To create fair conditions between majority and minority in Sweden is a challeging project. Male immigrants usually do not get same opportunities for a success identity structure and integration into Swedish society as women and children. The aim of this thesis is therefore to critically examine and analyse the processes regarding identity structure and integration for male immigrants with a specific focus on Helsingborg. The object of this study is Mansgrupp, a project which helps men to build up a secure ground for identity structure and which further helps them to integrate into the society. To be able to reach the results I have made a literature study as well as a minor field study in Helsingborg, where I conducted interviews with men from the above mentioned project.

I denna kvalitativa uppsats har jag fokus på kvinnors sexualitet och hur samhällets normer påverkar och begränsar kvinnor i utövandet av deras sexualitet. Data kommer från Kerstin Thorvalls bok ?Jag minns alla mina älskare och hur de brukade ta på mig? (2000) där hon som huvudkaraktär i boken berättar om sina sexuella möten med män och hur hon upplever detta samt hur samhället och andra individer bemöter henne och särskilt då hennes sexualitet.Teoretiska utgångspunkter i uppsatsen är Gayle Rubins sexuella värdehierarkier samt Judith Butlers och Lena Gemzöes tankar om genus och genusdualism. Även begreppet skam används med hjälp av teoretikerna Norbert Elias och William McDougall.Vad uppsatsen visade på var att Thorvall i vissa fall upplevde sig begränsad i utövandet av sin sexualitet på grund av de rådande normerna om kvinnors sexualitet i samhället. Men man kunde även se att dessa normer inte alltid fungerar som ett absolut avgörande i hennes handlingar vilket visar på att normer inte alltid har fullt inflytande över individers handlingar.

Uppsatsen är en innehållsanalytisk studie av kvällstidningarna Expressen och Aftonbladet under augusti- september 2009. Syftet är att undersöka hur s.k. ?invandrartäta områden?/förorter framställs i kvällstidningarna under nämnda period samt att ge exempel på hur detta kan analyseras ur ett sociologiskt perspektiv. Urvalet av artiklar tillåter sig avgränsas genom att se till vad som skrivs om de förortsområden som under aktuell period tillåtit sig förknippas med ?problem?.

SammanfattningTitel: Stjärnornas krig ? kampen om IT-kompetensen fortsätterFörfattare: Kristina Bergmark och Elias ÖmanHandledare: Agneta HugemarkLärosäte: Uppsala UniversitetDatum: 2013-06-04Syfte: Uppsatsens syfte är att ge en ökad insyn i vad som uppfattas som attraktivt hos en arbetsgivare av arbetskraft med IT-kompetens som arbetar inom organisationen 3. Uppsatsen ämnar också ge insyn i vilka krav och normer denna arbetskraft tvingas underkasta sig till följd av sitt medlemskap i denna organisation.Metod: Datainsamlingen skedde genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med 6 anställda på företagets 3:s IT-avdelning och 2 HR-anställda inom organisationen. Materialet analyserades och diskuterades utifrån de teoretiska begreppen kollektiva resurser och zone of indifference.

Titel: När magin blir synlig - En studie i hur och om svenska företag inom turist- och upplevelseindustrin kommunicerar enhetligt med hjälp av berättelser, värden och visioner Författare: Liivi Lepisk & Elias RosellHandledare: Josef PallasSyfte: Syftet med uppsatsen var att synliggöra hur och om svenska företag inom turist- och upplevelseindustrin kommunicerar enhetligt med hjälp av berättelser, värden och visioner, både internt riktat till medarbetare som externt riktat mot framtida besökare. Frågeställningarna som ska besvaras är: Arbetar svenska turist- och upplevelseföretag med enhetlig kommunikation genom berättelser, värden och visioner? I så fall hur? Avspeglas de värden och berättelser som kommuniceras internt även externt?Metod/Material: Insamlandet av material skedde med hjälp av sju kvalitativa intervjuer. Intervjuerna hölls semistrukturerade med sju respondenter som aktivt arbetar med kommunikation på respektive företag.Resultat: Undersökningens resultat och analys visar att organisationerna använder sig av olika fastställda och spontana strategier för att kommunicera. Uppsatsens fokus utgick ifrån berättande, värden och visioner och det som framkom var att detta framförallt används inom företagen för att öka sammanhållningen i gruppen och för att skapa ett starkare band mellan ledning och medarbetare internt.

Temat för denna uppsats är fördomar, och hur de påverkar oss i vårt identitetsskapande. Min hypotes är att vi bildar vår identitet utifrån den Andre, och genom de fördomar vi har om den Andre påverkas vårt identitetsskapande i en positiv riktning. Fördomar bygger enligt mig på en ojämn maktbalans, vilken gör att vi skapar fördomar mot människor i vår utgrupp. Det är mot utgruppen våra negativa fördomar dyker upp, beroende på den ojämna maktbalans som finns mellan in- och utgruppen, medan det är inom ingruppen våra positiva fördomar finns.Mitt syfte är att genom en teoretisk uppsats, utan någon empirisk anknytning ställa jag mig frågan: Varför har vi fördomar? Min ambition är inte att komma fram till ett entydigt svar, utan snarare hålla en klargörande diskussion kring den valda problematiken.

Försökt analysera och synliggöra vikten av sociala relationer mellan människor samt relatera det till bostadssegregations problematik. Genom att välja Elias och Scotsons teoretiska ram har jag kommit fram till att klass, ras och etnicitet inte behöver spela den avgörande rollen för segregationens uppkomst och reproducering. Detta innebär inte att dessa faktorers betydelse som dominerar forskningen kan förnekas eller förminskas. Att betrakta problematiken från en annan synvinkel har bara bekräftat för mig att denna verklighet som rör frågor kring segregation i boendet är både invecklad och mångfacetterad. Mitt beslut att välja endast en teoretisk synpunkt hade för syfte att uttömma förståelse av detta perspektiv och därmed kasta ett annat ljus på problematiken.

Mia och Klara- karaktären Tabita Karlsson är den ideala White trash-stereotypen. Hon är en deltidisarbetslös ensamstående mamma med tre barn med tre olika män. Hon är sexuellt promiskuös, röker och dricker alkohol i tid och otid, pratar dialekt och bor på landet. Ovårdad och odisciplinerad, sedeslös, vulgär och agerar helt utan tanke på vad som anses passande av den rådande medelklassnormen. Med Tabita Karlsson som material presenteras de diskurser vilka utgör White trash-stereotypen med hjälp av diskursanalys enligt Laclau och Mouffe.

Denna uppsats undersöker självmordets utveckling i Karlstad, Eda, Mjölby och Linköping under perioden 1801 till 1920, utifrån Norbert Elias civiliseringsteori och Arne Jarricks självmordsteori. Därutöver undersöks även lite närmare vilka självmördarna var samt hur och när de dog. Uppsatsen är vidare av kvantitativ art där uppgifterna ur död- och begravningsböckerna från respektive kyrkoarkiv har sammanställts statistiskt i tabeller och figurer.Genom studien ser man att antalet självmord, både i absoluta och relativa tal, generellt sett ökar över undersökningsperioden. Linköping skiljer sig dock i detta hänseende något från de övriga samhällena eftersom de högsta självmordstalen, uträknat per 100 000 invånare, där redovisas redan 1821/1840.Vidare framgår det att de manliga självmördarna totalt i de fyra samhällena både var fler till antalet och dessutom generellt sett något äldre än de kvinnliga. Merparten av männen tog nämligen livet av sig då de var mellan 45 och 54 år gamla, medan en relativ majoritet av kvinnorna gjorde detsamma innan de hade fyllt 25.

ii Sammanfattning Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet, Controller, kurskod: 4FE03E, våren 2013 Författare: Elias Awadis Handledare: Elin Funck Titel: Hälsoekonomisk utvärdering - Össur Nordic AB Bakgrund: Hälsoekonomi som vetenskaplig disciplin har sina rötter långt tillbaka på 1960-talet och har sitt ursprung i att resurserna i samhället är begränsade. De begränsade resurserna inom sjukvården resulterade i att hälsosektorn var tvungna att prioritera. Mot bakgrund av ständigt återkommande diskussioner om resursbrist i sjukvården har hälsoekonomi framträtt som en framstående disciplin inom hälso- och sjukvårdssektorn. Syfte: Studiens syfte är att utveckla en hälsoekonomisk utvärdering med ett samhällsperspektiv för Össurs knäartrosbehandling med Unloader® One i jämförelse med traditionell farmakologisk behandling. Vidare avser studien att förklara vilka faktorer som är väsentliga att beakta vid utvecklandet av en hälsoekonomisk utvärdering.

New family stuctures are constantly emerging in society. Are these changes mirrored in foster care practice? The aim of this study was to explore to what extent homosexual families are represented when a child is given a foster home. The nuclear family has throughout history been assured a stable position both in society as well as in the foster care practice. During the last ten years a homosexual relationship has been legaly accepted through different amendents and it has also been more integrated and accepted in society.

Kurs:Mälardalens Högskola, EIK021, Kandidatuppsats i IT-ekonomi, 15 HP Titel:Hur hanterar ett tjänsteföretag CRM-system och hur påverkar det deras kundrelationer? Författare:Västerås Västerås VästeråsMarlene Elias Nisha Singh Juan Solano Espinoza Handledare:Marie Mörndal, Mälardalens Högskola Problem:Idag definieras CRM som affärsstrategi i företagen. Denna strategi finns för att kunna skapa en bättre samt en långvarig relation mellan kund och företag. Relationer uppstår då två parter skapar någon form av aktivitet med varandra. Relationsmarknadsföring och Customer relationship management är i stort synonymer, hur kundrelationer bör skötas.